Syftet med den föreliggande studien är att fördjupa kunskapen om hur verksamma lärare i årskurs 1–3 uppfattar källkritik i SO-undervisningen. Denna studie har gjorts utifrån en kvalitativ ansats med utgångspunkt i ett pragmatiskt perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer med nio årskurs 1–3-lärare framkom det hur de upplever att arbetet med källkritik blir en del av SOundervisningen samt vilka möjligheter respektive svårigheter de upplever med arbetet. I resultatet identifierar vi att källkritik berörs dagligen i och utanför undervisningen. Lärare i årskurs 1–3 upplever området som viktigt och att elevernas erfarenheter bör kopplas in i kunskapsinlärningen. Möjligheten med arbetet inom källkritik är att elever erövrar kunskaper inom området för att bli aktiva samhällsmedborgare med en källkritisk förmåga. Den viktigaste svårigheten som upplevs för lärarna är att få alla elever att förstå skillnaden mellan vad som är sant och falskt samt hur källor ska användas i undervisningen.

Bakgrund:Friedrich Fröbel grundade tyska Kindergarten som motsvarar den svenska förskolan. För att främja barns utveckling menade han att de vuxna skulle ansvara för utformningen av miljön och tillgodose deras behov. Materialet är en förutsättning för att barnen ska utvecklas, det skall vara utmanande och väcka intresse. Materialet blir pedagogiskt i samspel med människan och hur man använder materialet har betydelse för om lärande skall kunna ske.Syfte:Syftet är att undersöka hur sex förskollärare i två olika förskolor menar att de skapar en pedagogisk miljö som främjar barns lärande.Metod:Vid vår datainsamling har vi använt oss av kvalitativ intervju med öppna frågor för att få utvecklade och relevanta svar. Vi har intervjuat pedagoger, för att ta reda på hur de uppfattar den fysiska miljön i förskolan och hur viktig den är för barns lärande. Vi har också observerat lokalerna genom att fotografera rummen.Resultat:Vilka möbler man har på förskolan påverkar barnens aktiviteter, höga möbler begränsar barns möjligheter att röra sig och barnens tillgång till material begränsas. Använder man låga möbler kan barnen röra sig fritt i rummen. Eftersom materialet är tillgängligt för barnen ökar det deras självständighet och de får välja material själva. Pedagogerna anser att det bör finnas en måttlig mängd material framme, för att skapa en bra lek. Om man har mycket material kan pedagogerna välja ut och plocka bort en del material och plocka fram. När man plockar fram ett material kan man plocka undan ett annat, för att begränsa mängden men ändå ge ett rikt utbud av olika material. Materialet blir på så sätt spännande och som nytt för barnen. Det är av betydelse att pedagoger kan använda olika material på olika sätt och att se möjligheterna av att barnen kan använda förbrukningsmaterial obegränsat i leken och i skapandet. Det anses även vara en fördel ur en ekonomisk synvinkel. Barnen får vara delaktiga i valet av material indirekt genom att pedagogerna observerar barnens aktiviteter och utgår från deras intresse och behov när de beställer material till förskolan. I observationerna kan pedagogerna även se hur barnen leker och tillgodose barns behov av avskildhet och gemenskap, för att kunna skapa rum för det. Med hjälp av olika material kan man dela av rummen för att skapa fler möjligheter för leken. Det bra att dela upp barnen i mindre grupper för att använda lokalerna optimalt för att barn behöver utrymme för leken.

Barnens inflytande över förskolans verksamhet är något som länge prioriterats här i Sverige. Läroplanen som förskolan ska följa poängterar även barnens rätt till inflytande över sin vardag, detta är dock ett problematiskt område då den inte specificerar hur inflytande ska se ut vilket gör att det är förskollärarens egna tolkningar som ligger till grunden för hur arbetet med inflytande ser ut. Syftet med denna studie är att undersöka vilket reellt inflytande barnen har, främst över den fysiska miljön men även i den övriga verksamheten så som i den fria leken och hur förskollärarna kommer fram till vad de ska arbeta med i exempelvis temaarbeten, då allt detta går in under barnens inflytande. Frågeställningen vi haft under detta arbete är vilket inflytande ges barn i den fysiska miljön i förskolan? Detta har undersökts via intervjuer med sex förskollärare där de fått berätta om sina verksamheter och hur de arbetar med inflytande för barn i förskolan. Resultatet av studien visar att nivån av inflytande som barnen får är sammankopplat med pedagogernas synsätt kring vad de ser som inflytande för barnen, samt vilja att släppa in barnen i beslutsfattningen. Av studien drar vi slutsatsen att möjlighet finns att låta barnen vara delaktiga i beslut rörande den fysiska miljön på förskolan. Detta då många av våra informanter berättar hur de via olika arbetssätt faktiskt ger barn inflytande inom detta område.

Uppsatsen ”Östersjön – hav eller resurs?” är skriven 2008 av Amanda Haak på C-nivå med hjälp av handledaren Hele Kiimann, doktorand Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet. Gasledningsprojektet är ett av de mest debatterade projekten idag. Dagligen publiceras nya artiklar och skrifter om projektet och majoriteten av kritiken som riktas mot det är negativt. Syftet med denna uppsats är att jag skall beskriva de bakomliggande aspekterna för att därefter förklara gasledningsprojektet samt själv slutligen besluta om jag är för eller emot bygget av gasledningen. Efter att ha läst på om de om de olika argumentenoch studerat fakta är jag fortfarande mestadels negativt inställd. Detta beror på de omfattande negativa effekterna på Östersjöns marina miljön. I min analys har jag tittat på tabeller över antalet ton landad fångst per år av ett fåtal fiskarter i Östersjön. Tanken var att jag därigenom skulle kunna se att arterna redan är under stora påfrestningar och därefter ställa en amatörmässig och spekulativ prognos om en gasledning antingen kan förvärra eller förbättra läget. Analysen visade att mängden torsk i Östersjön har minskat drastiskt de senaste åren. Detta tros bero på ökat fiske under 1980-talet i samband med en minskning av inflödet från Atlanten och därmed minskad salthalt. Gasledningen kan minska detta inflöde ytterligare vilket kan medföra att torskens reproduktion, som är beroende av en specifik salthalt, kollapsar och arten kan dö ut i Östersjön. Detta kan få konsekvenser både för fiskenäringen och för artsammansättningen i havet. När jag började jobba med denna uppsats var det bestämt vilken väg gasledningen skulle ta genom Östersjön, men efter påtryckningar från delvis Svenskt håll har man nu börjat studera en alternativ dragning vilken även skall inkludera en förgrening till Sverige. Funderingarna kring en ny dragning uppkom på grund av att gasledningen skulle dras allt för nära Gotland och allt för långt in i den Svenska ekonomiska zonen. Den alternativa dragningen är endast på planeringsstadiet, men anses idag bli den slutgiltiga vägen förledningen. Detta kan vara intressant att följa upp och eventuellt göra en nykonsekvensanalys när den nya rutten är beslutad.

The store manager can make great benefits of having an eye on how the staff works towards the customer, because the personnel is an important tool when competing with other stores. This paper is focusing on the part that relates to the staff in the store, which is one of the key tools in the competition for customers after the customer made it to the store. Many stores have guidelines which the staff should follow when they meet with customers. If the staff is too tightly controlled by these guidelines, customers can perceive the first encounter with the staff as artificial and as if the genuine friendliness does not exist. It is important that the staff looks at the individual customer and treat every customer in a personal way and that the staff can see the customer’s needs. There are several methods the staff can use to get the customer to choose to make their purchase in the particular store. If the staff does not have a good knowledge about the products they are selling, the customer may choose to make the purchase in a store with better service and better help when it comes to choosing the products. It is important that the staff has got a good knowledge and is able to compare different products to reach each customer’s needs. In many cases it may also be that the customer perceives the seller in a certain way, but the seller was thinking of appearing in a different way. This occurs for example when the staff tells that they make sure to greet every customer, but the customers still may feel neglected in many cases. In this paper, we highlight more similarities and differences between customers and staff perceptions and give more suggestions on how the staff can work with their approach to get the customers to complete their purchases in the store. The conclusions of this essay may be of interest to store managers and store employees who are working with customers. The essay provides multiple views on how customer service works.

Syfte: Denna uppsats har som huvudsyfte att beskriva vilken betydelse konsumenten upplever att butiksmiljön har för shoppingupplevelsen. Hur förhåller sig den interiöra miljön till konsumenternas upplevelse av atmosfären i en butik? Vad är det som skapar positiva och negativa upplevelser för konsumenterna i butiksmiljön? Metod: Kvalitativ metod med öppna individuella intervjuer och två fokusgrupper. Teori: Teorin tar upp ur olika synvinklar, om vad som påverkar konsumentens shoppingupplevelse. De områden som tas upp i teorin är upplevelserummet, butiksutformning, exponering och designfaktorer. Slutsatser: Slutsatser som kan dras, är att den interiöra miljön påverkar konsumenternas upplevelse av atmosfären i en butik. Detta är någonting som visas tydligt i undersökningen som gjorts. Butiker i dag behöver förbättra sig på upplevelse aspekten, det räcker inte längre att bara ha ett bra sortiment utan man måste också erbjuda konsumenterna något slag av en upplevelse. För att uppfylla dessa behov gäller det att butikerna börja satsa mer på sin butiksmiljö. Det gäller att butikerna ständigt kommer på nya idéer, så de utvecklas i samma takt som konsumenterna. Men i grund och botten handlar det om att butiken måste ta reda på vad just deras konsumenter har för behov och tillfredställa dessa.

<p>Syfte: Denna uppsats har som huvudsyfte att beskriva vilken betydelse konsumenten upplever att butiksmiljön har för shoppingupplevelsen. Hur förhåller sig den interiöra miljön till konsumenternas upplevelse av atmosfären i en butik? Vad är det som skapar positiva och negativa upplevelser för konsumenterna i butiksmiljön?</p><p>Metod: Kvalitativ metod med öppna individuella intervjuer och två fokusgrupper.</p><p>Teori: Teorin tar upp ur olika synvinklar, om vad som påverkar konsumentens shoppingupplevelse. De områden som tas upp i teorin är upplevelserummet, butiksutformning, exponering och designfaktorer.</p><p>Slutsatser: Slutsatser som kan dras, är att den interiöra miljön påverkar konsumenternas upplevelse av atmosfären i en butik. Detta är någonting som visas tydligt i undersökningen som gjorts. Butiker i dag behöver förbättra sig på upplevelse aspekten, det räcker inte längre att bara ha ett bra sortiment utan man måste också erbjuda konsumenterna något slag av en upplevelse. För att uppfylla dessa behov gäller det att butikerna börja satsa mer på sin butiksmiljö. Det gäller att butikerna ständigt kommer på nya idéer, så de utvecklas i samma takt som konsumenterna. Men i grund och botten handlar det om att butiken måste ta reda på vad just deras konsumenter har för behov och tillfredställa dessa.</p>

Reggio Emilias filosofi kan kortfattat beskrivas likt ett förhållningssätt där man ser barnen som kompetent och utforskande. Det är viktigt att skapa en tillgänglig och tillåtande pedagogisk miljö som uppmuntrar till egna initiativ och självständighet. Syftet med den här studien har varit att undersöka olika förskollärares beskrivningar av den pedagogiska miljön på Reggio Emilia-inspirerade förskolor samt undersöka sambandet mellan en väl utformad miljö, barns utveckling och lärande enligt förskollärare. Vi har valt att basera vår studie på att intervjua sex olika förskollärare och tagit del av deras beskrivningar av den pedagogiska miljön. Vi har valt att använda oss utav en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.  Förutom genomförda intervjuer har vi också genom litteratur tagit del av vetenskaplig forskning som gjorts kring relationen mellan Reggio Emilia och den pedagogiska miljön. Resultatet har visat att det finns ett starkt samband mellan tidigare forskning och förskollärarnas beskrivningar. Den pedagogiska miljön har stor betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan enligt de förskollärare vi intervjuat. Genom att skapa en tillgänglig och tillåtande miljö ger det barnet möjlighet till att bli självständigt och kompetent. Vi har tillsammans kommit fram till att det är vår uppgift som blivande förskollärare att tillsammans med barnen skapa en stimulerande miljö som uppmuntrar till lärande och utveckling.

I föreliggande studie fanns viljan att undersöka och analysera pedagogers erfarenheter av att jobba genusmedvetet i förskolan när det kom till att planera och utforma förskolans fysiska miljö.  Tanken bakom studien var att undersöka och att synliggöra för hur ämnet arbetas med och även hur det skulle kunna arbetas med. Samt synliggöra problematik och önskemål i arbetet med genusmedvetenhet ute i verksamheterna.     Syftet med föreliggande studie är att ur ett genusteoretiskt perspektiv undersöka och analysera förskollärares erfarenheter av att arbeta, planera och utforma förskolans pedagogiska miljö. Studien genomfördes med intervjuer som undersökningsmetod. Pedagoger intervjuades för att få fram resultatet av studien. Den insamlade empirin redovisas som en jämförelse där det synliggjordes skillnader och likheter bakom svaren på frågorna som ställts. Avslutningsvis drevs en diskussion utifrån den forskningen som det utgåtts ifrån gentemot det som framkommit under studien. Slutresultatet av studien visar på att informationen om genusfrågor finns hos samtliga pedagoger men att engagemanget fallerar i brist på intresse eller tidsbrist. Resultatet tyder på att man är medveten om ämnet ute i verksamheterna men att det inte jobbas aktivt med frågan. Däremot har många av de intervjuade pedagogerna uttryck att de skulle vilja ha mer kunskap om hur man skulle kunna jobba med genusmedvetenhet, de har även uttryckt att de önskar det hade funnits mer tid, om tiden funnits hade intresset ökat.

Högläsning är en viktig del av barns vardag. Vi ser i undersökningar att barns ordförråd samtläsförståelse har minskat. Undersökningar som Läsrörelsen har gjort visar att högläsning intealltid prioriteras varken i hemmen eller på förskolorna runt om i landet. Då utredningarna intevisar vad det beror på vill vi undersöka om högläsningen i förskolan påverkas av rummetsmiljö. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod där vi observerar med hjälp av löpandeprotokoll. Då vårt fokus är miljöns betydelse har vi blivit inspirerade av en etnografisk ansats. Syftet med undersökningen är att skapa större förståelse för vilken betydelse miljön har vidhögläsningssituationer. Resultatet visar att miljön har större betydelse än vad vi tror när det kommer till högläsning iförskolan.