Denna uppsats är en litteraranalys av romanen Tiššārī av Inaam Kachachi. Analysen undersöker begreppet identitet och vad som bidrar till stärkandet av det, beroende på erfarenheterna man har varit med om. Metoden för analysen av denna roman är narratologi där strukturen i texten studeras närmare med fokus på ordningen av händelser samt vem berättaren av romanen är. Resultatet som har uppnåtts är att det finns flera irakiska identiteter som presenteras i olika tidsepoker och ur olika karaktärers perspektiv. Denna analys visar även vikten av kollektiva minnen som huvudkaraktären återberättar för att bidra till bevarandet och vidarebyggandet av den irakiska identiteten.

Eyvind Johnson publicerade romanen Molnen över Metapontion 1957. Romanen är en komposition av sammanvävda berättelser, där minnen och erfarenheter från olika tider - Antiken och 1900-talet - försöker gestalta vad det innebär att vara människa. Men hur fångar man både sina egna erfarenheter och sin samtids utmaningar genom att skriva en historisk roman? Nobelpristagaren Eyvind Johnson är en författare som i det historiska berättandet kom att se möjligheter - möjligheter att, genom den narrativa operationen, både bearbeta och gestalta sina egna och sin samtids upplevelser och minnen. Hur kom då Eyvind Johnson fram till sin komplexa tidsgestaltning i romanen Molnen över Metapontion där han sammanför historiska och samtida minnen? Det försöker denna uppsats söka svar på genom att studera ett urval av Eyvind Johnsons egna brev och dagböcker, för att undersöka vad som där framträder från Johnson själv om hans författarskap. På samma sätt som Eyvind Johnson ägnat minnen - sina egna och historiens - stort utrymme, så har den franske filosofen, Paul Ricoeur, ägnat en stor del av sitt liv åt att försöka ringa in berättandets möjligheter att gestalta människans historiska minnen. I sina djuplodande analyser av texter från den västerländska civilisationens olika tidsepoker visar Ricoeur mångfalden av aspekter kring fenomen som berättande och temporalitet, vilket hänger samman med begrepp som minne och glömska. Ricoeurs studie av minnet som fenomen utgör teoretiskt underlag för en del av uppsatsens analys.

This paper presents how I came to create this collection of jewellery that is intimately tied to memories and fragments. How I have conducted my research about collections, museums, jewellery, and artists. Incorporating those findings into the workshop and the way the pieces came to be. Made in silver, zinc and iron, and with use of the techniques casting and etching.  And conclusively how a collection took form with this idea to give a sense of treasures or a language from an unknown world or place. Somewhere where time has passed and the individual pieces convey the notion that they are fragments of a greater whole, part of a story or memory that we can sense but not quite reckon, not to be fully understood.

This essay describes the artistic project Skolbrandsarkeologi (school fire archeology) and operates within the field of contemporary archaeology. The essay presents three examples of when contemporary archaeology has played a role in, or contributed to, the healing of individuals or of relatives to people who have experienced traumatic events. These examples are then discussed in relation to the artistic project Skolbrandsarkeologi. The essay also explores the role that physical objects can play for memories and the various ethical challenges that the discipline of contemporary archeology may face. The results indicate that contemporary archaeology, both on its own and in collaborations with other disciplines, can have a positive therapeutic impact on the memories and experiences of traumatic events.

The project ‘There is a place - Forever seeking’ addresses immigration, identity transitions, change and the yearning to belong. I grew up in Lebanon and moved to Sweden nine years ago, in 2014. During my three years at Konstfack I have developed my artistic expression and have come to realise that it is heavily influenced by styles expressed in the Middle East - something I originally didn’t relate to or found especially alluring. It is not strange that one gets inspired by their surroundings but what I found interesting is that I have been unknowingly and subconsciously recreating places, objects, shapes and contours from my past. This raised many questions regarding my artistic identity and artistic expression: In which category does it fall in? Have I tried to recreate places and objects because I miss them? Is it because the contours I've used seem familiar? Have I been looking for these contours even here in Sweden as way to feel at home? Or feel like I belong? At the end of my third year of the bachelor's program Interior Architecture and Furniture Design (in 2024), I've decided to tackle these questions as part of my thesis. By using my memories and the contours of the places that have had an impact on me I’ve created a mobile, using spatial design to create my own world made of ever-changing landscapes that feel familiar, places and contours that I have searched for, the home I’ve been seeking.

Uppsatsen undersöker konstverket Yolocaust som retoriskt projekt i formandet av det kollektiva minnet som omger Förintelsen. Det provokativa konstverket aktualiserar kulturella förhållningssätt till Förintelsemonumentet i Berlin och minnesplatser i allmänhet, exempelvis vilka beteenden som är gångbara och hur man framställer sig själv. Bland annat diskuteras ämnen som selfiekultur, självframställning och heliga minnen. Begrepp som används för att tolka konstverket är skammande, sakralisering, heterotopi, intertextualitet, parodi, remediering och hypermediacy.

Syftet med studien var att undersöka våra viktigaste positiva och negativa självbiografiska arbetsplatsminnen hos chefer och ej-chefer relaterade till arbetsrelaterad identitet och arbetsplatsminnens fenomenologi. Totalt deltog 194 personer, 124 män och 70 kvinnor i åldern 25 - 65 år i studien. Mätinstrumentet för studien bestod av en enkät i tre delar vilken innehöll frågor baserat på tidigare forskning. De positiva arbetsplatsminnena (80%) innehöll i huvudsak två teman, arbetsmiljö och mina arbetsuppgifter medans de negativa arbetsplatsminnena (20%) visade mer tydligt att en majoritet av minnena var kopplade till ledarskap följt av arbetsmiljö. Designen för analyserna av den kvantitativa datan var en mellanpersondesign, med två oberoende variabler Arbetsplatsminnen (positiva/negativa) och Position (chef/ej-chef) och två beroende variabler Arbetsidentitet (emotion/kognition) samt de tio fenomenologiska dimensionerna i det självbiografiska minnet. Resultaten visade att chefer jämfört med ej-chefer upplevde en starkare arbetsidentitet gällande både de emotionella och kognitiva banden. Vidare visade resultaten på signifikanta skillnader av positiva och negativt arbetsplatsminnena i tre utav de totalt tio fenomenologiska dimensionerna. Även en interaktion mellan Positiva/Negativa arbetsplatsminnen och Chef/Ej-chef på tre utav de tio fenomenologiska dimensionerna gick att utläsa. / The purpose of the study was to investigate our most important positive and negative autobiographical work-related memories of managers and non-managers related to work-related identity and workplace memory phenomenology. The study included 194 people, 124 men and 70 women in the age span 25-65. Measuring instruments for the study consisted of a survey in three parts which contained questions based on previous research. The positive work-related memories (80%) mainly contained two themes, work environment and my working duties, while the negative workplace memories (20%) showed more clearly that a majority of the memories were linked to leadership and work environment. The design for the analyzes of the quantitative data was a between-subject-design, with two independent variables Work-related memories (positive/negative) and Position (manager/non-manager) and two dependent variables Work-related self (emotion/cognition) as well as the ten phenomenological dimensions of the autobiographical memory. The results showed that managers compared to nonmanagers experienced a stronger work-related self on both the emotional and cognitive components. Furthermore, the results showed significant differences between the positive and negative work-related memories in three out of the total ten phenomenological dimensions. An interaction between Positive/Negative work-related memories and Manager/Non-manager on three out of the ten phenomenological dimensions was also red out.

This dissertation deals with the changing conditions for schools and the teaching profession from a teachers’ perspective. The process of the global restructuring of national educational systems that gained momentum in Sweden in the 1990s, involved the introduction of a school voucher system, competition mechanisms and the decentralization of responsibilities to schools and teachers.  The aim of this dissertation is to examine teachers’ professional identities in relation to changes in local and global conditions for schools and the teaching profession.     Empirically, this study is anchored in 15 life history interviews conducted with eight teachers who have been working at the same secondary school in a Swedish mid-sized town. The school opened in 1965 in a residential area and closed down 2007 facing difficulties in attracting students. The teachers’ professional identities are analyzed in terms of identity performances, that is, the socially situated actions embedded in the stories and the interviews, in which they express and negotiate who they are or would like to be as a teacher. Methodologically this study contributes to a new way of investigating the relation between local school contexts and teacher identities by analyzing the institutional memories of a school.     Results show that educational restructuring in this local school context entailed shifts in the meanings of previously known social relationships and phenomena, such as the school’s mixed student base, reputation and forms of cooperation, and that the local press became an important actor when market mechanisms were introduced. The study highlights the complexity and variability when professional identities take shape in the teachers’ stories. Some features of the professional identities focused on in this study appear to be relatively stable, while others appear to be more varying. Self biographical factors, culturally available narratives of the teaching profession, as well as local factors tend to have a stabilizing effect on the identities shaped in the stories. However, diverse professional aims, life events and changing working conditions contribute to changes in the identity constructions. In the analysis of the institutional memories presented in the thesis, it is evident that identity performances are shaped in the teachers’ retellings of those memories. In different teachers’ versions of institutional memories, identity performances that stress e.g. the importance of discipline in school and opposition to women’s subordination are shaped.

Avhandlingens övergripande syfte var att undersöka ansiktsigenkänning för personer med och utan utvecklingsstörning. Tre specifika forskningsfrågor undersöktes: 1. Hur ser interaktionen ut mellan familjaritet med ansikten och familjaritet med miljöer när det gäller bildigenkänning för personer med utvecklingsstörning? 2. Kan någon av de 2 teoretiska ansatserna till förklaring av falska minnen (sammanblandning av olika minnen), bindingsansatsen och dubbelprocessansatsen, förklara prestationen för både personer med och utan utvecklingsstörning? 3. Hur förhåller sig arbetsminnesförmåga till prestation i studier av falska minnen? Resultaten i de 4 artiklarna som ingår i avhandlingen gav svar på frågorna: 1. Interaktionen mellan familjaritet med personer och miljöer kan förklaras med förhållandet mellan personen och miljön, som antingen kan vara frånvarande, närvarande eller osannolikt. Dessa semantiska relationer bestämmer prestationen och en ”lat” semantisk strategi föreslogs. 2. Beroende på uppgiftens svårighetsgrad framkom olika interaktionsmönster mellan grupp och typ av igenkänningsbild, och då särskilt olika antal sammanblandade bilder. Dessa mönster kunde inte förklaras av någon av de 2 teoretisk ansatserna. Därför föreslås ett nytt sätt att tolka resultaten som inkluderar arbetsminne. 3. Hög arbetsminneskapacitet gav 2 effekter: för det första, igenkänning av fler ansiktsdelar, och för det andra, igenkänning av fler ansiktskonfigurationer. Vid höga arbetsminneskrav så används den första effekten mer på bekostnad av den andra. Det visade sig också att prestationen för personer med utvecklingsstörning på uppgifter med låga arbetsminneskrav liknade prestationen för åldermatchade kontrollpersoner utan utvecklingsstörning på uppgifter med höga arbetsminneskrav. Detta indikerar att utvecklingsstörning kan ”simuleras” genom högre arbetsminneskrav, åtminstone på denna typ av igenkänningsuppgifter. Resultatens implikationer för vittnespsykologi och användandet av fotografier som kognitivt stöd diskuteras. / The general purpose of this thesis was to investigate face recognition for persons with or without learning disability. Three specific research questions were investigated: 1. How does familiarity of faces interact with familiarity of environments in pictures for persons with learning disability? 2. Which, if any, of the 2 theoretical approaches to memory conjunction errors, the binding approach and the dual-processing approach, can explain performance for both persons with and without learning disability? 3. How does working memory relate to performance in memory conjunction error studies? The results of the 4 papers included in this thesis provided answers to the questions: 1. A person by environment interaction was found and was explained by an absent, present or implausible association between the person and the environment in the picture. These semantic relations determined performance and a “lazy” semantic strategy was suggested. 2. Different group by recognition type interaction patterns, and specifically different amounts of conjunction errors, were found for different degrees of task difficulty. These patterns could neither be explained by the dual processing approach nor the binding approach. Hence, a new frame of interpretation which included working memory was suggested. 3. High working memory capacity was associated with 2 effects: firstly, recognition of more facial features and, secondly, recognition of more facial configurations. At high working memory demands, participants relied on the first effect to a higher degree, at the expense of the other. It was also found that, in a task with low working memory demands, the performance for persons with learning disability was similar to the performance of age-matched controls with higher working memory demands in the task. This indicates that learning disability, at least in this type of recognition task, can be “simulated” by higher working memory demands in a population without learning disability. This finding is discussed in relation to witness psychology and the use of photographs as cognitive assistance.

No description available.