Studiens syfte är att beskriva och jämföra pojkars respektive flickors matematiska mindset i årskurserna 2 och 3. Detta görs genom att beskriva vad pojkarna respektive flickorna anser utmärka personer som är matematiskt duktiga, vad gemene man behöver göra för att bli matematiskt duktig, samt deras syn på sin egen förmåga i matematikämnet. För att studera detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med tolv elever, sex pojkar och sex flickor. Resultatet visar att eleverna har en samstämmig syn på hur de matematiska kunskaperna kan förbättras och menade att det sker genom övning och träning. Flickorna ansåg att de var duktiga i matematik, men pojkarna hade inte samma tilltro till sin matematiska förmåga. Övriga slutsatser som dras är att det kvarligger stereotyp syn hos pojkarna, vilka ansåg att män är mer matematiska än kvinnor. Detta synsätt återfanns inte hos flickorna. / The aim of the study is to describe and compare the mathematical mindset of boys and girls in grades 2 and 3. This is done by describing what the boys and girls think distinguish people who are mathematically proficient, what they think one needs to do to become mathematically proficient, and their beliefs about their own mathematical ability. To receive answers on these research questions semi-structured interviews were conducted with twelve students, six boys and six girls. The result indicates that the students have a consistent view of how mathematical knowledge can be improved and meant that this is done through practice. The girls thought they were good at mathematics, but the boys did not have the same confidence in their own mathematical ability. Other conclusions drawn are that the boys seem to have a more stereotypical approach than the girls as they considered that men are more mathematical than women. This view was not found for the girls.

Den här studien tog sin början i de svårigheter som finns med att undervisa åldersblandade klasser i matematik. Syftet var att undersöka hur elevers mindset förändras vid undervisning med öppna uppgifter samtidigt som de får kunskap om hur hjärnan fungerar. Syftet var dessutom att undersöka i vilken utsträckning alla elever i klassen deltog i denna typ undervisningen. Studien genomfördes som en aktionsforskning i en liten åldersblandad klass i en glesbygdsskola. Resultatet var att de elever som hade minst dynamiskt mindset innan aktionen var de som ökade sitt dynamiska mindset mest. Dessa elever ökade även sina matematikkunskaper mest. Anledningen till att de elever som hade mer dynamiskt mindset från början inte ökade varken mindset eller kunskap i samma utsträckning kan bero på att uppgifterna inte vara tillräckligt öppna. Att undervisa med öppna uppgifter visade sig ändå ha tillräckligt mycket fördelar för att forskaren anser att det kan vara ett sätt att förbättra matematikundervisningen i en åldersblandad klass.

Vilket matematisk mindset skolelever har och hur de ser på matematiskt lärande har en betydande roll för vad de lär sig och presterar i matematiken. En elevs matematiska mindset behöver dock inte var helt statiskt eller helt dynamiskt utan kan inneha en viss variation. För att möjliggöra att lärare i framtiden kan arbeta för att eleverna ska utveckla ett helt dynamiskt mindset och på så sätt främja deras lärande syftar den aktuella studien till att bidra med ökad kunskap om olika aspekter av elevers mindset i ämnet matematik genom att undersöka på vilket sätt elevers matematiska mindset kan variera. Undersökningen har skett genom en kvantitativ enkätstudie där totalt 137 mellanstadieelever från åtta skolklasser har medverkat. Studiens resultat visar att elevers matematiska mindset kan variera både mellan och inom de tre komponenterna medfödd förmåga, ansträngning och misstag vilka tillsammans utgör ett matematiskt mindset. Framförallt visar variationen på att eleverna har ett högre dynamiskt mindset gällande komponenterna ansträngning och misstag jämfört med komponenten medfödd förmåga. I diskussionsavsnittet diskuteras bland annat att arbetet med sociomatematiska normer i klassrummen kan vara en påverkansfaktor till vilket matematiskt mindset eleverna har till de olika komponenterna. / The mathematical mindset of pupils affects the way they view mathematical learning which in turn affects their own learning and achievements. However, a pupil’s mathematical mindset is not necessarily fixed but can hold a certain variation. To enable teachers to help their pupils develop a growth mindset and, in that way, promote pupils’ learning, the present study aims to contribute with increased knowledge of various aspects of pupils' mathematical mindset by investigating in what way pupils' mindset can vary. For the survey, a quantitative survey has been used, in which a total of 137 pupils from one elementary school have participated. The result of the study indicates that pupils’ mathematical mindset can vary both between and within the tree components innate ability, effort and mistakes, which together constitutes a mathematical mindset. The variation shows that the pupils possess a more complete growth mindset in relation to the components effort and mistakes compared to the component innate ability. The discussion section discusses, among other things, that the work with sociomathematic norms in classrooms might be an influence on which mathematical mindset the pupils possess to the different components.

The purpose of this study was to examine general education teachers' knowledge and experiences regarding a growth versus a fixed mindset while teaching students with disabilities in Grades K-2. The conceptual framework that was used to guide this study was Dweck's implicit theories of mindsets. Research questions were developed to explore teachers' knowledge and experiences about teaching with a growth mindset versus fixed mindset and how they assessed themselves in terms of teaching with a fixed or growth mindset. The research design was a basic qualitative study that included semi structured interviews and a teacher assessment using a Mindset Quiz. A convenience sampling method was used to recruit 10 general education teachers at a northeastern U.S. elementary school. Data were analyzed through open coding and thematic analysis. The following themes were identified: all participants received no training on how to teach with a growth mindset versus a fixed mindset, all participants were interested in attending professional development on this topic, there was some knowledge of the terms growth versus fixed mindset, and all participants use some type of strategy to help improve student mindsets. The results of this study contribute to positive social change by making educators and administrators more aware of fixed versus growth mindset strategies used in classrooms. This study may bring attention to the concept of mindsets and make educators aware of the need to promote growth mindsets. Additionally, results support the need for professional development for teaching with a growth mindset for students with disabilities. Increased teacher understanding of teaching with growth mindsets can lead to better learning experiences for students in the classroom.

[pt] Esta dissertação identificou os fatores que afetam o Global Mindset de líderes globais e o seu efeito nos seus comportamentos da liderança. Para tanto, foi aplicado um questionário on-line baseado no modelo Global Mindset e Comportamento da Liderança de Konyu-Fogel (2011) para uma amostra de 163 líderes que atuam em atividades com escopo internacional de organizações multinacionais ou nacionais, em vinte e duas indústrias na África, Asia, América do Sul, América do Norte, Europa e no Oriente Médio. Concluímos que fatores demográficos tais como idade, gênero e número de línguas estrangeiras faladas não afetam significantemente o Global Mindset, embora líderes com idade superior a 60 anos ou que falem três ou mais línguas possuam maiores escores de Global Mindset. Identificamos também que o local de trabalho é um fator que afeta com significância o escore Global Mindset, confirmando estudos que evidenciam que a sensibilidade entre culturas é altamente dependente do histórico pessoal e da inteligência cultural do indivíduo. Concluindo a análise dos fatores demográficos, identificamos que o fator posição afeta o Global Mindset, tendo sido identificado que as posições Recruitment Partner e CEO apresentam os maiores escores para Global Mindset. Na avaliação do efeito dos fatores organizacionais sobre o Global Mindset, identificamos uma fraca relação em itens como: número total de empregados, número de países que a empresa opera, o percentual de empregados no exterior e local da matriz. Por outro lado, linha de produto (indústria), e o percentual de receita oriunda de operação no exterior impactam significativamente no Global Mindset dos líderes de negócio. Por fim, observamos que o Global Mindset é responsável por até 39,1 por cento de variabilidade no comportamento da liderança, confirmando estudos prévios de que líderes globais com alto Global Mindset são mais prováveis de ter comportamentos de liderança que mostram um entendimento das diferenças entre culturas e países em resposta ao ambiente global. / [en] This dissertation identified factors which affect the Global Mindset of global leaders and its effects on their leadership behaviors. To achieve this objective, an on-line survey based on the Global Mindset and Leadership Behavior instrument developed by Konyu-Fogel (2011) was applied to a sample of 163 leaders which work in positions which require international activities in multinational and national organizations in twenty two product lines (industries) in Africa, Asia, America do Sul, South America, Europe and Middle East. We conclude that demographic factors such as age, gender and number of foreign languages spoken do not significant affect Global Mindset, although leaders older than 60 or who speak at least three foreign languages have higher global mindset scores. We also identified that local of employment is a factor which significantly affect the Global Mindset score, confirming studies which identified that sensitivity across cultures is highly dependent on individual s personal background and cultural intelligence. Concluding the demographic factors analysis, we identified that the factor position affects the Global Mindset, presenting that positions Recruitment Partner and CEO have the higher Global Mindset scores. On assessment of organizational factors effects on Global Mindset, we identified a weak relationship under total number of employees, percentage of employees working overseas, location/country of headquarter s and Global Mindset. On the other hand, product line and number of percentage of revenue from foreign operations significantly affect business leaders Global Mindset. Finally, we noticed that Global Mindset is responsible for 39,1 percent of variability on leadership behavior, confirming previous studies which identified that global leaders with high Global Mindset are more likely to exhibit leadership behaviors which present understanding on differences across cultures and countries in response to the global environment.

Elevers mindset har en stor roll i hur elever tar till sig ny kunskap och utvecklas i skolan. Detta är något som ställer till det för lärare och deras roll som utbildare. Syftet med studien är att undersöka om lärare anser att elever har olika mindset och hur det kan ge sig till uttryck. Vidare är syftet att ta reda på om lärarna upplever att olika arbetsmetoder är effektiva för att utveckla elevers mindset. Undersökningen genomfördes med hjälp av den kvalitativa metoden intervju där 10 matematiklärare intervjuades. Den insamlade data analyserades med hjälp av self-determination theory, self-efficacy theory och målorienteringsteorin vilka alla är motivationsteorier. Resultatet visar att många lärare arbetar med de metoder som anses framgångsrika vilka är feedback eller återkoppling, grupparbete, EPA-modellen och autonomi, de försöker även ta hjälp av föräldrar vilket även det ses som en framgångsfaktor. Resultatet visar även att det är svår att nå de elever som inte tror att de kan och låser sig men att de eleverna med detta mindset, statiskt, inte är så många. Studien har öppnat ögonen för många lärare som har ökat sin förståelse för de eleverna med ett statiskt mindset och att de eleverna behöver ytterligare stöd. / The student mindset plays a major role in how students acquire new knowledge and develop in school. This is something that complicates things for teachers and their role as educators. The purpose of the study is to investigate whether teachers believe that students have different mindsets and how it can be expressed. Furthermore, the purpose is to find out if teachers feel that different working methods are effective in developing students' mindset. The survey was conducted using the qualitative method interview in which 10 mathematics teachers were interviewed. The data collected were analyzed using self-determination theory, self-efficacy theory and goal orientation theory which are all motivation theories. The result shows that many teachers work with the methods that are considered successful which are feedback, group work, the EPA model and autonomy. They also try to take help from parents which is also seen as a success factor. The result also shows that it is difficult to reach the students who do not think they can, but that the students with this mindset, statically, are not so many. The study has opened the eyes of many teachers who have increased their understanding of those students with a static mindset and that those students need additional support.

Institutions of higher education continue to try and find new ways to help students persist in college (Kinzie & Kuh, 2017). One compelling tool to help students succeed comes from Dweck’s (1999) Mindset model. The model depicts intelligence as either fixed or growth; meaning intelligence can be viewed as unchangeable or malleable. Students with a growth mindset recover from failure quicker, overcome challenges faster, and see difficulty as a positive challenge instead of questioning their intelligence. With the many challenges domestic students face persisting in college, international students studying abroad face additional factors inhibiting their motivation and ability to succeed. The primary purpose of this study was to determine whether Dweck’s (1999) 8-item Mindset sub-scale could be valid with international students studying within the United States. A multiple-sample confirmatory factor analysis using maximum likelihood estimation was used to assess measurement invariance with domestic (n = 1809) and international (n = 275) students at a large-midwestern university. The secondary purpose was to determine whether GPA, gender, year-in-school, English language proficiency, and first-generation status impacted international student mindset scores. A seemingly unrelated regression was used to determine if there were any differences in the sub-group population of international students (n = 268). Results indicated Dweck’s (1999) Mindset Scale is valid for use with international students studying within the U.S. and significant differences were found in the mindset scores within gender, academic rank, age, and first-generation status. The results of this study inform the literature and institutions of higher education on how Dweck’s (1999) mindset model can be used as another tool to help international students succeed in college. Future research implications were shared and discussed.

Matematikämnet behövs göras tillgänglig för fler då det inom detta ämne finns en stark rotad uppfattning om att det endast är till för en viss typ av människor som besitter en speciell medfödd matematisk förmåga. Denna inställning är i behov av förändring och vi reflekterar i denna studie över om det kan finnas ett samband mellan beröm och elevers inställning till och självkänsla inom ämnet. Syftet är därför att undersöka om det finns ett samband mellan beröm för intelligens gentemot beröm för ansträngning och elevers utvecklande av ett statiskt respektive dynamiskt mindset vid lösandet av matematikuppgifter samt om detta beröm påverkar elevers självkänsla. En kvantitativ metod används tillsammans med en experimentell design och har delvis haft utgångspunkt i en studie av Mueller och Dweck (1998). Resultatet visade inga generella samband mellan en viss typ av beröm och elevers utvecklande av ett mindset, dock fanns det ett visst samband till elevers självkänsla. Resultatet analyseras utifrån teorierna behaviorism, self-theory samt Maslows behovstrappa och diskuteras i förhållande till den tidigare forskning gjord inom forskningsfältet. Utveckling av studien presenteras avslutningsvis som förslag på framtida forskning.

With an emphasis on STEM education in schools, young girls begin to have an idea that math and science skills are based on one’s natural ability. A fixed mindset is the belief that one possesses an ability that comes naturally. Many girls, starting at the elementary level tend to interpret a lack of skill for being dumb, and therefore, give up on difficult subjects like math and science. On the other hand, a fluid theory of intelligence, or growth mindset is when a student values effort and understands that these “abilities” come from hard work and taking on new challenges. Students in a growth mindset see intelligence as something that can be developed overtime, while every learning opportunity, challenge, and failure is seen as an important step to becoming more knowledgeable. As a teacher, promoting a growth mindset in the classroom is key for student success; praising and encouraging students through the process of learning is more valuable then giving a grade for the final product. This thesis not only researched the differences between a growth versus fixed mindset, but also the value of fluid theories of intelligence, and the effects on elementary aged girls. This thesis includes a children’s book that promotes the idea of a growth mindset with a protagonist who learns to see the importance of persevering, working hard, and attaining success. With the picturebook intended for elementary aged students, its hope is to bring awareness to students and teachers that having a growth mindset mentality is important.

Syftet med studien är att kartlägga betydelsefulla faktorer som påverkar elevers inställning till ämnet matematik. Studien fokuserar på bidragande faktorer som kan skapa en positiv inställning till matematik hos elever. Empiri har samlats in via individuella elevintervjuer. I intervjuerna ingick intervjufrågor och räkneuppgifter. Uppgifternas syfte var att användas som underlag vid intervjuerna. Elevernas resultat på räkneuppgifterna anses inte relevant för studiens syfte och redovisas inte i studien. Utifrån insamlad data skapas ett resultat som kategoriseras. I resultatet redovisas fem faktorer som påverkar elevers inställning till matematik, dessa kategorier har uppkommit genom en sjustegsmetod i fenomenografi: Uppgiftens betydelse Förhållandet mellan att lära sig/ inte lära sig och ha roligt/ ha tråkigt Hemmets påverkan Förmåga att se samband Självbild Vidare analyseras kategorierna i förhållande till dynamiskt och statiskt mindset. Syftet med analysen är att undersöka hur elevers mindset påverkar deras motivation och inställning till matematik.