Människors konsumtionsmönster och kostvanor påverkar miljön på många olika sättoch då jordens population växer samtidigt som efterfrågan på mer miljöbelastandelivsmedel ökar, är det viktigare än någonsin att de företag som tillhandahållermiljösmarta alternativ, har verktyg för att kommunicera sina produkters miljövärdentill sina konsumenter. Syftet med denna studie var att med kvalitativa intervjuerundersöka hur den miljöinformation som företaget Oatly kommunicerar på sinaprodukter och i sin marknadsföring upplevs av konsumenter och av personer medexpertkunskap inom miljö och kommunikation. Resultatet visar att konsumenterupplever Oatly som ett miljövänligt företag men att de har svårt att förklara varför ochatt det på grund av en bristande miljökommunikation finns en känsla av att derasuppfattning är ogrundad. Även experterna som medverkade i studien efterlyser enökad miljökommunikation för att legitimera företaget, dess verksamhet och derasprodukter gentemot sina intressenter och föreslår att Oatly utvecklar enmålgruppsanpassad miljökommunikation på flera nivåer. / The consumption and dietary patterns of mankind affect the environment in manyways, and while the population of the world is growing and the demand for eatableswith a higher environmental impact is increasing, it is more important than ever thatcompanies that provide environment-friendly alternatives have the right tools forcommunicating their products environmental values to their consumers. The purposeof this study was to use qualitative interviews to examine how consumers and expertsin communication and environmental science experience the environmentalcommunication of the company Oatly. The results show that consumers experienceOatly as an environment-friendly company without actually knowing why, andbecause of the lack of environmental communication, they feel that their perceptionlacks evidence. The experts who participated in the study also called for an increasedenvironmental communication to legitimize the company, its activities and itsproducts toward its stakeholders, and suggest a new targeted two-levelcommunication.

Denna uppsats syftar till att ta reda på hur förskollärare använder sig av utomhusmiljön som ett pedagogiskt verktyg. För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med sex förskollärare från sex olika förskolor. Efter analys av data visar resultaten på att förskollärare anser att användandet av pedagogiskt material, naturmaterial, pedagogers förhållningssätt och nyttjandet av det stora rummet är betydande för användningen av utomhusmiljön som ett pedagogiskt verktyg. Förskollärare ser även fördelar med användandet av utomhusmiljön i form av mycket öppna ytor, frihet att använda rösten samt hälsofrämjande aspekter. De nackdelar som förskollärare nämner är dåligt väder, fel kläder, dålig överblick samt gårdens grundutformning som inte går att ändra på.

I denna uppsats undersöks hur två kommuners arbete går till i strävan efter ett mer ekologiskt hållbart samhälle. Ekologisk hållbarhet myntades 1987 i samband med att Brundtlandrapporten publicerades. Sedan dess har en definitionsproblematik funnits, och finns än idag, då ingen bestämt kunnat säga när något är ekologiskt hållbart eller hur det uppnås. Men hur jobbar kommunerna för ekologisk hållbarhet när ingen vet när eller hur det kan uppnås? Den syn på begreppet ekologisk hållbarhet som kommer användas i uppsatsen reds ut i teorigenomgången. Uppsatsen tar utgångspunkt i två fallstudier, där dokumentanalyser och intervjuergenomförts. De kommuner som har granskats är storstadskommunen Malmö Stad och den täta kommunen Eskilstuna kommun. Syftet med uppsatsen är att dels undersöka hur två olika kommuner arbetar för att bli en mer ekologiskt hållbar kommun samt studera om det skiljer sig mellan en storstadskommun och en tät kommun, och dels om deras övergripande åtgärd leder till ett mer ekologiskt hållbart samhälle enligt forskning. Resultatet av fallstudien visade att både Malmö och Eskilstuna arbetade på ett likartat sätt med samma övergripande åtgärder i form av förtätning, minskad bilanvändning, gynnandet av den biologiska mångfalden samt olika metoder som resulterar i att färre resurser används. Den största skillnad som fanns mellan de båda kommunerna var att Malmö kommit något längre i sitt arbete för hur ekosystemtjänster ska integreras i planeringen för att skapa ekologisk hållbarhet. Malmö håller även en större diskussion kring hur grönska ska få plats i staden genom att exempelvis anlägga gröna tak, fasader och mobil grönska samt skapa urbana biotoper. Vid analys av de åtgärder som kommunerna använde sig av, fick vi fram att förtätning var den mest övergripande åtgärd som både Malmö och Eskilstuna anammat. Forskning visade att det är en åtgärd som bidrar till att färre resurser behöver användas och kan därmed förbättra den ekologiska hållbarheten. Forskning menar dock att den täta staden inte per automatik bidrar till ett ekologiskt samhälle, utan det handlar om att bygga staden tätt på rätt sätt.

Introduktion: Antibiotikaresistenta bakterier är ett stort hot mot folkhälsan. Alla patienter har rätt till en smittfri vårdmiljö, trots det förekommer smittspridning inom hälso och sjukvården. Meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) hos patienter, personal, men också i vårdmiljön utgör en risk. För att tidigt upptäcka, förebygga och förhindra smittspridning behövs rutiner för vård, hantering av utrustning samt städning av vårdlokaler. Syfte: Syftet var att beräkna andelen miljöodlingar som visade växt av MRSA i vårdrum efter slutstädning, efter vård av patient med känd MRSA, samt om patientens riskfaktorer eller vårdtidens längd påverkade resultatet. Metod: En kvantitativ studie med ett konsekutivt material som utgörs av data från sammanlagt 180 utförda miljöodlingar i Region Halland. Materialet är bearbetat i statistikprogrammet, SPSS, och analyserat med Chi2 test. Resultat: I 14 % (25 av 180) av miljöodlingar påvisades MRSA i vårdmiljön. Riskfaktorers påverkan kunde inte påvisas vad det gällde sår/hudlesioner, dränage, katetrar, tracheostomi eller andra konstgjorda kroppsöppningar. Däremot fanns en signifikant ökad risk att finna MRSA i vårdrummet, efter slutstädning, om vårdtiden överstigit 1 dygn. Slutsats: Studien visar att slutstädningens kvalitet är viktig och troligen mer betydelsefull än inverkan av patientens riskfaktorer eftersom det inte gick att påvisa något statistiskt signifikant samband mellan patientens riskfaktorer och förekomst av MRSA i vårdrummet efter slutstädning. Däremot kan vårdtiden användas vid bedömning av ökad risk för växt och smittspridning av MRSA och rutiner borde eventuellt anpassas utifrån det. / Introduction: Evolution of antibiotic resistant bacteria poses a major threat to public health. All patients are entitled to a non-infectious care environment; despite the fact that infectious transmission in health care is possible. Prevalence of methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) in patients, staff and in health care environment represents such a threat.  In infection prevention in health care established routines in patient care, handling of medical equipment and cleaning in care environment are essential. Aim: The aim of the study was to assess the fraction of MRSA positive environmental sampling following terminal cleaning of a room where a patient with confirmed MRSA was treated, and to assess whether potential patient’s risk factors and/or length of hospital stay influenced the result. Methods: Quantitative study with consecutive material consisting of data from in total 180 environmental samplings performed in Region Halland. The material has been processed with the statistic program SPSS, and analyzed with Chi2 test.  Results: In 14 % (25 out of 180) of the environmental samplings MRSA was detected. A statistically significant association between prevalence of patient risk factors as wounds/skin lesions, drainage, catheters, tracheostomy or other artificial body openings could not be shown. However, a hospital stay exceeding 24 hours significantly increased risk of detecting MRSA in the patient room after terminal cleaning.  Conclusion: Quality of terminal cleaning is important in preventing transmission of MRSA in health care environment and probably more important than the impact of patient risk factors. However, length of hospital stay is a factor worth consideration and can possibly be used to influence care routines in prevention of transmission of MRSA in health care environment.

<p>The purpose with our research in Varbergs Kurort is to study how persons that have been a part of the individual adjusted rehabilitation program First Step have found their stay during their program. The program holds a team of professionals that together work with the individual’s physical and mental health. In our study we have included eight women and to men in the age between 35-65 years who all suffered from a slight mentally illness. Out of a social psychological perspective we have based our study from the social and room environment and how their self-recovery has affected their wellbeing during their rehabilitation. In our study we have out of qualitative interviews put together our results. The interviews were out of a narrative character where the persons told us about parts out of their lives. Our results shows that there is a huge individual development depending on what faze they are in their depression ore on their way recovering from depression. Most of them felt an enormous support from the staff and by meeting people in similar situations as their own. Also the beautiful surroundings had a positive effect of their recovering. The results have been analysed from Johan Asplunds theory about <em>social responses</em> and <em>unsocial responses</em>, how the social environment affects the individual. We also made an environmental psychological analysis with the theory about <em>restorative surroundings</em> and the term <em>cognitive maps</em> that makes the spatial environmental affects of the individual rehabilitation.</p>

The purpose with our research in Varbergs Kurort is to study how persons that have been a part of the individual adjusted rehabilitation program First Step have found their stay during their program. The program holds a team of professionals that together work with the individual’s physical and mental health. In our study we have included eight women and to men in the age between 35-65 years who all suffered from a slight mentally illness. Out of a social psychological perspective we have based our study from the social and room environment and how their self-recovery has affected their wellbeing during their rehabilitation. In our study we have out of qualitative interviews put together our results. The interviews were out of a narrative character where the persons told us about parts out of their lives. Our results shows that there is a huge individual development depending on what faze they are in their depression ore on their way recovering from depression. Most of them felt an enormous support from the staff and by meeting people in similar situations as their own. Also the beautiful surroundings had a positive effect of their recovering. The results have been analysed from Johan Asplunds theory about social responses and unsocial responses, how the social environment affects the individual. We also made an environmental psychological analysis with the theory about restorative surroundings and the term cognitive maps that makes the spatial environmental affects of the individual rehabilitation.

BARA BOSTÄDER Placerat mellan Bollmora flerbostadshus och den gamla landsvägen breder Tyresö gymnasium ut sig. Vår ingång blir att riva skolan, materialet ’kremeras’ till tegelkross och sprids i en röd löparbana längs den befintliga landsvägen, att tillåtas glömma för att senare minnas. Gymnasiet förstås som en del av det befintliga landskapet, det ändrar bara form och byter plats. Vad händer när man släcker ett lager i AutoCad? Det närvarar i sin frånvaro. Djup genom lager. Gestaltat i platsmodell- höjdkurvor, vägar och fält, blir det tydligt att de separerade lagrerna inte går att särskilja. Konstruktionen är närvarande i såväl landskap som byggd miljö. Error- går det att separera det byggda från det byggda? Samspel och motsättning- relation och konflikt eller inget av dera alt båda samtidigt. Projektet berör teman som samarbete, representation och (klurar på saken…) Vad blir det tredje? Teman ---&gt; Det platsspecifika, idéen om det konstruerade. Berättelse och historia. / HOUSING TYRESÖ   Between Bollmora social housing complex and the old highroad one find Tyresö gymnasium. Our starting point is to demolish the school, “cremate” its material in to brick-ash and spread it as a red running track along the existing highroad, permission to forget in order to remember. The gymnasium is understood as part of the existing landscape, it only changes form and place.   What happens if you turn off a layer in AutoCad? Presence through absence. Depth through layers. Represented in site model- terrain, roads and fields, it becomes clear that the separated layers cannot be distinguished from one another.  The constructed nature is present, in the landscape as well as the built environment.   Default- is it possible to separate the built from the built?   Interplay and opposition, relation and conflict or neither one, alternative both at once. The project touches upon themes such as collaboration, representation and (thinking about it…) what will the third become?   Themes –&gt; The site-specific, the idea of the natural and the idea of the constructed. History and fiction.

This report is aimed at setting up a virtual environment to study and analyze the force feedback during varying dynamic conditions of the virtual environment with the help of a Haptic Device ( Omega.7 ). Adequate Haptic feedback with the virtual object is also implemented. The objective of the project is to perform experiments to study how the subject tries to elude a visioproprioceptive mismatch during robotically arbitrated manipulations in virtual reality when he/she instigates an action, and then to assess the results. The study is also aimed at cognitively characterizing interaction with a virtual object, focusing particularly on stiffness. This might be of relevance for the rehabilitation field, as Virtual Reality and Haptic feedback allows fully controlled interactions and monitoring of subjects’ performances and also to specifically scrutinize how movement and force feedback influence our perception of the virtual environment. In order to set up the virtual environment, CHAI 3D is used, which is an open source set of C++ libraries for computer haptics, visualization and interactive real-time simulation [2]. / Avsikten med denna rapport är att beskriva utvecklingen av en virtuell miljö för att med hjälp av en haptisk utrustning (Omega 7) studera och analysera kraftåterkoppling under varierande dynamiska förhållanden. Haptisk återkoppling från virtuella objekt har utvecklats för detta ändamål. Målet med projektet är att med hjälp av utvecklat system genomföra experiment för att studera hur försökspersoner kan hantera bristande överensstämmelse mellan visuell och proprioceptiv återkoppling. Studien avser också kognitiv karaktärisering av mänsklig interaktion med ett virtuellt objekt, speciellt med fokus på objektets styvhet. Detta bedöms vara relevant inom rehabiliteringsområdet eftersom en virtuell verklighet i kombination med haptisk återkoppling möjliggör full kontroll över, och registrering av, hur interaktionen sker. Av speciellt intresse är att studera hur rörelse i, och kraftåterkoppling från den virtuella miljön påverkar vår upplevelse av densamma. För utveckling av den virtuella miljön har CHAI 3D använts. CHAI 3D är ett C++ bibliotek med öppen källkod avsedd för realtidssimulering av haptisk återkoppling och visualisering.

Läsmiljöer i förskolan kan påverka barns utveckling inom literacy och syftet med studien är att jämföra läsmiljöerna i en förskola med förskolebibliotek och en förskola utan förskolebibliotek samt att undersöka hur miljöerna används ur barnperspektiv och barns perspektiv. Teorierna som används för studien är miljön som den tredje pedagogen och den del av Aidan Chambers (2011) teori Läsandets cirkel som heter att välja. Studien försöker komma så nära barns perspektiv som möjligt genom att göra deltagande observationer med barn som görs med fallstudier. Barnperspektivet fås genom enskilda intervjuer med förskollärare från två förskolor. Resultatet visar att de studerade läsmiljöerna såg olika ut men användes till literacyrelaterade aktiviteter av barnen på båda förskolorna. Resultatet visar även att barnen inte var direkt delaktiga i utformningen eller de beslut som togs, däremot observerades deras beteende och miljön anpassades av pedagogerna. Skillnaden som upptäckts mellan förskolan med bibliotek och förskolan med läsmiljö var att biblioteket var schemastyrt, medan läsmiljön var mer fri att användas av barnen när de ville. Barnen använde det material som gjorts tillgängligt genom miljöns utformning medan material som var ur deras räckhåll inte användes.

Syfte: Studien tar sin utgångspunkt i hur elever på Hippologigymnasiet ser på hästen som moti-verande faktor i deras lärande. Syftet med denna undersökning är att beskriva och försöka skapa bättre förståelse för på vilket sätt hästen direkt eller indirekt betyder för motivationen till lärande. Med utgångspunkt i Antonovskys (2007) teori om KASAM, känsla av sammanhang, kopplat till stallets sociala arena, samspelet med hästen och målinriktning studeras faktorer som har betydelse för elevernas motivation till lärande. Metod: Studien baseras på kvantitativ och kvalitativ data från 49 enkäter (svarsfrekvens 74 %) samt på en gruppintervju med fyra elever. Resultat: Studien visar att egenskaper som disciplin, ansvar, handlingsförmåga och ledarskap utvecklas i stallmiljön. Regler och normer i stallet utgör en fostrande social arena som präglar de som vistas där sedan tidig ålder, av betydelse för den egna motivationen till lärande. Motivation-en till lärande stärks då eleverna känner ett sammanhang när egna erfarenheter tillsammans med nya kunskaper gör att de klarar av utmaningar man ofta ställs inför i stallmiljön i samspelet med hästen. Detta skapar meningsfullhet som ökar graden av elevers känsla av sammanhang, KASAM, och därmed en viktig faktor för motivationen till lärande. Studien visar även på samband mellan målsättning och motivation med hästen som utgångspunkt, eleverna är mycket målinriktade och redan i samband med val av skola vet majoriteten (92 %) inom vilket område de studera efter avslutat gymnasium. Dessutom visar resultatet att de som har egen häst planerar sin studietid i högre grad än de som inte har egen häst. Slutsats; Hästen är en betydelsefull faktor för motivationen till lärande direkt eller indirekt.