How is it possible for organizations to manage the fast paced changes and imperative demands that increased globalization implies? In order to become successful in the global market, it is vital to be aware of cultural influence on business and how to approach diversity. Consequently, management plays a significant role, and the challenge is therefore to cultivate a global way of thinking among managers. The main purpose of this thesis, which is to create a deeper understanding of a company’s global approach has lead to the following question: How can managers increase their global mindsets so as to improve a company’s global approach? As Permobil is an international company eager to expand, we have focused on understanding their global approach using a hermeneutic perspective. In order to do this, ten interviews with managers at Permobil have been conducted. A comparison between managers in Sweden and the United States has been performed, and furthermore we have searched for signs indicative of a global mindset. The method of reasoning has been deductive, which implies that the empirical results have been analyzed together with recognized theories. This research shows that managers in Sweden and the United States possess a number of valuable qualities that contribute to a global way of thinking, although there are differences between the two countries. A prerequisite is that managers understand the value of a global way of thinking. In order to stay successful internationally, the Permobil Corporation should for instance increase the global communication, strive for a more diverse workforce and attain a better balance between local and global focus. Our conclusion is that the managers more actively have to look for improvements and stay open-minded when facing diversity. This would contribute to the development of their global mindsets, which in turn would meliorate the company’s global outlook.

Studiens syfte är att undersöka hur implementeringen av en modell i allmänhet och mindset i synnerhet upplevs av medarbetarna i en specifik organisation samt se till huruvida modellen anses vara levande. Syftet bör uppnås genom att besvara frågeställningen; Hur väl har implementeringen lyckats i organisationen, vilka förtjänster och hinder kan man se? Den valda metoden är kvalitativ och empirin är insamlad genom semistrukturerade intervjuer. Studien är dessutom uppbyggd utifrån en induktiv infallsvinkel. Därmed ligger utgångspunkten i insamlad data som vidare har jämförts med funnen teori. Flera faktorer belyser att respondenterna använder sig av mindset i sitt dagliga arbete trots att reflektionen och medvetenheten kring det inte är så tydlig. Exempelvis framstår öppen kommunikation och goda relationer som förtjänster till att kunna arbeta utefter mindset. Framträdande faktorer som kan upplevas som hinder är tidsbrist och kulturkrockar. Resultatet visar på att mindset lever i organisationen och att implementeringen därmed är lyckad.

Individuals have different implicit theories. They may hold an incremental theory and believe traits are malleable or an entity theory and believe traits are fixed. In past research implicit theories have been linked to achievement goals. The present study extends this research by investigating the relationship between implicit theories and personal goals. An experimental design was used to examine if priming individuals with a specific implicit theory impacts their goal prioritization. It was expected that individuals primed with an entity theory would place greater importance on intrinsic goals while individuals primed with an incremental theory would place greater importance on extrinsic goals. It was found that female participants rated the importance of financial success higher in the Entity condition compared to the Incremental condition and rated the importance of community feeling higher in the Incremental condition compared to the Entity condition. No significant differences were found with male participants. / Graduate

Internationell matematikdidaktisk forskning har på senare år influerats av psykologin. Motivation,självreglering och mindset är tre faktorer som anses påverka inlärningen. Genom att, i en enkät,kvantitativt undersöka dessa tre faktorer i den svenska gymnasieskolan och jämföra med eleversbetygsresultat framgår en signifikant skillnad mellan elever med betyget F och elever med betyget A.Genom en kvalitativ semistrukturerad intervju utforskas området djupare. Fram träder en bild av vilkaskillnader och likheter i inställningen till lärande i matematik som finns mellan elever i behov av stödoch högpresterande elever. Elever i behov av stöd saknar tydliga kunskapsmål och kopplar sinaresultat till yttre faktorer såsom lärare, kamrater och arbetsro. Elever i behov av stöd saknar också tillstor del förmågan att själv reglera sitt lärande och har ett mer statiskt mindset. Högpresterande eleveruttrycker tydligare mål, är effektivare att reglera sitt lärande och har ett mer dynamiskt mindset.

Denna studie handlar om att undersöka hur lärare kan förstå, testa och utvärdera forskning kring grit i relation till sin lärarpraktik samt vilka lärdomar detta kan leda till. Aktionsforskning bedrevs i en fokusgrupp med fem medforskande lärare som har olika ämneskombinationer på gymnasiet. Fokusgruppen involverade elevgrupper som utfört aktiviteter kopplat till studiens frågeställningar och syfte. Studien visade att även om forskning kring grit kan relateras till didaktisk forskning och styrdokument så har aktionsforskningen lett till att lärare och elever ökade sin medvetenhet och kunskap om vikten av ansträngning. Under aktionsforskningen kom fokusgruppen att resonera om bland annat att se intelligens som utvecklingsbar, hur ansträngning kan premieras, hur elever tar sig an utmaningar och om elevers svårigheter att bibehålla koncentration och fokus. En slutsats var att det kan vara givande att låta lärare och elever resonera om elevers grit eller ihärdighet oavsett om man väljer att använda just begreppet grit eller ej. Att en del elever säger sig vilja försöka tänka på ett nytt sätt vid en utmaning kan ses som en vinst.

Det är skolans ansvar att motivera sina elever till lärande. Efter ett initierande samtal med en avgångsklass på ekonomiprogrammet på en kommunal gymnasieskola framkom det att eleverna inte såg någon nytta i själva inlärningsprocessen. Motivation för att kunna något fanns, men motivation till att lära sig något saknades.Carol Dweck ger genom sina teorier om mindsets en beskrivning av just detta fenomen. Hon delar in elever i två grupper efter hur de ser på sin egen intelligens och vilka mål eleverna ser med sitt eget lärande. I följande arbete görs en studie av Dwecks arbete genom att, i första delen, beskriva teorin för att se om man kan dra paralleller mellan en elevs mindset och dennes benägenhet att engagera sig i sitt eget lärande. Studien visar genom Dwecks definition av statiska respektive dynamiska mindsets att så är fallet, teoretiskt. Studien går vidare med att beskriva Dwecks tankar om hur man kan göra för att påverka eleverna till att öka sitt engagemang. Teorin exemplifieras genom en sammanfattning av en av Dwecks forskningsstudier.I den andra delen av studien appliceras Dwecks teorier på elever vid en kommunal gymnasieskola. Genom att testa elevernas mindset med två av Dwecks egna instrument undersöks om Dwecks teorier är applicerbara för att förklara intrycket att eleverna i det ursprungliga samtalet inte ser en nytta i själva lärandet som process. Elevernas mindset testades genom en enkät med 22 frågor. 38 elever svarade på enkäten. Enkäten följdes upp med semistrukturerade intervjuer där 11 elever studerades mer ingående.Genom Dwecks teorier och definitioner av mindsets kan man tänka sig att det uppfattade fenomenet i det initierande samtalet beror på att eleverna främst besitter statiska mindsets. Genom enkät och intervjuer visade det sig att så inte var fallet. Då enkät och intervjuer utgick från elevernas allmänna uppfattning om intelligens, talang och arbete kan man inte dra slutsatser om teorierna har bevisats eller ej. Vid fortsatta studier skulle det vara intressant att göra om samma studier med specifikt skolan och inlärningsmål som domän.

What parameters in the classroom education motivate our pupils to engage their brains to study is the topic we are dealing with in this work. The aim is also to address the follow-up question that once we know what parameters the pupils desire, what can we as teachers do for, to the best of our ability, provide an environment in which this parameter can be found. The groups we have investigated are almost 100 pupils at two different Swedish gymnasiekolor (age groups 16-18 years). Our methodology has been to analyze relevant literature and research findings and then combining our findings with the results from our inquiry to our pupils to draw our conclusions.The results from our inquiry shows an overwhelming desire for “an interesting subject or a fun subject” as reasons for the pupils to feel motivated to engage their brains to study. With reasoning derived from our literature studies we conclude this work with proposing that if the pupils can be made to understand why a certain area is important to study it can make the subject interesting and fun which is resulting in a higher degree of motivation. Also if we as teachers could use the grades to motivate certain knowledge and again, why this is important rather than passing judgement we believe too that this would serve as a means to increase the level of motivation felt by the pupils.

Studier visar att flickor i tonåren lider av stress och oro i högre utsträckning än pojkar och att stressen ofta är skolrelaterad. Syftet med denna studie är att undersöka om mental träning kan ha samband med flickors tankar om sig själv och ämnet matematik. Under tre veckor genomfördes en intervention där en licensierad mental coach medverkade för att guida fyra tonårsflickor i den mentala träningsformen IMT, integrerad mental träning. Enskilda kvalitativa intervjuer genomfördes med flickorna vid start och slut samt att de fick fylla i en skattningsenkät vid start och slut för att se utgångsläget och slutstatus i deras tankar om sig själva och matematiken. Under dessa tre veckor fick flickorna mental träning i skolan två gånger per vecka samt att de fick ljudfiler med avslappningsövningarna att lyssna på, på fritiden. De fick även en personlig reflektionsbok där de kunde skriva ned sina reflektioner och tankar varje dag. Studien visar på en del förändringar i deras mindset, där de vid slutet av interventionen visade ett mer dynamiskt mindset men särskilt visar resultaten att de blivit mindre stressade och att de genom andningsövningarna fått ett verktyg att använda i skolsituationer som känns jobbiga, till exempel inför prov och redovisningar. Vår slutsats är att mental träning kan hjälpa elever att minska stress och förbättra den psykiska hälsan som i sin tur leder till ökad förmåga att klara av sina studier inte bara i matematik utan i alla skolämnen.

Läraren har stor påverkan på elevers skolframgång. De mål som läraren skapar blir till riktlinjer för eleverna om var de kunskapsmässigt ska, medan lärarens återkoppling hjälper eleverna fram till målet. Om mål och återkoppling saknas eller brister försämras elevernas motivation och inställning till ämnet. Studien undersöker hur lärare arbetar för att främja ett bra mindset genom att studera hur lärare arbetar med återkoppling, målformulering och motivation. Därför har en kvalitativ undersökning utförts där data insamlades med två metoder, observation och intervju. I studien framkom att områdesmål är något som främjar lärande och att eleverna ser progression. Både lärande- och prestationsmål behövs för att motivera eleverna. Genom att läraren är eftertänksam vid målformulering och återkoppling stöttas elevernas lärande. Vidare framkom att det är viktigt att läraren känner sina elever för att kunna ge återkoppling som når fram. Detta för att eleverna ska se lärandet som en process.

Centered in the Diocese of NWPA, this thesis proposes a diocesan-level curriculum that will help struggling, timeworn Episcopal parishes grow into thriving, contextual Episcopal communities based in methods of transformative learning, particularly strategies that engage spirituality (Tisdell and Tolliver), undo oppressive frameworks (Freire), and teach organizations to learn (Senge). The desired outcome is shifted mindsets around church and the Episcopal tradition so that these parishes live into their unique callings to proclaim the gospel. This paper reflects on the demographic and ecclesial challenges, setting the context for the work to be done, before exploring the characteristics of vibrant parishes in this region. The middle part of the thesis develops the curriculum, particularly exploring its scholarly grounding, before concluding with effective tools for measuring the success of the program in shifting mindsets.