Syftet med uppsatsen har varit att redogöra för vuxna andraspråkselevers erfarenheter av ett litteraturprojekt om Vilhelm Mobergs roman Invandrarna. Metoden är främst kvalitativ med kvantitativa inslag. Studien har genomförts inom den ordinarie klassrumsundervisningen. Informanterna är tretton vuxenelever med skild kulturell bakgrund, och samtliga studerar gymnasiekursen Svenska som andraspråk 2.  Undersökningsmaterialet har varit deras produktion i samband med uppgifterna de har fått i undervisningen, d.v.s. valda utdrag ur Invandrarna med tillhörande diskussions- och skrivuppgifter. Resultatet visar att Invandrarna väcker engagemang hos andraspråksinlärarna, trots att romanen är utpräglat svensk. Det krävande språket med gammaldags ord och dialektala inslag utgör inget större hinder för läsupplevelsen. Enligt studien är de gammaldags orden svårare att förstå än dialektorden. Möjligen kan detta bero på att studien har genomförts inom dialektområdet. Det finns dock en stor spridning bland de svårförståeliga orden. Slutsatsen är att Invandrarna innehåller ett allmängiltigt budskap och därför är romanen lämplig att använda inom andraspråksundervisningen. En delaktig och engagerad lärare är dock en förutsättning för en lyckad litteraturundervisning ur ett andraspråksperspektiv.

Då det under analysens gång har urskiljts flera mansbilder i Din stund på jorden, kan jag hålla med manlighetsforskare som t.ex. Claes Ekenstam att manlighet är något som hela tiden påverkas av samhälliga förändringar och ideologier. Eftersom romanen sträcker sig under en tidsperiod på omkring 60 år har detta medfört till att mansbilderna förändrats under handlingens gång, i och med att också samhället förändrats. Analysen har dock inte närmare gått in på hur samhället i romanen förändrats utan enbart på hur de olika karaktärerna skiljer sig från varandra, där tydliga skillnader framkommit. Jag har konstaterat att brödernas mansbilder skiljer sig åt från de övriga män i det bondesamhälle de lever i då jag använt mig utav omanlighetsbegreppet. Om det beror på det moderna samhällets framväxt har jag som sagt inte studerat närmare utan enbart inriktat mig på skillnaderna i mansbilderna. Att manligheten också konstant omformas och aldrig är fast och given, är en utav mansforskningens teorier. Detta stämmer väl överens med de olika mansbilder som framträtt i Din stund på jorden där fadern står för den mer tillbakasträvande mannen som följer de regler och traditioner som finns nedärvda i samhället. Då fadern följer normerna följer han också den givna manlighet som finns i det bondesamhälle han lever i, något som de två bröderna inte gör. Bröderna går istället genom sina handlingar emot de normer som finns nedärvda, vilket gör att de formar en annan typ av manlighet som präglas av t.ex. idealism och individualism. Även om karaktärerna präglas av individualistiska egenskaper präglas de också av en splittring där deras drömmar inte införlivas i verkligheten. Den splittring och kluvenhet karaktären Albert känner har kopplats ihop med en utav mansforskningens teorier om mannens rädsla för att falla som sammankopplas med mannens krav på självbehärskning. Det jag uppmärksammat i samband med detta är att Albert inte har styrkan att leva ut sina drömmar till fullo, utan samtidigt är rädd att förlora kontrollen över sitt liv. Alberts mansbild skiljer sig därför mot de män i romanen som inte är rädda att tappa kontrollen, då de lever efter sina ideal och drömmar. Som jag tidigare nämnt anser jag att dessa män står för den ideala mansbilden i Din stund på jordens värld. Det jag har uppmärksammat i brödernas mansbilder är att de präglas av den homosociala relation som finns mellan dem. Genom relationen relaterar de och söker bekräftelse i varandra, vilket bygger upp deras identiteter som män. Min slutsats av detta är därför att brödernas homosociala förhållande speglar en stor del av romanens handling. Alberts liv och därav mansbild har alltså till viss del påverkats och formats av Sigfrids ord och öde. Dock får vi bara ta del av Alberts påverkan av deras homosociala relation då han är fokalisatorn. Sigfrids påverkan är svårare att ta del av då vi inte får ta del av hans tankar samt att han dör ung. Att bröderna främst söker bekräftelse i varandra anser jag deras hierarkiska förhållande till fadern ligger till grund för. Då män söker bekräftelse i den egna gruppen av män, kan inte bröderna relatera till fadern som befinner sig högst upp i hierarkin.

Since 1995 the musical Kristina från Duvemåla has been performed on many national theatre stages in Sweden and is still obtaining success and fame. It is based on novels by the famous Swedish author Vilhelm Moberg, Utvandrarna (1949), Invandrarna (1952), Nybyggarna (1956) and Sista brevet till Sverige (1959) that revolve around a Swedish family emigrating to the United Stated during the 19th century. This thesis investigates both the novels and the musical adaptation in a comparative way. Theory of adaptation and intermediality is used to analyse differences and similiarities of the stories used in the novels and the musical. It can be assumed that major changes were implemented in the adaptation of the main characters, specifically Kristina. According to that a shift in importance and variations in characteristics of the main characters appeared in the musical. Since the musical is named after the character Kristina who is moreover the key figure in the overall scenic performances, it leads to the conclusion that there exist major shifts in importance of content structures. For the analysis, individually chosen scenes are investigated in comparison with the novel contents as well as certain musical songs and dialogues. It can be ascertained that Kristina’s role in the musical has changed significantly in comparison to the novels by Vilhelm Moberg. The results do make contributions to the applied analysis of media adaptations in literary studies and musicology and might state an example for further analysis of adaptations. / Kristina und Kristina ist eine vergleichende literaturwissenschaftliche Analyse der Auswandererromane Vilhelm Mobergs und dem Musical Kristina från Duvemåla. Bei den Werken Vilhelm Mobergs, die als Grundlage für diese Arbeit dienen, handelt es sich um Utvandrarna – Die Auswanderer (1949), Invandrarna – In der neuen Welt (1952), Nybyggarna – Die Siedler (1956), Sista brevet till Sverige (1959) – Der letzte Brief nach Schweden. Vergleichend dazu wird das Manuskript des Musicals Kristina från Duvemåla aus dem Jahr 2012 untersucht, insbesondere dessen Liedtexte, Szenendialoge sowie Monologe. Ziel dieser Arbeit ist es, mithilfe einer komparativen Analyse der vier Romane und des Musicals, mögliche Gemeinsamkeiten und Unterschiede festzustellen. Der Fokus liegt dabei auf dem Hauptcharakter Kristina, welche im Vergleich zu den anderen Hauptcharakteren Karl Oskar, Robert und Ulrika bedeutend häufiger im Musical auftritt. Für die Textanalyse werden besonders Linda Hutcheons A Theory of Adaptation (2006) und Hans Lunds Intermedialitet. Ord, bild och ton i samspel (2002) genutzt. Es werden ausgewählte Episoden aus dem Musical mit den Inhalten der vier Romane Mobergs verglichen. Auf Grund des limitierten Umfangs der Arbeit ist nur eine begrenzte Betrachtung der Primärquellen möglich. Die szenische Darstellung erhält keinen Einzug in die Analyse. Bei der musikalischen Umsetzung der Romane im Musical erfolgt eine Betrachtung an ausgewählten Beispielen. Nach der vergleichenden Textanalyse beider Werke ist festzustellen, dass es sich um eine gelungene Adaption handelt, da nur bei genauer Betrachtung einzelner Episoden aus dem Musical Unterschiede zu den ursprünglichen Romanen deutlich werden. Zudem ist das Musical inhaltlich sehr nah an Mobergs Auswandererromanen angelegt. Notwendige Anpassungen, wie Kürzungen und Zusammenfassungen von Episoden aus den Romanen, sowie eine Fokussierung auf die wichtigsten Geschehnisse sind ebenfalls zu verzeichnen. Die These, dass Kristina im Musical anders dargestellt wird als in den Büchern Vilhelm Mobergs, kann durch die genaue Textanalyse bestätigt werden. Während die Figur Kristina in den Romanen eher eine zurückhaltende, vorsichtige und schüchterne Rolle einnimmt, wird sie im Musical als eine mutige, direkte und starke Frau dargestellt und wahrgenommen. Bis heute erfreut sich das Musical Kristina från Duvemåla in Schweden größter Beliebtheit und dies nicht nur aufgrund der gelungenen Umsetzung der Auswandererromane Vilhelm Mobergs, sondern auch dank der musikalischen Inszenierung durch Benny Andersson und der stilvollen Liedtexte Björn Ulvaeus‘.

Syftet med uppsatsen är att undersöka högstadieelevers upplevelser av utomhuspedagogik, dvs. vad eleverna tycker om undervisning utanför klassrummet, och varför eleverna tycker som de gör. Mobergvandringen fungerar som ett konkret exempel på utomhuspedagogik, och därmed syftar undersökningen också till att ta reda på om elevernas åsikter om utomhuspedagogik speglar deras åsikter om Mobergvandringen. Metoden för undersökningen är av både kvantitativ och kvalitativ art, där elever i årskurs nio har fått fylla i enkäter med ett flertal påståenden och några öppna frågor om ämnet. Enkätresultatet visar att flertalet elever ställer sig positivt till utomhuspedagogiska undervisningsmetoder då de framförallt upplever att det är roligt med varierade undervisningsformer och att det ibland kan vara skönt att klassrummet för omväxlingens skull. Eleverna uttrycker också att undervisningsmetoden ger en friare känsla och att det är spännande att uppleva olika miljöer med sina sinnen. Elever som inte är positiva till utomhuspedagogik menar att undervisningsmetoden är omständig, distraherar, och stör koncentrationen. De menar också att det är tryggare och mer bekvämt i en miljö som känns igen och som inte påverkas av oförutsägbara faktorer, såsom vädret m.m. I undersökningen framgår det också att majoriteten av respondenterna är positiva till Mobergvandringen som ett utomhuspedagogiskt lärtillfälle, framförallt för att eleverna upplever vandringen som lärorik och varierande. Eleverna som inte ser det positiva i vandringen menar främst att ämnet inte ligger i deras intresse och att den var tråkig. I undersökningen fanns det också elever som är positiva till utomhuspedagogik som undervisningsmetod, men som ställer sig negativt till Mobergvandringen som exempel.

This study is an adaptation analysis focusing on the portrayal of Sweden in Jan Troell´s film The Emigrants (1971) and Eric Poppe´s film The Emigrants (2021), which is based on the book by the same name, written by Vilhelm Moberg. Both the films and book are discussed and analyzed to find similarities and differences between them. The purpose of this paper is to identify the changes and similarities that have been made due to the different contexts of the adaptations and how they reflect the Swedish society in which they were released with the fallacies in contemporary adaptation theory that points out wrong assumptions about the similarities of this classic story.   All through this study I have shown the context specific attributes that have contributed to the differences between the contexts of the adaptations but also reported the similarities in the overall story. The context in the representation of Sweden has changed a lot between the different adaptations, many of them appear more clearly when you look closer at the time in Swedish society in which they were released. Context specific differences are behind much of this, through the adapter's interpretation of the source text. The representation of Sweden as a nation can be based on this, but also through Vilhelm Moberg´s, Jan Troell´s and Erik Poppe´s choice to emphasize specific societal problems as a central part of their interpretation. The fallacies in contemporary adaptation theory have shown that the assumptions about how The Emigrants have been adapted are in some cases incorrect. This paper can shed light on the changes and similarities that take place when a work is adapted into different time periods in a nation's history.

Denna uppsats analyserar läromedel för svenska ämnet för gymnasieskolan från 1970-talet och framåt. Syftet med analysen är att undersöka hur författarporträtten från olika tidsperioder presenterar arbetarförfattarna Moa Martinsson och Vilhelm Moberg. Studien genomförs med en kombination av en kvalitativ och kvantitativ textanalys vilket innefattar en närmare analys av såväl textens teman och reman som attributen som tillskrivs respektive författarskap. I denna studie har bl.a. Hirdmans genusteori och begreppet diskurs legat till grund för uppsatsens teoretiska ramverk. Resultaten av tema-rema-analysen visar att de huvudsakliga teman och reman som synliggörs i författarporträtten är detsamma för båda författarna men att delar av det språkliga innehållet visar på skillnader mellan könen. Undersökningen om vilka attribut som tillskrivs författarna visar på hur genusdiskurser kan urskiljas i läromedel och hur författarporträtten uttrycker olika typer av legitimeringar när det gäller det kvinnliga och manliga författarskapet. Min studie visar på att det finns faktorer i läromedel som inte kan anses vara jämställda som överensstämmer med det genussystem som Hirdman (1998) beskriver. Denna studie visar på tendenser till både jämställdhet och ojämställdhet mellan författarskapen och läromedel. Författarporträtten visar uttryck för stereotypiska könsroller vilket får understryka vikten av att lärare analyserar sina läromedel innan de använder dem i undervisningen.

No description available.

No description available.

Syftet med den här uppsatsen är att utföra en komparativ analys av fem läromedel i svenska 2 i gymnasieskolan. Vi besvarar en frågeställning som rör hur fördelningen mellan kvinnliga och manliga författare ser ut i läromedlen. Vi besvarar även en fråga gällande hur kvinnliga och manliga författare framställs i läromedlen med avseende på allmänna beskrivningar av författarnas lynne, karaktär samt litterära produktion. För att besvara dessa frågeställningar använder vi oss av två teoretiska utgångspunkter, Yvonne Hirdmans genussystem samt Gisela Håkansson och Catrin Norrbys samtalsstilar. I den här uppsatsen kommer vi fram till att de läromedel vi har analyserat visar en klar majoritet av manliga författare sett till hur ofta de nämns och hur mycket utrymme de får i respektive läromedel.

Benny Anderssons och Björn Ulvaeus musikal Kristina från Duvemåla är baserad på Vilhelm Mobergs utvandrarepos och sågs mellan åren 1995–1999 av över en miljon besökare. Denna undersökning har med utgångspunkt i de teoretiska termerna adaption, ledmotiv och folkton analyserat dels hur den litterära textens teman och handling har adapterats till musikalen i form av sångtexterna och dels hur upphovsmännen har valt att musikaliskt förmedla Karl Oskars och Kristinas kärlek samt Kristinas hemlängtan. Begreppen ”aural equivalents” och ”musically voiced” har varit ledord i undersökningen, likaså dramaturgiska teman. Undersökningen är både en adaptionsanalys och en musikalisk analys. Enligt det hermeneutiska tankesättet pendlar undersökningen mellan detaljerade analyser av utvalda låtar och låttexter och mer översiktliga analyser av musikalen som helhet i förhållande till Vilhelm Mobergs utvandrarepos. Det står klart att upphovsmännen har förvaltat originalverkets berättelse väl, men de har också gjort en del perspektivförändringar då många av karaktärerna har fått mindre utrymme än i böckerna, medan karaktären Kristina tar mer plats i musikalen. Upphovsmännen har använt sig av ledmotiv och folkton som ”aural equivalents” för att både skildra kärleken mellan Kristina och Karl Oskar och Kristinas hemlängtan. Ledmotivens symbolik är tematisk, snarare än kopplad till enskilda karaktärer, vilket i sin tur har resulterat i en komplex ”väv av ledmotiv”. Folkton och direkta inlån från traditionell folkmusik har använts för att gestalta Kristinas hemlängtan och för att placera berättelsen i tid och rum. Till sist reflekteras det över det faktum att även utvandrareposet är en adaption av den svenska utvandringen till Amerika under 1800-talet. Denna undersökning hoppas kunna bidra till forskningen kring hur ett originalverk påverkas av att adapteras till musikteaterns förutsättningar och konventioner och på vilka sätt en musikalkompositör musikaliskt kan gestalta de dramaturgiska teman som en musikal består av.