Ögonvittnen kan vara mycket användbara vid rättsfall och felaktig information kanpåverka vittnen. Detta är på grund av att människans minne är formbart och blir felaktigaminnen (Loftus, 2003). Enligt tidig forskning från Loftus och Zanni (1975) kommerdeltagare som får bestämda frågor i högre utsträckning svara mer bestämt (ja eller nej) påsina frågor än de deltagare som får obestämda frågor. Syftet med undersökningen var attstudera hur bestämda respektive obestämda frågor påverkar deltagarnas sätt att svara påfrågor. Undersökningen utfördes på 112 deltagare som delades in i två grupper.Deltagarna fick se två filmsekvenser och sedan besvara en enkät på 20 frågor, varav sexfrågor var nyckelfrågor som studerades. En av frågorna avsåg hur snabbt de upplevde attbilarna körde när de krockade eller slog i varandra. Genom att utföra en ANOVA föroberoende grupper kunde här utläsas att det inte fanns något signifikant resultat mellangrupperna. Alltså, att använda sig av ett starkt eller milt ord påverkar inte deltagarens sättatt svara på en fråga. Till resterande frågor användes en MANOVA för oberoendegrupper. Samtliga frågor hade ett signifikant resultat för grupperna med bestämda ochobestämda frågor. Det betyder att de med bestämda frågor i högre utsträckning svararbestämt (ja eller nej) än de som får obestämda frågor (vet ej).

Debatten om bortträngda minnen och hur vi inkodar traumatiska minnen har pågått sedan 80-talet. Forskningen på området är splittrad och ofta hörs bara extrema röster. Studier i andra länder har undersökt hur psykologer och psykologstudenter förhåller sig till ämnet men det saknas forskning i Sverige. Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ tvärsnittsdesign med en digital enkät undersöka svenska psykologers och psykologstudenters uppfattning av bortträngda minnen. Ett bekvämlighetsurval användes. 201 personer deltog, varav 38% (n=77) studenter, 6% (n=13) PTP-psykologer och 55% (n=111) legitimerade psykologer. Deltagarna var mellan 20 och 79 år gamla. Könsfördelningen var följande: 79% (n=159) kvinnor, 19% (n=39) män och 1% (n=3) ickebinära/annat. T-tester, en envägs-Anovor, två mixed-ANOVA genomfördes för att analysera skillnader i svar beroende på teoretisk inriktning, mängd erfarenhet av arbete med trauma respektive student eller psykolog. Resultatet visade att majoriteten av psykologer och psykologstudenter ansåg att minnen av traumatiska händelser kan vara otillgängliga under en längre tid. Uppfattningen påverkades inte av teoretisk inriktning eller utbildningsnivå. Däremot påverkades den av mängden erfarenhet av att arbeta med trauma. Vidare visade resultaten att deltagarna uppfattar minnen av traumatiska händelser annorlunda jämfört med andra minnen. Samtidigt är ämnet komplicerat och det kan vara problematiskt att uttala sig om med hjälp av en enkät. Studien visar att delade åsikter finns även inom den svenska psykologkåren och att debatten om bortträngda minnen fortlever. Slutsatser av resultatet diskuteras. / The debate regarding repressed memories and how memory of trauma is encoded has been active since the 80’s. The research is divided, and it is often the extreme views that takes up space in the debate. Research regarding psychologist and psychology students opinions on the subject has been conducted but research on Swedish psychologists opinions is lacking. The purpose of this study was to examine Swedish psychologists and psychology students opinions using a quantitative cross-sectional design with a digital survey. A convenience selection was used. 201 people participated in the study, 38% (n=77) psychology students, 6% (n=3) psychologists in training and 55% (n=111) psychologists. The participants were between 20 and 79 years of age. The gender distribution was as follows: 79% (n=159) women, 19% (n=39) men and 1% (n=3) non binary/other. T-tests, one-way ANOVA as well as two mixed ANOVA were used to analyze depending on theoretical orientation, amount of experience working with trauma and whether the participant were a student or psychologist. The result showed that a majority of psychologists and psychology students believed that memories of traumatic events can be inaccessible for long periods of time. This opinion was not influenced by theoretical orientation or level of education. It was, however, influenced by the amount of experience the participants had working with trauma. Furthermore, the results showed that participants perceive memories of traumatic events differently compared to other memories. However, the topic is complex and difficult to examine using only a survey. The study shows that there are divided opinions within the Swedish psychology profession and that the debate continues. Conclusions of the results are discussed.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka det vetenskapliga stödet för teorin bakom behandlingsmetoden Narrative exposure therapy(NET).I NET-modellen delas det autobiografiska minnet upp i varma och kalla minnen och mellan dessa minnestyper finns en koppling. Då en individ utsätts för en traumatisk händelse bryts denna koppling och PTSD kan uppkomma. Avbrottet gör att de som lider av flashbacks blir fast i ångest och rädsla och blir oförmögna att lokalisera en flashback i tid och rum. Med NET kopplas det varma och kalla minnet samman igen i syfte att göra ett traumatiskt minne tillgängligt för terapeutisk bearbetning.Denna minnesmekanism samt minnesindelningen varma och kalla minnen, har en oklar grund.Metoden som användes i detta examensarbete var litteraturstudie. Frågeställningarna var, existerar vetenskapligt underlag,som visar att minnen kan delas upp i varma och kalla minnenochkan PTSD uppstå om kopplingen mellan dessa minnen bryts? I de källor som granskats i denna litteraturstudie fanns inget stöd för NET-modellens minnesindelning och förklaring till uppkomsten av PTSD.Dock finns likheter mellan NET-metoden och forskningsunderlag men de är inte tillräckliga för att kunna ge stöd till NET-modellen. Likheter fanns bland annat mellan NET-modellen och S-reps och C-reps (Brewin, Gregory, Burgess & Lipton 2010) samt datadriven bearbetning av traumaminnen(Halligan, Ehlers & Clark, 2003).

Forskning visar att människor ofta fyller i minnet utifrån sina erfarenheter och scheman. Vidare visar forskning att vittnen påverkar varandras minnen. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om vittnen som enbart fick se effekter av ett brott drog slutsatser om att de sett brottet samt om sådana bakåtriktade slutsatsfel påverkas av diskussioner. Vidare undersöktes om deltagarnas Need for closure påverkade benägenheten att göra slutsatsfel. Fyrtioåtta deltagare presenterades för en film som visade effekten av ett brott. En vecka senare minnestestades deltagarna antingen efter att de diskuterat med ett medvittne eller inte. Resultatet visade inga effekter av medvittne för slutsatsfel. Vidare erhölls inget samband mellan Need for closure och felaktiga minnen. Begränsningar som deltagarnas goda förutsättningar vid tillfället för inkodning som skiljer sig från vid autentiska brott diskuteras vidare.

Bakgrund: Minnen från intensivvård är ett ämne som är väl undersökt. Det är sedan tidigare känt att de minnen och upplevelser patienten har från intensiwårdstiden kan leda till ppykologiska problem som påverkar patienten en lång tid efter utskrivning. I flera studier i ämnet har neurokirurgiska patienter exkluderats. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva neurokirurgiska patienters minnen och upplevelser av intensiwårdstiden. Metod: Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer utifrån ICU Memory Tool. Totalt intervjuades fyra patienter. Materialet har dels sammanställts kvantitativt dels analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De minnen och upplevelser patientema hade från intensiwårdstiden resulterade i tre övergrþande teman, Att vara i en drömvtirld, Att vara i en luinslomdssig vdrld samt En verklig vrirld. lnom varje tema återfanns såväl negativa som positiva minnen och upplevelser.

Patientens upplevelse av intensivvård (IVA) är starkt präglad av kaotiska och fragmentariska minnen. Dessa minnen har stor betydelse senare i livet och kan då yttra sig som sömnstörningar, mardrömmar, delirium och posttraumatisk stress syndrom. Detta kan bidra till att en försämrad livskvalitet upplevs. Kunskapen om patienternas upplevelse av intensivvård har ökat och påvisar att det finns ett stort behov att hjälpa patienterna genom denna process.Syftet med denna studie är att belysa dagbokens betydelse för patientens bearbetning av minnen från intensivvården. Metoden som är vald är en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet visar att dagboken är ett användbart hjälpmedel för patienten att bearbeta minnen från intensivvårdstiden. Det upplevs värdefullt att få ta del av något som skrivits om sig själv, något som inte bara återger medicinsk information. Vidare framkom att om rutinen att skriva dagbok kombineras med att patienten får möjlighet att komma på återbesök till avdelningen optimeras den positiva effekten. Därigenom ges möjlighet att minska det lidande som skapats för den enskilde patienten. I studierna framgår att det finns behov av standardiserade verktyg för att öka möjligheten att utvärdera dagboken och dess effekt.I diskussionen framhålls vikten av att det är personalen inom intensivvården som har den största kompetensen att hjälpa patienten att förstå vad som hänt under vistelsen på intensivvårdsavdelningen. Genom att erbjuda patienterna en patientdagbok kan sjuksköterskan hjälpa patienten att öka sin insikt om vad de varit med om. Processen tillbaka till ett ”normalt” liv kan därmed underlättas. / Program: Fristående kurs

This study aimed to explore how 31 collage students' cognitive performance and their ability to create false memories were affected by the exposure of an extraneous background noise. The studies main hypotheses were based on previous research on how extraneous noise affect the cognitive ability and the creation of false memories: 1) that an extraneous background noise increases the ability to create false memories, 2) that an extraneous background noise impairs the learning of cognitive information, 3) that an extraneous background noise contributes to an increased representation of fictional words, 4) that an extraneous background noise impedes the ability to understand speech . The results showed a tendency in which false memories increased in the condition without background noise, a result which goes in the opposite direction of the hypothesis. Furthermore, the result supported the hypothesis that the extraneous background noise impairs the learning of cognitive information. The results also showed that there was no effect between the conditions regarding the representation of fictional information. However, the result confirmed the hypothesis that a background noise impedes the ability to understand speech. The authors believe that studies like this are of great importance to the debate about how noise in open plan offices affect people's performance and the appearance of error information. / Denna studie grundar sig på en undersökning om hur 31 högskolestudenters kognitiva prestation, samt förmåga att skapa falska minnen påverkades av ett ovidkommande bakgrundsbrus. Studiens huvudsakliga hypoteser utformades utifrån tidigare forskning om hur ovidkommande ljudkällor påverkar den kognitiva förmågan samt inverkar på skapandet av falska minnen; 1) att ett ovidkommande bakgrundsbrus ökar förmågan att skapa falska minnen, 2) att ett ovidkommande bakgrundsbrus försämrar inlärningen av kognitiv information, 3) att ett ovidkommande bakgrundsbrus bidrar till en ökad återgivning av påhittad information, 4) att ett ovidkommande bakgrundsbrus försvårar förmågan att uppfatta tal. Resultatet visade en tendens av att falska minnen ökade i betingelsen utan bakgrundsbrus vilket går i hypotesens motsatta riktning. Vidare gav resultatet stöd åt hypotesen att ovidkommande bakgrundsbrus försämrar inlärningen av kognitiv information. I resultatet framgick även att det inte förelåg någon effekt mellan betingelserna beträffande återgivningen av påhittad information. Däremot bekräftades författarnas hypotes att ett bakgrundsbrus försvårar förmågan att uppfatta tal. Författarna menar att studier likt denna är av stor betydelse för debatten kring hur buller i öppna kontorslandskap påverkar människors prestationsförmåga samt uppkomsten av fel information.

Retro lockar och nostalgi skapas av existentiella och/eller estetiska skäl med omfattande och varierande betydelser för olika aktörer. Människors minnen och sinnen kan knytas an till folkparken Tyrolens dansbana och musikverksamhet. Dansbanan och musiken fungerar som minnesbärare, de är exempel på hur materiellt och immateriellt kulturarv samverkar och genererar upplevelser av nostalgi. Att samla och dokumentera kulturarv är avgörande för nostalgins och retrons betydelser för människor, ett exempel är den mobila museivagnen "Tyrolen på hjul". Samtida individuella och kollektiva berättelser om det nära förflutna liksom begreppen nostalgi och retro kan användas inom arkeologin för att förstå vad det innebär att vara människa.

Proefschrift--Letteren--Utrecht, 1979. / Bibliogr. p. 395-428. Index. Résumé en anglais.

Jag utgår från mitt minne av en plats för att se vad som händer när jag skapar en ny plats. Var hamnar jag med detta, när jag inte utgår från de vanliga utgångspunkterna inom inredningsarkitektur så som funktion, behov och efterfrågan. Finns det andra värden som vi bortser ifrån, som vi som människor behöver? Jag formger landskap som väller in i både stadsrummet och de offentliga rummen för att omprogrammera platser som är i desperat behov av något nytt - andra värden än effektivisiering och funktionalisering. Ur minnet växer något nytt fram, en ny plats gror.