Between 1965 and 1975 a major housing project was carried out in Sweden to resolve a major housing crisis, the so-called one million housing program (Swedish: miljonprogrammet). To raise the standards and create a more attractive housing in these areas is currently a very relevant topic in Sweden.Evidence-based design is the process of basing decisions of the built environment on credible research and studies to achieve the best possible outcome. This method is primarily used in the healthcare sector to improve quality of care and reduce costs by creating healthy environments.The possibility of refurbish apartment buildings from miljonprogrammet using evidence-based design has been studied by means of an extensive literature review and a closer examination of the residential area, Husby in Stockholm, which has been chosen to represent the miljonprogrammet in its entirety. Furthermore, the evidence-based research has been limited to seven fields; nature, noise, color, wayfinding, safe environment, daylight and thermal comfort which has been assessed to be applicable on housing. In order to obtain a comprehensive overview of the different fields, four different subjects were chosen to investigate further within each field; research and studies, laws and regulations, constructional aspect and Husby. The analysis has shown that the seven fields to varying degrees can be applicable to miljonprogrammet. The thesis concludes that an evidence-based method can be used for refurbishment of miljonprogrammet. Some of the fields investigated in the thesis may need further development, in particular; nature, color and wayfinding. Some of the benefits of the evidence-based design process may be to give architects an instrument to justify their design decisions which were earlier based on experience and intuition rather than credible research.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare kan utnyttja den fysiska miljön för att gynna barns lärande i kemi. Studiens resultat bygger på data insamlat av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare i två olika kommuner. Studien utgår från det teoretiska perspektivet Reggio Emilia med fokus på miljön som tredje pedagog och pedagogisk dokumentation. Resultatet visar att miljön har en betydelsefull del i arbetet med kemi i förskolan. Hur förskollärare väljer att utforma den fysiska miljön i förskolan kan ha en betydande roll för barnens lärande. Miljön kan ses som en tredje pedagog, där tillgängligt material kan skapa en nyfikenhet för barnen att utforska kemi i vardagen. Att använda sig av material och kemiska begrepp vid olika aktiviteter var något som samtliga förskollärare ansåg vara viktigt. Det framkom även att den pedagogiska dokumentationen i miljön ansågs vara betydelsefull för barnens möjlighet att reflektera och utmanas vidare i sitt lärande. Sammantaget kan förskollärarens roll i arbetet med kemi i förskolan ses som den viktigaste komponenten för att barnens lärande i kemi ska gynnas. / The purpose of this study is to increase knowledge about how the preschool teacher uses the physical environment to benefit children's learning in chemistry. The results of the study are based on data collected from qualitative semi-structured interviews with nine preschool teachers in two different municipalities. The study is based on the theoretical perspective Reggio Emilia with focus on the environment as a third educator and pedagogical documentation. The results show that the environment has a significant part in the work with chemistry in preschool. How preschool teachers choose to design the physical environment in preschool can play a significant role in children's learning. The environment can be seen as a third educator, where available material can create a curiosity for children to explore chemistry in everyday life. Using chemical concepts in various activities and materials was something that all preschool teachers considered important. It also emerged that the pedagogical documentation in the environment was considered important for the children's ability to reflect and be further challenged in their learning. Overall, the role of the preschool teacher’s work with chemistry can be seen as the most important component to benefit children's learning in chemistry.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och rektorer samarbetar och resonerar kring utformningen av den fysiska miljön i förskolors ateljéer. De forskningsfrågor som berörs i studien är: Hur resonerar förskollärare och rektorer kring materialets tillgänglighet i utformningen av den fysiska miljön i ateljén? Och Hur ser förskollärarna och rektorerna på samarbetet kring utformningen av den fysiska miljön i ateljén? I studien användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod och studiens teoretiska ramverk är ett sociokulturellt perspektiv och rummet som den tredje pedagogen inom Reggio Emilia. Det mest framträdande resultatet är att tillgängligt material har en betydelsefull roll i att möjliggöra för barn att självständigt kunna använda rummet utan en vuxen närvarande. Resultatet visar även att i samarbetet mellan rektorer och förskollärare sätts fokus på barnens lärande och utveckling, vilket bidrar till att de tar hjälp av varandra för att utforma en miljö som främjar barnens lärande. Studiens slutsats visar att genom att skapa en tillgänglig miljö och tillhandahålla tillgängligt material kan man skapa förutsättningar för barns självständighet. Dessa möjligheter spelar en viktig roll för barnens lärande då de ges möjlighet att undersöka och uttrycka sig genom olika uttrycksformer. / The purpose of the study is to investigate how preschool teachers andprincipals collaborate and reason about the design of the physicalenvironment in preschool studios. The research questions addressed in thestudy are: How do preschool teachers and principals reason about materialaccessibility in the design of the physical environment in the studio? Andhow do preschool teachers and principals view the collaboration on thedesign of the physical environment in the studio? The study used qualitativesemi-structured interviews as a method and the study's theoreticalframework is a sociocultural perspective and the third educator withinReggio Emilia. The most prominent result is that available material has asignificant role in enabling children to independently use the room withoutan adult present. The result also shows that in the collaboration betweenprincipals and preschool teachers, the focus is on children's learning anddevelopment, which helps them to help each other to design an environmentthat promotes children's learning. The conclusion of the study shows thatcreating an accessible environment and providing accessible materials cancreate conditions for children's independence. These opportunities play animportant role in children's learning as they are given the opportunity toexplore and express themselves through different forms of expression.

I det här arbetet undersöker vi det fysiska klassrummet, hur man kan använda det som ett redskap i undervisningen, hur elever upplever rummet, hur de upplever sig delaktiga i utformning och hur det kan komma att se ut i framtiden.Empirin är inhämtad på en skola iBurlövs kommun och på en skola i Fosie rektorsområde. Vi har intervjuat nio elever mellan årskurs tre och fem, som vi delade in i tre elevgrupper, samt två ateljeristor. Vi har även intervjuat utställningsscenografen på Malmöhus slott angående ett projekt där man valde attrenovera ett lekrum tillsammans med elever från Segeparks förskola. Syftet med uppsatsen har varit att se hur man tänker kring rum avsett för lärande i olika verksamheter. Framförallt har vi varit intresserade av elevernas förhållande till sina klassrum. Den frågeställning vi har utgått ifrån är: Är klassrummet skapat för den moderna eleven? Hur ser eleverna på sittklassrums funktion och hur de använder det? Vilket inflytande känner elever att de har översin miljö? Hur ser pedagoger att undervisningen påverkas av det fysiska klassrummet?För att lättare kunna besvara vår frågeställning har vi gjort två intervjuer med varje elevgrupp,samt byggt modeller av deras drömklassrum. När vi intervjuade ateljeristorna ochutställningsscenografen gick vi även igenom utvalda projekt och återskapade processen för att själva kunna upptäcka hur rummet har spelat roll i deras arbete. Vi upptäckte att arkitekturen som ska modernisera den svenska skolan inte påverkar klassrummet nämnvärt. Det vill säga,att många klassrum, trots reformeringar och storsatsningar, ser likadana ut i landet som de hargjort sedan folkskolans införande. Till stor del grundar det sig i traditioner och föreställningarsom inte alltid stämmer överens med de behov som läroplanen tydliggör. Vidare insåg vi attelevers behov av skiftande miljöer blir allt viktigare i växande klassrum. Allt eftersom börjadevi att ställa oss frågan hur klassrummet kan komma att behöva moderniseras, för att inte helt förlora sin centarla roll för lärande.

Creating safe environments is a necessity within urban planning. In each element of the urban planning process, it is essential to reflect upon how the proposed plans can affect safety within the chosen environment. The purpose of the thesis is therefore to develop an analysis tool based on scientific research, to assess the perceived safety that is mediated through environmental design. The report aims to answer the following research questions, Which theoretical perspectives and scientific research can be used as a research basis, to develop a analysis tool that seek to increase perceived safety through environmental design? How can the perceived safety through the environmental design be assessed using the analysis tool? The method consists of a literature study, to give a broad and global insight on data as well as results that have been in previous research on safety. International studies and articles have been primarily used with few elements from the Swedish context, with the aim of obtaining a broad mapping of different contexts where safety in the physical environment has been investigated. The used search engines consist of the Royal Institute of Technology's Primo, Google and Google Scholar. Through these, the theoretical perspectives and the scientific research that underlies the work were found.  The analysis tool consists of a checklist that includes six different categories; Lighting and mobility, Maintenance of the physical environment, Technical monitoring, Natural monitoring, Physical design and orientation as well as Vegetation in the physical environment. Within each category there are various claims that the user of the tool will rate in an assessment scale from 1 to 5. To take position to the presented claims, the user must perform a site visit to observe the surroundings. / Skapandet av trygga miljöer är en grundpelare inom samhällsplanering. I varje element av samhällsbyggnadsprocessen är det essentiellt samt nödvändigt att reflektera hur de planerade åtgärderna kan påverka tryggheten inom den valda miljön. Syftet med avhandlingen är därav att ta fram ett analysverktyg utifrån vetenskaplig forskning, för att bedöma den upplevda tryggheten som förmedlas genom utformningen av den fysiska miljön. Rapporten riktar sig till att besvara följande frågeställningar, Vilka teoretiska perspektiv och vetenskaplig forskning kan användas som forskningsunderlag, för att utveckla analysverktyg som eftersträvar att öka upplevd trygghet genom fysisk utformning? Hur kan den upplevda tryggheten genom utformningen av den fysiska miljön bedömas med hjälp av analysverktyget? Metoden utgörs av en litteraturstudie, för att ge en bred samt global inblick av data och resultat inom tidigare forskning av trygghet. För att få en bred kartläggning av olika fall där trygghet i den fysiska miljön har undersökts har primärt internationella studier och artiklar använts med få inslag från den svenska kontexten. De sökmotorer som använts består av Kungliga Tekniska Högskolans Primo, Google och Google Scholar. Genom dessa hittades de teoretiska perspektiv och den vetenskapliga forskningen som ligger till grund för arbetet.  Analysverktyget består av en checklista som innefattar sex olika kategorier; Belysning och mobilitet, Underhåll av den fysiska miljön, Teknisk övervakning, Naturlig övervakning, Fysiska utformning och orienterbarhet samt Vegetation i den fysiska miljön. Inom varje kategori förekommer diverse påståenden som bedöms utifrån en bedömningsskala från 1 till 5. För att ta ställning till de presenterade påståenden bör användaren gå en rundtur på platsen och observera den omgivande miljön .

Servicelandskapet och dess utformning där företagets tjänst produceras och konsumeras har kommit att bli allt viktigare ur ett marknadsföringsperspektiv. Detta då platsen kan användas för att skapa positiva upplevelser för slutkunderna, och samtidigt fungera som en effektiv kommunikationskanal för att förmedla varumärket. Syftet med studien är därmed att generera kunskap till ämnesområdet varumärkeskommunikation, genom att undersöka hur arkitekt-och designbyråer, på uppdrag av tjänsteföretag, strategiskt planerar utformningen av servicelandskap för att stärka kundens varumärke. För att undersöka detta har en kvalitativ ansats tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att en grundförutsättning för att arkitekt-och designbyråerna ska kunna förmedla en representativ bild av varumärket är att de bildar sig en förkunskap kring företaget och dess varumärke. Det har även framkommit att flera strategier kombineras vid planering av servicelandskapets utformning. Där upplevelsen och dess påverkan genom stimulering av sinnen, samt upprepning av företagets visuella uttryck och budskap i den rumsliga miljön visat sig vara viktiga strategier för att kunna stärka ett varumärke i servicelandskapet. / The servicescape and its design, where the company's services are produced and consumed, have become increasingly important from a marketing perspective. One reason is that the place can be used to create positive experiences for the guests, while also serving as an effective communication channel to communicate the brand. The aim of the study is therefore to generate knowledge in the field of brand communication, by exploring how architect-and design agencies, on behalf of service companies, strategically plan the design of the servicescape to strengthen the customer's brand. To explore this, a qualitative approach has been applied in form of semi-structured interviews. The results of the study show that one essential condition for the architect-and design agencies to be able to communicate a representative image of the brand, is that they gain an informed understanding of the company and its brand. It has also been found that several strategies are combined when planning the design of the servicescape. The experience and its influence through stimulation of the senses, as well as repetition of the company's visual expressions and messages in the spatial environment, have been found as important strategies for strengthening a brand in the servicescape.

Det finns lagar som reglerar hur företagen ska upprätta och slutföra sin redovisning och hur redovisningen utvecklas är ett ständigt pågående arbete. Bokföringsnämnden har sedan 2004 arbetat med att ta fram förenklade regler för svenska onoterade företag som benämns K-regelverket och har som syfte att underlätta för företagen i sin redovisning. Studien fokuserar på hur materiella anläggningstillgångar ska redovisas efter anvisningarna i K3.Värderingsförutsättningarna för materiella anläggningstillgångar har ändrats i och med en reglering i K3. Tillgångens anskaffningsvärde ska fördelas på komponenter istället för att redovisas som en helhet, detta för att tydligare spegla tillgångens förbrukningskapacitet. För att dela upp en tillgång ska komponenterna ha betydande värde i förhållande till tillgångens totala anskaffningsvärde. K3 är ett principbaserat regelverk vilket innebär att företagen får göra egna bedömningar och tolkningar i redovisningen vad det gäller uppdelning i komponenter. Då K3 inte ger någon vidare vägledning kan implementeringen bli en omfattande och problematisk process.Implementeringen kan komma att se olika ut för alla berörda företag eftersom förutsättningarna för företagen varierar. Vi använder oss i huvudsak av teorin meningsskapande för att studera hur implementeringen kan ske på ett meningsfullt sätt för företaget. I tidigare studier beskrivs det att när det handlar om att leta efter en kontext och göra en situation mer förutsägbar är meningskapande av betydelse. Syftet med studien är att försöka beskriva en tänkbar arbetsprocess som skapar mening vid implementeringen av komponentavskrivningar. I studien används den kvalitativa metoden i form av intervjuer, observationer och fokusgrupper för att få djupgående information för studiens genomförande. Vi utförde en fallstudie på Santa Maria som är ett företag som tillämpar K3 och som under 2014 ska införa komponentavskrivningar i sin redovisning.För att studera hur meningsskapande kan användas vid implementeringen har vi utgått ifrån Weicks sjustegsmodell för att beskriva en process som blir meningsfull för företagen. Beroende på företagets utgångspunkter kan olika delar vara mer eller mindre relevanta. I studien var fyra delar särskilt framträdande för Santa Maria. Studiens resultat visar att individens erfarenheter och kunskaper är förutsättningar för en meningsfull process. Det är också viktigt att individen får utrymme att visa sina kunskaper och bidra till organisationens utveckling. Processen utgår ifrån individens perspektiv för att sedan riktas mot organisationen. Studiens resultat lyfter främst fram delarna identitet, hur tidigare erfarenheter kan användas i nya situationer och fokus på ledtrådar, att det är viktigt att individernas kunskaper kombineras för att nå ett bättre resultat. Uppfylls dessa delar finns det förutsättningar att processen blir meningsfull. / Swedish unlisted companies face new accounting rules as the laws evolve. One example is the K-project which has been published by Bokföringsnämnden who decide the rules in Sweden to facilitate companies in their accounting. The tangible assets should be accounted for according to the instructions in K3 which this study focus on.Instead of reported an asset as a whole it will be allocated in components because of the new rules in K3. If the component has a significant value in relation to the total cost it will be divided into components in order to show the asset´s consumptions capacity more clearly. How companies are going to divide an asset in components is not regulated in K3 because it’s a principles-based regulatory framework. This means that the companies need to make their own judgment and interpretation when they identify theirs components. The implementation of component deprecation can therefore be a considerable and problematic process.Companies have different conditions and the implementation will vary between companies because of their own assessments. When we study how the implementation can be meaningful we use the theory sense making. Sense making can be used to understand and get knowledge about a situation, according to previous studies on the subject.The aim of the study is to describe a meaningful process when companies implements component deprecation in their accounting. The study was made with a qualitative method in order to get much information for the execution, we did interviews and observations. We have study Santa Maria who is preparing the implementation of component deprecation during 2014 by following the rules in K3. We have used Weick´s model with seven properties to show how sense making can be used when we describe a meaningful implementation process. The different part can be more or less relevant depending on the companies promises. In this study with Santa Maria there are four properties that are emphasized. The result shows that individual´s experience and knowledge are important elements for a meaningful process. Individuals should also use their knowledge and get the opportunity to be involved in the organization´s work. The process started from an individual perspective and during the process the focus shifted to the organization. The result of this study focus on the parts identity and plausibility over accuracy which shows how earlier knowledge are useful in a new situation and a combination of the experience is important for a better result. A condition to make the process meaningful is to make a combination of these two elements.

Rosengård was built in the 1960s and 1970s as part of the million program, in which one million new homes were built in ten years. But since then there have been no major changes besides minor cosmetic changes. These efforts have not been sufficient enough and have not given any significant improvement of the area and the problems remain until today. Malmö is today very a divided city, a segregated city, and integrating the eastern and western parts of the city is an important issue for the municipality government in Malmö. Today's urban form of Rosengård has major shortcomings and makes it more difficult for the inhabitants of the area to integrate into the city of Malmö. In the land use plan for Malmö city, Rosengård is pointed out as a prioritized area with a strong focus on urban development. The focus is on turning Amiralsgatan into an urban high street with a rich range of shops and life and movement on the sidewalks. An analysis of Rosengård is made from a perspective of density and mixed-use development. Based on the compact urban model, a development proposal has been constructed in which will be a vision for the future development of the area. The theoretical starting point "The Compact City" is a planning strategy that emphasizes the dense city, which guarantees good accessibility with integrated public transport. The compact city allows for a more pedestrian and bicycle friendly city and less car use. The mixed-use development is also a central pillar in the compact city and leads to better access to commercial and service. The goal is to achieve a denser urban form by applying the driving factors that characterize the compact urban model. The new Rosengård will be a continuation of Malmö's inner city and Amiralsgatan is the main central axis, which will undergo a major overhaul. The street's width is reduced from 120 meters to 40 meters and a new tram line goes in the center of the street. The shopping mall of today’s Rosengård center is being demolished in favor of a dense grid plan that is more walking and cycling oriented. Emilstorp industrial area is transformed into a new neighborhood with a new central park, housing and commercial areas.

Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare och specialpedagoger beskriver lärmiljöns betydelse för att främja barns utveckling och lärande i en förskola för alla. Arbetet syftar vidare till att bidra med kunskap om hur specialpedagoger kan bidra med sin kompetens i att utforma lärmiljön för barns utveckling och lärande i undervisningen i förskolan. Fem specialpedagoger och fem förskollärare intervjuades i semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån Systemteori, Posthumanism och KASAM. Resultatet visade att tillgången till specialpedagogisk kompetens och utbildad specialpedagog på förskolan varierar och får betydelse för hur lärmiljön planeras i en förskola för alla. Beroende av hur nära specialpedagogen är verksamheten så fördelas ansvaret på att utforma lärmiljöer olika. Det är varje pedagogs intresse, förhållningssätt och engagemang som styr hur den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön utformas i undervisningen i en förskola för alla. Specialpedagogerna beskriver att det är pedagogernas förhållningssätt, bemötande och engagemang som blir avgörande för lärmiljöerna. Dock utifrån hur rektorn skapar förutsättning för detta. Förskollärarna beskriver att de ser sig själva som ansvariga för utformningen av lärmiljöerna. Specialpedagoger och förskollärare i denna studie anser att utformningen av lärmiljön inomhus får betydelse för barns utveckling och lärande i en förskola för alla. De specialpedagogiska implikationerna vi sett är att ett medvetet förhållningssätt, bemötande och engagemang hos pedagogerna på förskolan är betydande för vad som finns i lärmiljöer och hur tillgängliga förskolans lärmiljöer blir i en förskola för alla. / The aim of this thesis is to contribute knowledge about how preschool teachers and special educators describe the importance of the learning environment to promote children's development and learning in a preschool for all. The work further aims to contribute knowledge about how the special educator can contribute with his competence in designing the learning environment for children's development and learning in teaching in preschool. Five special educators and five preschool teachers were interviewed in semi-structured interviews. Five special educators and five preschool teachers were interviewed in semi- structured interviews. The results showed that the availability of special educational competence and trained special educator in the preschool varies and becomes important for how the learning environment is planned in a preschool for all. Depending on how close the special educator is to the activity, the responsibility for designing learning environments is distributed differently. It is each educator's interest, attitude and commitment that governs how the physical, social and pedagogical learning environment is designed in the teaching in a preschool for all. The special educators describe that it is the educators, conscious attitude, attitude and commitment that are decisive for the learning environments. However, based on how the principal creates the conditions for this. The preschool teachers describe that they see themselves as responsible for the design of the learning environments. Special educators and preschool teachers in this study believe that the design of the indoor learning environment is important for children's development and learning in a preschool for all. The special educational implications we have seen are that a conscious attitude, attitude and commitment among the educators in the preschool is significant in learning environments and how accessible the preschool's learning environments will be in a preschool for everyone.

Temporary building permits for housing purposes has recently received attention thanks to an addition to the Planning and Building Act (9 chap. 33a§). This addition should make it easier to receive temporary building permits for housing, even if the need is not deemed to be temporary. This is done with the hope that temporary housing can help reducing the housing shortage in Sweden. However, there are a number of challenges to be aware of when developing temporary housing, as housing should be adequate, affordable, and socially sustainable.  This study explores the usage of temporary building permits for housing in Stockholm. The situation was explored through archive search that resulted in descriptive statistics, and an exploration of five cases. These cases were evaluated based on social sustainability factors that could be related to the built environment and the development process. The time frames of the cases were put in relation to how the notion of temporary is used within the post-disaster context and in temporary urbanism. That resulted in a framework for categorizing interventions in the built environment based on their time frames, which can be useful for exploring the temporal aspects of the built environment and how the notion of temporary can be understood.  This study shows that temporary housing in Stockholm is mostly targeted at specific groups in society, and that it is developed with an adequate standard, but the possible effect that the temporary aspect could have on the residents is not problematized and the small number of projects means that it will not contribute to reducing the housing shortage in Stockholm. The conclusion of this study is that temporary housing can be socially sustainable (when only considering physical factors), but it does not contribute to an increase in social sustainability on a larger societal scale. / Tidsbegränsade bygglov för bostäder har fått uppmärksamhet de senaste åren på grund av ett tillägg till Plan- och bygglagen (9 kap. 33a§). Målet med detta tillägg är att det ska bli enklare att få tidsbegränsat bygglov för bostäder, även om behovet av bostäderna bedöms vara längre än tiden för bygglovet. Förhoppningen är att dessa temporära bostäder ska bidra till att minska bostadsbristen i Sverige. Det är dock viktigt att vara uppmärksam på att det finns utmaningar som behöver beaktas i projekt för temporära bostäder, då de bör vara lämpliga bostäder, tillgängliga till ett överkomligt pris, och socialt hållbara. I denna studie utforskas användningen av tidsbegränsade bygglov för bostäder i Stockholm. Situationen undersöktes med hjälp av arkivsökningar som resulterade i beskrivande statistik, samt en studie av fem fall där tidsbegränsade bygglov använts för bostäder. Dessa utvärderades utifrån ett antal faktorer för social hållbarhet som kan relateras till den byggda miljön och processer som rör denna. Tidsramarna för fallen sattes i relation till hur begreppet temporärt används inom postdisaster forskning och temporär urbanism för att undersöka temporala aspekter av den byggda miljön, samt hur begreppet temporär kan förstås och definieras. Detta resulterade i ett ramverk för att kategorisera händelser i den byggda miljön baserat på dess tidsramar.  Resultatet av studien visar att temporära bostäder i Stockholm utvecklas med en adekvat standard, men de effekter som den temporära aspekten skulle kunna ha på de boende problematiseras inte i debatten.  Temporära bostäder riktas oftast till specifika grupper i samhället och det utvecklas såpass få temporära bostäder att de inte kan sägas bidra till att minska bostadsbristen i Stockholm. Sammanfattningsvis så kan temporära bostäder vara socialt hållbara (om hänsyn bara tas till fysiska faktorer), men det bidrar inte till en socialt hållbar utveckling.