Buller är en av de miljöföroreningar som har störst negativ påverkan på männi-skors hälsa. Några av dessa effekter är sömnstörningar, stress och i vissa fall kan detleda till hjärt- och kärlsjukdomar. Problematiken kring detta växer med en ökandebefolkningsmängd och urbanisering runt om i världen. Denna studie undersöker möj-ligheterna till att utveckla en ny ljudanalysmetodik för hållbara stadsmiljöer. Idag utförs trafikbullerutredningar som en del i miljökonsekvensbeskrivningar. Dessaanalyser innehåller i huvudsak en ljudnivåberäkning från de primära bullerkällornaoch dessa kopplas till gällande riktvärden för A-vägda ljudnivåer vid uteplatser ochfasader. Forskning kring urbana ljudmiljöer visar att endast ljudnivåerna från buller-källor inte är tillräckligt för att avgöra ljudkvaliteten. Bullrets relativa inblandning iljudmiljön, dess frekvensområde och tidsvariation samt platsens syfte och användningär faktorer som dels är kopplade till hur pass väl bullret maskeras, och dels hur passstörande ljudet faktiskt upplevs. Alla dessa faktorer behöver vägas in för att på bästasätt kunna bedöma ljudkvaliteten. Strategin som användes i denna studie bestod dels av en litteraturstudie där till-gänglig forskning kring urbana ljudmiljöer analyserades och dels i en fallstudie därtre olika typfall av urbana miljöer modellerades i det akustiska modelleringsprogram-met Olive Tree Lab. De tre fallen utgjordes av teoretiska platser, ett öppet gaturum,ett stängt gaturum samt ett gaturum med torg på ena sida. Utformningen av des-sa valdes utifrån att det är några av de vanligast förekommande urbana miljöernadär höga ljudnivåer uppstår. Utifrån litteraturstudien togs en beskrivningsmall förljudmiljöer som utgör den nya ljudanalysmetoden fram som sedan applicerades påfallstudien för analys och utvärdering. Mallens tyngdpunkt låg på att undersöka så-väl goda som negativa ljud och att koppla det till den platsen som analysen avser.Resultaten visade på att användning av mallen leder till en bredare och mer detalje-rad beskrivning av ljudmiljön som möjliggör flera olika typer av lösningar än de somföreslås idag. / Noise is one of the environmental pollutions that has the largest negative effect onhuman health. Some of these effects are stress, sleeping issues and in some cases itcan cause cardiovascular diseases. The problem about this is growing as a result froman increasing population and an increasing urbanization. This study investigates thepossibilities to develop a new sound analysis method for urban environments. Today traffic noise investigations are performed as a part of environmental impact as-sessments. These analyses comprise most of sound level calculations from the primarynoise sources, which are then connected to the existing benchmarks for A-weightedsound levels at patios and facades. Research around urban sound environments showsthat only taking the sound levels exceeded from the primary noise sources in con-sideration is an insufficient method for estimating the sound quality. The relativeinvolvment of the noise, the range of frequencies and the variation in time as well,as the purpose and use of the area, are factors which are all connected to how wellthe noise is masked, as well as how disturbing the noise is actually percieved as. Allthese factors have to be taken into consideration in order to assess the sound qualityin the best posssible way. The method used in this study consisted of two main parts; one literature study,where available research around urban sound environments was analysed; and onecase study where three different cases of urban environments were analyzed in theacoustic modeling program Olive Tree Lab. The three cases consisted of theoreticallocations, one open street canyon, one closed and one street canyon with a squareon one side. Based on the literature study a description template for sound environ-ments was developed and applied to the cases from the case study for analysis andevaluation. The main focus of the template was to investigate both positive and ne-gative sounds and relate them to the site of which the sound analysis is intended for.The results showed that use of the template resulted in a broader and more detaileddescription of the sound environment, which enabled different kinds of solutions thatare not commonly used today.

Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, är ett redskap som används i Sverige och 120 andra länder och processen används för att förutse miljöpåverkan som kan komma att inträffa som ett resultat av olika projekt som etableras. I Sverige krävs MKB alltid för särskilda projekt, så som vägprojekt. Processen försöker inkorporera miljöaspekter i projekt och även ge allmänhet och intressenter möjlighet att yttra sig och ställa frågor kring projektet. Detta kallas att hålla samråd vilket ska hållas under hela MKB-processen. I Sverige finns lagar som begär att samråd hålls under processen, men forskning kring jämställdhet och samrådsförfarandet kallad JämSam visar att det är en överrepresentation av äldre män på dessa möten. Denna studie eftersträvar att i internationell MKB-litteratur undersöka om det förs en diskussion kring genus i samrådsprocessen och vad som, i händelse av en sådan, diskuteras. Olika teorier rörande genus undersöktes och dessa tydde på att skillnader i genus beror på olik socialisation av kvinnor och män genom livet. Litteratur som rör genus och miljö visade att kvinnor har ett marginellt större interesse för miljöfrågor men att män är de som är mer aktivt deltagande. Resultaten av studien var att väldigt lite material påträffades, vilket i sin tur visade att genusdiskussionen inom MKB-litteratur i princip är obefintlig. Majoriteten av artiklarna som hittades nämnde kvinnor eller genus i förbifarten och i samband med andra ämnen. Bara en artikel diskuterade djupare kring ämnet. Vidare studier på området och rörande hur samrådsförfarandet ska bli jämställt behövs för att få igång en debatt på området eftersom den nuvarande situationen inte för diskussionen framåt. / Environmental impact assessment, EIA, is a tool used in Sweden and in 120 other countries and the process is used to predict environmental impact of different projects that are established. An EIA is always a prerequisite for certain projects in Sweden, for instance highway projects. The process aims to incoporate environmental aspects in projects and also to give the public and other interest groups the opportunity to voice their concerns and ask questions about the project. This is called public participation wich should take place during the entire EIA process. Sweden has laws that encourage public participation throughout the entire process, but research regarding gender equality and public participation called JämSam shows that elderly men are overrepresented at the public meetings. The purpose of this study is to examine if there is a discussion regarding gender equality and public participation in international EIA literature and, if so, what the articles encompass. Different theories regarding gender equality were examined and they suggested that socialization is the cause of gender differences as women and men are treated diffrently throughout their entire lives. Gender equality and environment literature showed that women have a marginally higher intresst in environmental issues but that men are more active and participate more. Very small amounts of material were found during the study, which shows that gender equality basically is nonexistent in EIA literature. The majority of the articles found only mentioned women or gender briefly and in relation to other subjects. Only one study found discussed the subject troughout the entire article. Further studies on gender equality in EIA literature and regarding making public participation gender equal is much-needed to initiate debate on this field, because the present situation does not move the discussion forward.

According to Swedish law municipalities have to assess if detailed development plans may lead to a significant effect on the environment, a screening. In this the- sis  we have investigated how municipalities present their assessment in the de- tailed development plan brief. We have examined all plans that came into legal force in 2012 in the county of Stockholm 259 plans in total. Of all the plans, 223 include a screening in the detailed development plan brief. We have studied the municipalities explanations, why they make a screening on detailed development plans, if the municipalities provide a statement whether a significant environmental impact may occur or not, and if the municipalities justi- fied their statement. Furthermore, we have studied whether municipalities state that consultations have taken place and if they refers to environment-related doc- uments in their screening. We also have classified the explanation and the justifi- cations as clear or unclear. Finally, we investigated what impact the acreage of the plan has on the screening. Almost all plans with a screening in the detailed development plan brief make statement. About a quarter of the plans making a statement lacks justifications. For more than half of the plans with statement and justification, the justification is unclear. We have observed that plans prepared in a simplified way have poorer screenings. Furthermore, the result implies that the quality of screenings is higher for plans concerning national interest and/or shore protection and for plans primarily con- cerning green land. We can see that the number of plans that may lead to signifi- cant environmental effects increases with larger plan areas, as does the amount of clear justifications. Out of all plans, only 3.5 percent was considered being able to cause such a significant effect on the environment that an environmental impact assessment was conducted. Finally, we suggest a law enforcement that the screenings must be presented in the detailed development plan brief. Additionally, we think that the legislation con- cerning screenings has to be clearer, simpler and more specific. / Vi tycker slutligen att det ska lagstadgas att kommuners bedömning av detaljpla- ners miljöpåverkan ska redovisas i planbeskrivningen. Vidare anser vi att lagtex- ten på området måste förtydligas, bli mer specifik och förenklas. Enligt gällande rätt ska kommuner göra en bedömning av om planer kan medföra betydande miljöpåverkan, en så kallad behovsbedömning. I detta examensarbete har  undersökts  hur  kommuner  redovisar  sin  bedömning  i  planbeskrivningen. Samtliga detaljplaner som vann laga kraft år 2012 i Stockholms län studerats, to- talt 259 planer. Av samtliga planer har 223 stycken en behovsbedömning i plan- beskrivningen. Vi har studerat om kommunerna förklarar varför de behovsbedömer detaljplaner, om kommunerna gjort ett ställningstagande till om en betydande miljöpåverkan kan uppkomma och om kommunerna motiverat sina ställningstaganden med skäl. Vidare har studerats om kommunerna redovisat att samråd enligt förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar ägt rum och om kommunerna hänvisar till miljöre- laterade dokument i bedömningen. Vi har även klassat förklaringen och skälen som tydliga respektive otydliga. Därtill har vi studerat hur planområdenas storlek påverkar behovsbedömningen. Nästan alla planer med en behovsbedömning i planbeskrivningen har ett ställ- ningstagande. Cirka en fjärdedel av planerna med ställningstagande saknar skäl och mer än hälften av planerna med skäl har otydliga skäl. Vi har observerat att planer som upprättas med enkelt planförfarande har behovs- bedömningar av lägre kvalité. Vidare talar resultatet för att kommunerna genom- för  behovsbedömningarna bättre när planer berör riksintresse och/eller strand- skydd samt när planer främst avser grönmark. Vi kan se en ökning av antal miljö- bedömningar och andelen tydliga skäl ju större planareorna blir. Av samtliga pla- ner ansågs endast 3,5 procent kunna medföra en betydande miljöpåverkan.

Gruvindustrin växer i norra Sverige och sedan början av 2000-talet har ansökningar om bearbetningskoncessioner ökat drastiskt. Planerande av gruvor kan dock vara problematiska när de sker i renskötselområden och företrädare för det samiska samhället har kritiserat gruvbolagen för att inte ta hänsyn till samebyarnas synpunkter i sina miljökonsekvensbeskrivningar för nya gruvprojekt. Denna rapport ämnar synliggöra samebyn Jåhkågasska tjielldes perspektiv angående påverkan för deras rennäring av en eventuell gruvetablering i Kallak/Gállok. Med hjälp av en litteraturstudie samt kartläggning i ArcGIS har en scenarioanalys gjorts för att kunna beskriva och bedöma möjliga framtidsscenarier för Jåhkågasska tjielldes rennäring. Därefter har en jämförelse gjorts mellan scenarioanalysen och gruvbolagets syn på gruvans påverkan på rennäringen. Scenarioanalysen visade att samebyn ser en större påverkan på rennäringen än vad gruvbolaget gör. Bidragande orsaker till det är att gruvbolagets miljökonsekvensbeskrivning saknar utredd påverkan av kumulativa effekter, den har en för snäv systemgräns samt att den inte har tagit med berörda renskötares kunskaper om rennäring. Detta gör att det saknas en helhetsbild av påverkan på rennäringen, vilket gör att olika uppfattningar och konflikter uppstått. / The mining industry is expanding in northern Sweden and ever since the beginning of the 21st century the applications for exploitation concessions have increased rapidly. However, the planning of mines can be problematic when it's done in reindeer husbandry areas and representatives for the sami society have criticized mining companies for not taking the sami people’s aspect into account in their environmental impact assessments for new mining projects. This report aims to make visible the perspective of the Sami village of Jåhkågasska tjiellde regarding the impacts on their reindeer husbandry due to a potential mining establishment in Kallak/Gállok. With the help of a literary study and maps created in ArcGIS, a scenario analysis has been made to describe and evaluate possible scenarios for the future of the reindeer husbandry in Jåhkågasska tjielldes. After that, a comparison between the scenario analysis and the mining company's view of the mine’s impact on the reindeer husbandry has been made. The scenario analysis showed that the Sami village sees a greater impact on the reindeer husbandry than the mining company. Causal factors for the different views are that the company's environmental impact assessment lack an evaluation of impacts of cumulative effects, has a too narrow system boundary and does not include the reindeer herders knowledge about reindeer husbandry. This leads to an absence of an overall picture of the impacts on the reindeer husbandry, which has led to different opinions and conflicts.

Synen på negativ miljöpåverkan har stärkt miljölagstiftning under de senaste decennierna i Sverige och internationellt. Människor vill leva bättre och längre liv med högre livskvalité än någonsin och miljöpåverkan kan vara ett stort hinder. I Sverige är miljöbalken försvaret för att förhindra negativ miljöpåverkan och samtidigt stärka en ekonomiskt tillväxt i förhållande till miljön. Där det lagstiftning inom Sverige som beskriver kumulativa effekter och europeisk lagstiftning kräver beskrivning av dessa effekter. Denna studie analyserar hur olika miljökonsekvensbeskrivningar beskriver och hanterar kumulativa effekter.  Den valda metoden är tematisk innehållsanalys för att analysera tre olika miljökonsekvensbeskrivningar med ett teoretiskt ramverk som består av path dependecy och politisk ekologi. Resultatet visar att samtliga dokument enbart indirekt beskriver kumulativa effekter. Kumulativa effekter beskrivs vanligtvis inte i miljökonsekvensbeskrivningarna emellertid finns det flera bilagor som kan hantera kumulativa effekter även det inte är sannolikt. Resultatet visar på att det saknas stora beskrivning och hantering av de kumulativa effekter och andra prioriteringar ligger först till hands på grund av olika orsaker som framför i resultatet, resultatdiskussion och slutligen i slutsatsen.   Nyckelord: Miljökonsekvensbeskrivning, Miljöbedömning, Kumulativa effekter, Path dependency / The view of negative environmental impact has strengthened environmental legislation in recent decades in Sweden and internationally. People want to live better and longer lives with a better quality of life than ever before, but negative environmental impacts can be a major obstacle. In Sweden, the Environmental Code is the defense to reduce negative environmental impacts and at the same time strengthen economic growth in relation to the environment. The Swedish legislation describes cumulative effects and European legislation requires a description of these effects. This study analyzes how different environmental impact statements describe and manage cumulative effects. The chosen method is thematic content analysis to analyze three different environmental impact statements with a theoretical framework consisting of path dependency and political ecology. The result shows that all documents only indirectly describe cumulative effects. While cumulative effects are often not described in the environmental impact statements, however, they could be addressed in the several appendices. However, this is not very likely. The result shows that there is a lack of description and management of the cumulative effects. Other things are prioritized over cumulative effects because of various reasons as presented in the result, result discussion and finally in the conclusion.

Detta är en fallstudie där SKBs genomförda samråd i Östhammars kommun under åren 2002-2011 har studerats. Inför den ansökan som SKB lämnade till mark- och miljödomstolen 2011 behövde bolaget upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). För att kunna göra detta behövde samråd genomföras. Det planerade slutförvaret är en komplex verksamhet och kan upplevas besvärlig att samråda kring, både av verksamhetsutövaren och av deltagare. Syftet med samrådet är att få in synpunkter och frågor kring den tänkta verksamheten som sedan kan användas till att utveckla och förbättra miljökonsekvensbeskrivningen. Vanliga sätt att bedriva samråd är att hålla informationsmöten, vilket också var det sätt som SKB valde. Det material som finns från dessa samråd är sammanställningar som SKB själva har gjort. När SKB lämnade in sin ansökan lämnades det också in en samrådsredogörelse där de genomförda samråden beskrivs. SKB har genomfört sina samråd på ett ganska förutsägbart sätt. Då det bara finns skriftligt material från samråden så är det svårt att avgöra om de har återgivits på ett rättvisande sätt. Det är med tveksamhet som syftet med samråd kan ses som uppfyllt. / This is a case study where Swedish nuclear fuel and waste management company's (SKB) consultations in the municipality of Östhammar during the years 2002-2011 have been studied. Together with the application submitted by SKB to the Land and Environmental Court in 2011, the company needed an environmental impact assessment (EIA). In order to do this, consultations was a necessity. The planned repository is a complex activity and may be difficult to consult, both by the operator and by participants. The purpose of the consultation is to bring in comments and questions about the intended activities, which can then be used to develop and improve the environmental impact assessment. Common ways of conducting consultations are holding information meetings, which was also the way SKB chose. The material available from these consultations is summaries that SKB itself has made. When SKB submitted its application, a consultation report was also submitted, describing the consultations conducted. SKB has conducted its consultations in a fairly predictable manner. Since there is only written material from the consultations, it is difficult to determine whether they have been reproduced in a fair way. It is with hesitation that the purpose of the consultations can be seen as fulfilled. / <p>2019-09-13</p>

<p><p>The industrialization in Sweden has increased the large number of areas that have been contaminated with various types of pollution. One of those sites are the property Höjen 3:24 in Arboga where “Arboga Mekaniska Verkstad” once been. The property wants to increase the use of the old former foundry building with the adjacent “plate-workshop” and believe there are two options for the building: That the building either should be used as a warehouse/concert hall, or rebuilt into a cultural center.</p><p> </p><p>An environmental evaluation has shown that the levels of heavy metals are over the Swedish environmental protection agency guidelines of less sensitive land. The purpose of this report has been to provide possible suggestions for remedial action for these two options and to describe the effects, consequences and costs of the various proposals. It appears from the report that there are two possible solutions to reduce exposure and proliferation of heavy metal pollution in the building. If the building is used for storage and concerts then the pollution should be encapsulated, while if the building is built into a cultural center, it is suggested that the pollutants are to be removed.</p><p> </p><p>In an encapsulation it is suggested that the floor surfaces are reconstructed, the walls must be painted with an elastic paint and all the dust on the beams are to be vacuumed. In addition to the measures proposed is that the ground floor is dug up and the walls are milled down a few millimeters to remove the highest levels of pollutions. But there are some uncertainties and knowledge gaps in the report. It is mainly the economic aspect as calculated using prices from construction firms on the Internet and estimates on the building's size and degree of pollution. There are also gaps and uncertainties about the pollution distribution and dissemination of building materials, soil and groundwater.</p></p> / <p><p>Sveriges utveckling till industriland har gett upphov till att ett stort antal områden blivit förorenade med olika typer av föroreningar. Ett flertal av dessa områden har blivit så förorenade att de riskerar att skada människors hälsa och miljön. Idag har drygt 80 000 potentiellt förorenade områden kartlagts i Sverige och Arboga mekaniska verkstad är ett av dessa förorenade områden. Sverige riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål som ett steg i arbetet mot en hållbar utveckling. Ett av miljökvalitetsmålen är ”Giftfri miljö”. Målet innefattar ett flertal delmål, varvid två delmål behandlar ”Efterbehandling av förorenade områden”.</p><p> </p><p>I Arboga kommun, på fastigheten Höjen 3:24 har Arboga mekaniska verkstad en gång legat som är en före detta mekanisk verkstad där det har tillverkats bland annat järnvägsgods, strykjärn och manglar. Verksamheten bedrevs i ett flertal olika byggnader. På området finns idag till exempel en gammal gjuteribyggnad med angränsande plåtverkstad. Arboga mekaniska verkstad startade sin verksamhet år 1858 och år 1967 lades verksamheten i gjuteribyggnaden ned. Resterande verksamhet lades ned år 1982, när företaget gick i konkurs.  Idag används gjuteribyggnaden med angränsande plåtverkstad endast till lagerlokal.</p><p> </p><p>Med uppdrag från Länsstyrelsen i Västmanland har SGI utfört en inventering av området enligt MIFO fas 2 med statliga medel. Gjuteribyggnaden med angränsande plåtverkstad riskklassades i en MIFO fas 1 utfört av länsstyrelsen till risklass 2, stor risk. MIFO fas 2 utredningen resulterade i att byggnaden klassades ner till risklass 3, måttlig risk. Utredningen i MIFO fas 2 omfattade gjuteribyggnaden samt angränsande plåtverkstad och marken i och omkring dessa byggnader. Det påvisades förhöjda halter av föroreningar i form av tungmetallerna arsenik, koppar, zink och bly. Dessa förhöjda halter har påträffats i framförallt i det äldre sandgolvet, omkring ugnen i gjuteriet samt i marklager med slaggrester. De förhöjda halterna av koppar i området utgör inte någon hälsofara, men de kan däremot påverka markekosystemet i området. Arsenikförekomsten bedöms kunna utgöra en hälsorisk. På vissa platser i gjuteribyggnaden överskrider arsenikhalterna det hälsobaserade riktvärdet för MKM. Vid labbanalys har det visat sig att endast ett prov innehåller halter över MKM, men eftersom antalet prov är begränsat i förstudien kan det finnas fler platser med höga arsenikhalter. Undersökningen tyder på att åtgärder för att förhindra föroreningsspridning samt exponering bör utföras. I första hand bör föroreningarna tas bort och åtgärder som minskar exponeringsrisken bör övervägas i andra hand. De förhöjda metallhalterna kan begränsa markfunktionen i viss mån.</p><p> </p><p>Det finns flera olika saneringsmetoder för att behandla metallförorenad mark. Exempel på några sådana metoder är reaktiva barriärer, jordtvätt och termiska metoder, stabilisering och solidifiering, elektrokemiska metoder samt fytoremediering. För att behandla en förorenad byggnad kan flera olika metoder användas, bland annat: rivning, sanering, forcerad ventilation och inkapsling. Målning kan vara en relativt enkel metod för att kapsla in föroreningarna och minska exponeringsrisken. Syftet med detta examensarbete har varit att ge åtgärdsförslag till saneringen av gjuteribyggnaden med angränsande plåtverkstad utifrån två alternativ inklusive förslagens effekter, konsekvenser och kostnader. Alternativ ett innebär att gjuteriet med angränsande plåtverkstad fortsätter ha lagerverksamhet men i utökad form och att konserter kan anordnas i byggnaden. Detta innebär att en rad åtgärder kan behöva vidtas för att förhindra exponeringsrisken samt spridningsrisken. Byggnaden är dessutom eftersatt och kräver en viss renovering före en utökad användning. Alternativ två innebär att gjuteribyggnaden med angränsade plåtverkstad görs om till ett kulturcentrum med konserthall, museum, hantverksstäder och café. Den gamla industrikulturen ska bevaras så mycket som möjligt. Projektets framtidsversion kräver stora ekonomiska resurser och större saneringsåtgärder än alternativ ett.</p><p> </p><p>De åtgärdsalternativ som förespråkas i båda alternativen är framförallt dammsugning av bjälkar, hårdgöra golvet samt att lägga in en geotextilduk som förhindrar föroreningarnas spridning samt inkapsling av föroreningarna i väggarna i form av målning. Under själva sanerings- och renoveringsarbetet med byggnaden och marken kommer boende och djur- och växtliv inte störas i någon större omfattning, då de boende bor ca 100 meter ifrån fastigheten samt att industriverksamhet redan pågår i området. Industriverksamheten kan i dagsläget ge upphov till buller, vibrationer och andra störningar.</p><p> </p><p>De slutsatser vi kan dra från vårt arbete är att det finns två lösningar för att bevara och öka användningen av byggnaden. Det ena är alternativ ett som bygger på att byggnaden används till lagerlokal och konserthall. I det alternativet kapslas föroreningarna in. Det andra är alternativ två som går ut på att ett kulturcentrum upprättas i byggnaden. För detta alternativ avlägsnas föroreningarna. Alternativ två är ett mer långsiktigt alternativ än alternativ ett med avseende på exponeringsrisk och föroreningsspridning. Däremot är det ur ett kortsiktigt ekonomiskt perspektiv billigare att genomföra åtgärdsförslagen för alternativ ett. Den totala kostnaden som sammanställts är mycket preliminärt och osäker då endast antaganden har gjorts på byggnadens storlek samt hur mycket av jorden som behöver saneras. Det har heller inte tagits någon hänsyn till förarbeten och andra underarbeten.</p><p> </p><p>Det finns osäkerheter rörande gjuteribyggnaden med angränsande plåtverkstad som behöver utredas, främst vid alternativ två. I den gjorda MIFO fas 2 utredningen var antalet prov begränsat, därmed kan fler platser påvisa höga föroreningshalter. I utredningen fann man bland annat enstaka platser i gjuteribyggnaden där arsenikhalterna överskrider det hälsobaserade riktvärdet för MKM. Utredningen tyder på att ingen provtagning har utförts på överbyggnaden av trä. Förorenat byggmaterial är heller inte avgränsat i djup- och ytled.</p><p> </p><p>För fortsatt arbete bör förslagsvis dammet ovanpå bjälkarna i gjuteribyggnaden provtas med ett XRF-instrument först för att se om det finns något arsenik dammet. Detta ska ske enligt ett förläggande som finns från kommunens miljö- och hälsoskyddsenhet. Sedan bestäms vilket alternativ som ska genomföras. Väljs alternativ ett kan åtgärder börja vidtas direkt för att kapsla in föroreningarna. För alternativ två behövs en mer omfattande provtagning genomföras för att ta reda på föroreningsspridning samt föroreningshalter i området. Utifrån resultatet från provtagningen kan en plan för saneringen upprättas och saneringen kan sedan påbörjas, följt av ombyggnad och renovering.</p></p>

The industrialization in Sweden has increased the large number of areas that have been contaminated with various types of pollution. One of those sites are the property Höjen 3:24 in Arboga where “Arboga Mekaniska Verkstad” once been. The property wants to increase the use of the old former foundry building with the adjacent “plate-workshop” and believe there are two options for the building: That the building either should be used as a warehouse/concert hall, or rebuilt into a cultural center.   An environmental evaluation has shown that the levels of heavy metals are over the Swedish environmental protection agency guidelines of less sensitive land. The purpose of this report has been to provide possible suggestions for remedial action for these two options and to describe the effects, consequences and costs of the various proposals. It appears from the report that there are two possible solutions to reduce exposure and proliferation of heavy metal pollution in the building. If the building is used for storage and concerts then the pollution should be encapsulated, while if the building is built into a cultural center, it is suggested that the pollutants are to be removed.   In an encapsulation it is suggested that the floor surfaces are reconstructed, the walls must be painted with an elastic paint and all the dust on the beams are to be vacuumed. In addition to the measures proposed is that the ground floor is dug up and the walls are milled down a few millimeters to remove the highest levels of pollutions. But there are some uncertainties and knowledge gaps in the report. It is mainly the economic aspect as calculated using prices from construction firms on the Internet and estimates on the building's size and degree of pollution. There are also gaps and uncertainties about the pollution distribution and dissemination of building materials, soil and groundwater. / Sveriges utveckling till industriland har gett upphov till att ett stort antal områden blivit förorenade med olika typer av föroreningar. Ett flertal av dessa områden har blivit så förorenade att de riskerar att skada människors hälsa och miljön. Idag har drygt 80 000 potentiellt förorenade områden kartlagts i Sverige och Arboga mekaniska verkstad är ett av dessa förorenade områden. Sverige riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål som ett steg i arbetet mot en hållbar utveckling. Ett av miljökvalitetsmålen är ”Giftfri miljö”. Målet innefattar ett flertal delmål, varvid två delmål behandlar ”Efterbehandling av förorenade områden”.   I Arboga kommun, på fastigheten Höjen 3:24 har Arboga mekaniska verkstad en gång legat som är en före detta mekanisk verkstad där det har tillverkats bland annat järnvägsgods, strykjärn och manglar. Verksamheten bedrevs i ett flertal olika byggnader. På området finns idag till exempel en gammal gjuteribyggnad med angränsande plåtverkstad. Arboga mekaniska verkstad startade sin verksamhet år 1858 och år 1967 lades verksamheten i gjuteribyggnaden ned. Resterande verksamhet lades ned år 1982, när företaget gick i konkurs.  Idag används gjuteribyggnaden med angränsande plåtverkstad endast till lagerlokal.   Med uppdrag från Länsstyrelsen i Västmanland har SGI utfört en inventering av området enligt MIFO fas 2 med statliga medel. Gjuteribyggnaden med angränsande plåtverkstad riskklassades i en MIFO fas 1 utfört av länsstyrelsen till risklass 2, stor risk. MIFO fas 2 utredningen resulterade i att byggnaden klassades ner till risklass 3, måttlig risk. Utredningen i MIFO fas 2 omfattade gjuteribyggnaden samt angränsande plåtverkstad och marken i och omkring dessa byggnader. Det påvisades förhöjda halter av föroreningar i form av tungmetallerna arsenik, koppar, zink och bly. Dessa förhöjda halter har påträffats i framförallt i det äldre sandgolvet, omkring ugnen i gjuteriet samt i marklager med slaggrester. De förhöjda halterna av koppar i området utgör inte någon hälsofara, men de kan däremot påverka markekosystemet i området. Arsenikförekomsten bedöms kunna utgöra en hälsorisk. På vissa platser i gjuteribyggnaden överskrider arsenikhalterna det hälsobaserade riktvärdet för MKM. Vid labbanalys har det visat sig att endast ett prov innehåller halter över MKM, men eftersom antalet prov är begränsat i förstudien kan det finnas fler platser med höga arsenikhalter. Undersökningen tyder på att åtgärder för att förhindra föroreningsspridning samt exponering bör utföras. I första hand bör föroreningarna tas bort och åtgärder som minskar exponeringsrisken bör övervägas i andra hand. De förhöjda metallhalterna kan begränsa markfunktionen i viss mån.   Det finns flera olika saneringsmetoder för att behandla metallförorenad mark. Exempel på några sådana metoder är reaktiva barriärer, jordtvätt och termiska metoder, stabilisering och solidifiering, elektrokemiska metoder samt fytoremediering. För att behandla en förorenad byggnad kan flera olika metoder användas, bland annat: rivning, sanering, forcerad ventilation och inkapsling. Målning kan vara en relativt enkel metod för att kapsla in föroreningarna och minska exponeringsrisken. Syftet med detta examensarbete har varit att ge åtgärdsförslag till saneringen av gjuteribyggnaden med angränsande plåtverkstad utifrån två alternativ inklusive förslagens effekter, konsekvenser och kostnader. Alternativ ett innebär att gjuteriet med angränsande plåtverkstad fortsätter ha lagerverksamhet men i utökad form och att konserter kan anordnas i byggnaden. Detta innebär att en rad åtgärder kan behöva vidtas för att förhindra exponeringsrisken samt spridningsrisken. Byggnaden är dessutom eftersatt och kräver en viss renovering före en utökad användning. Alternativ två innebär att gjuteribyggnaden med angränsade plåtverkstad görs om till ett kulturcentrum med konserthall, museum, hantverksstäder och café. Den gamla industrikulturen ska bevaras så mycket som möjligt. Projektets framtidsversion kräver stora ekonomiska resurser och större saneringsåtgärder än alternativ ett.   De åtgärdsalternativ som förespråkas i båda alternativen är framförallt dammsugning av bjälkar, hårdgöra golvet samt att lägga in en geotextilduk som förhindrar föroreningarnas spridning samt inkapsling av föroreningarna i väggarna i form av målning. Under själva sanerings- och renoveringsarbetet med byggnaden och marken kommer boende och djur- och växtliv inte störas i någon större omfattning, då de boende bor ca 100 meter ifrån fastigheten samt att industriverksamhet redan pågår i området. Industriverksamheten kan i dagsläget ge upphov till buller, vibrationer och andra störningar.   De slutsatser vi kan dra från vårt arbete är att det finns två lösningar för att bevara och öka användningen av byggnaden. Det ena är alternativ ett som bygger på att byggnaden används till lagerlokal och konserthall. I det alternativet kapslas föroreningarna in. Det andra är alternativ två som går ut på att ett kulturcentrum upprättas i byggnaden. För detta alternativ avlägsnas föroreningarna. Alternativ två är ett mer långsiktigt alternativ än alternativ ett med avseende på exponeringsrisk och föroreningsspridning. Däremot är det ur ett kortsiktigt ekonomiskt perspektiv billigare att genomföra åtgärdsförslagen för alternativ ett. Den totala kostnaden som sammanställts är mycket preliminärt och osäker då endast antaganden har gjorts på byggnadens storlek samt hur mycket av jorden som behöver saneras. Det har heller inte tagits någon hänsyn till förarbeten och andra underarbeten.   Det finns osäkerheter rörande gjuteribyggnaden med angränsande plåtverkstad som behöver utredas, främst vid alternativ två. I den gjorda MIFO fas 2 utredningen var antalet prov begränsat, därmed kan fler platser påvisa höga föroreningshalter. I utredningen fann man bland annat enstaka platser i gjuteribyggnaden där arsenikhalterna överskrider det hälsobaserade riktvärdet för MKM. Utredningen tyder på att ingen provtagning har utförts på överbyggnaden av trä. Förorenat byggmaterial är heller inte avgränsat i djup- och ytled.   För fortsatt arbete bör förslagsvis dammet ovanpå bjälkarna i gjuteribyggnaden provtas med ett XRF-instrument först för att se om det finns något arsenik dammet. Detta ska ske enligt ett förläggande som finns från kommunens miljö- och hälsoskyddsenhet. Sedan bestäms vilket alternativ som ska genomföras. Väljs alternativ ett kan åtgärder börja vidtas direkt för att kapsla in föroreningarna. För alternativ två behövs en mer omfattande provtagning genomföras för att ta reda på föroreningsspridning samt föroreningshalter i området. Utifrån resultatet från provtagningen kan en plan för saneringen upprättas och saneringen kan sedan påbörjas, följt av ombyggnad och renovering.

EU:s ramdirektiv för vatten kom år 2000 och har som uppgift att förbättra vattenkvaliteten inom unionen. Direktivet är rättsligt bindande för medlemsstaterna och har målet att samtliga vattenförekomster i EU ska nå minst god status. I arbetet med vattenförvaltningen används begreppen statusklassificering, som är ett mått på rådande vattenkvalitet i vattenförekomsten, och miljökvalitetsnormer, som den vattenkvaliteten vattenförekomsten ska ha vid en viss tidpunkt. Statusklassificeringen består av ekologisk och kemisk status. Ekologisk status bedöms utifrån kvalitetsfaktorer (exempelvis växtplankton, näringsämnen), som bedöms av parametrar (exempelvis biovolym, total fosfor), och kemisk status utifrån EU bestämda gränsvärden för prioriterade ämnen. 2015 kom Weserdomen, som är ett förhandsavgörande från EU-domstolen om tolkning av ramdirektivet för vatten, rörande medlemsstaternas skyldighet att inte lämna tillstånd till projekt som orsakar en försämring av status eller äventyrar miljökvalitetsnormen samt innebörden att en försämring av status föreligger då en kvalitetsfaktor ändras en statusklass. Weserdomen har förändrat rättsläget för miljökvalitetsnormerna och har i Sverige skapat stora osäkerheter vid tillstånd och miljökonsekvensbeskrivning (MKB), med behov av att på sikt förändra lagstiftningen. Syftet med examensarbete är att studera hur Mark- och miljööverdomstolen hanterat Weserdomen vid prövning samt hur miljökvalitetsnormerna för ytvatten bör hanteras i MKB för projekt. För att undersöka detta genomfördes en litteraturstudie, en rättsfallsstudie av Mark- och miljööverdomstolens domar samt en studie av detaljnivån på redovisningen av miljökvalitetsnormerna i MKB för projekt. Litteraturstudien visar att Weserdomen innebär ett skärpt rättsläge för miljökvalitetsnormerna, att ekologisk status har fått samma rättsverkan som kemisk status samt att svensk lagstiftning behöver anpassas till det nya rättsläget. Rättsfallsstudien visade att miljökvalitetsnormerna fått en viktig roll i tillståndsprövning och att bedömning av påverkan ska göras utifrån kvalitetsfaktorer och har stor betydelse vid prövning. Utifrån studien över detaljnivån i MKB ställs större krav på redovisning av påverkan på kvalitetsfaktornivå. Dock finns utrymme att förbättra motiveringen av relevanta och icke-relevanta kvalitetsfaktorer. / The EU Water Framework Directive came in the year 2000 and its aim is to improve the water quality within the union. The directive is legally binding for all member states and sets out to achieve good status for Europe’s all water bodies. In the work of water management are the following two terms commonly used, the concept of status classification, a measure of the water quality in a water body, and Environmental Quality Standards (EQS), the time when a certain water quality should be reached. The status classification consists of ecological quality and chemical quality. Ecological quality is assessed based on quality factors (e.g. phytoplankton, nutrients), which are assessed based on parameters (e.g. biovolume, total phosphorus), and chemical quality is assessed from an EU-defined limit value. In 2015 came the Weser ruling, a preliminary ruling by the European Court of Justice regarding interpretations in the Water Framework Directive. The Court found that the member states are required to not give permission to a project that could cause a deterioration of status or jeopardize current environmental quality standard in a water body. Regarding the interpretation of when a “deterioration of status” occurs, the Court found that it occurs when a quality factor is lowered by one statues class. The Weser ruling has changed the legal situation around the environmental quality standards, which in Sweden has led to major uncertainties among authorizations and Environmental Impact Assessment (EIA). In Sweden, an adjustment of the law is considered needed. This master thesis main purpose is to study how the Land and Environment Court of Appeal has dealt with the Weser ruling in trial and how Environmental Quality Standards for surface water should be managed in EIA for projects. The thesis consists of a literature study, a study of cases in the Land and Environment Court of Appeal and a study of the presentation of Environmental Quality Standards in EIA in projects. The study shows that the Weser ruling leads to a stronger interpretation of the Environmental Quality Standards, gives the ecological statuses the same legal value as chemical statues and lead to a need for adaption of the Swedish legalization to the new legal position. The case study shows that Environmental Quality Standards plays an important role during trial and that the impact assessment should be done on at the level of quality factors and is of great importance for the trial. The study of presentation in EIA shows higher demands on impact assessment at the level of quality factors, but still has room for improved motivation of relevant and non-relevant quality factors.

Miljöhänsyn i detaljplanering tillämpas antingen via den ordinarie planprocessen eller via miljöbedömningar enligt Miljöbalken. Denna uppsats har ämnat att undersöka hur de två olika metoderna för miljöhänsyn i detaljplanering tillämpas och vilken påverkan de respektive metoderna  i sin tur har på den fysiska planeringen och det politiska målet om en hållbar utveckling. Uppsatsen grundar sig i utgångspunkten att en integration av miljöaspekter i planeringen är ett önskvärt tillstånd och att miljöbedömningar och annan miljöhänsyn innebär en integrering av miljöaspekter som markerar vägen mot integration. Diskussionen bygger på stridigheter mellan två paradigm - miljövård och planering, prioriteringar och samspel mellan de båda i strävan mot gemensamma övergripande mål.     Uppsatsen visar på ett behov av utvecklat samspel mellan översiktlig planering och detaljplanering, samt mellan ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Även ett behov av mer aktivt hänsynstagande till miljön vid detaljplanering uppdagas. Hur detta ska ske är för vidare forskning att söka svar på. / Environmental consideration within the boundaries of Swedish detailed planning is taken either through the standard planning process or Strategic Environmental Assessments as they are described by Swedish law. This paper means to examine how the two different methods of environmental consideration are put to practice and in turn what affect the specific methods have on the spatial planning and the political goal of a sustainable development. The basis for this paper is that an integration of environmental consideration is a desired state, whilst Strategic Environmental Assessments and other forms of environmental consideration are integrating aspects; the road towards integration. The two paradigms, environmental protection and planning, marks the frame for the discussion; priorities and interaction between the two in the strive towards common comprehensive goals.    The paper points towards a need of a developed interaction between comprehensive planning and detailed planning, a developed interaction between ecological, social and economical aspects of a sustainable development and a more active consideration towards the environment in detailed planning. How this is supposed to come about is for further research to explore.