Today’s cell phones include more and more functionality, it is no longer uncommon to be able to connect to the Internet or take photos with the cell phone. In this thesis the question is if the cell phone users are interested in this new functionality. Are there people who are interested in a cell phone that in this thesis is called “Basmobilen” (the entry level phone), which include the following functions; phone call, SMS, phone book, calling lists, clock and the possibility to change the call signal. After some historical insight in the development of the cell phone there is a description of the entry level phone (basmobilen). The question about what the cell phone users are interested in is answered through a poll, interviews and diaries. The result shows that the entry level phone (basmobilen) is interesting for the persons who answered the poll, but there are some of them who want some additional functionality. This is discussed further in the discussion part of the thesis, where also a suggestion on how cell phones should be built in the future, to fit as large user groups as possible, is made. / Dagens mobiltelefoner får fler och fler funktioner, det är inte längre ovanligt om det går att koppla upp sig mot Internet eller ta kort med mobiltelefonen. Men frågan som ställs i detta arbete är om mobiltelefonanvändarna är intresserade av dessa nya funktioner. Finns det de som är intresserade av vad som i detta arbete kallas basmobilen, vars funktioner är följande: telefonsamtal, SMS, telefonbok, samtalslista, alarm och möjligheten att kunna byta ringsignal. Efter en historisk inblick i mobiltelefonens utveckling ges en beskrivning av vad basmobilen motsvarar. Med hjälp av en enkätundersökning, intervjuer och insamlade dagböcker besvaras frågan vad mobiltelefonanvändarna är intresserade av. Resultatet visar att basmobilen inte är ointressant för enkätbesvararna, men det finns även en del som saknar funktioner. Detta tas sedan upp i diskussionsavsnittet, där det även finns ett förslag på hur mobiltelefoner ska byggas upp för att passa en så bred användargrupp som möjligt.

Rapporten presenterar ett arbete som har haft som fokus att undersöka vilka designriktlinjer som bör vägleda formgivningen av en mobilapplikation för self-monitoring, om syftet är att stödja människor med bipolär sjukdom. Arbetets frågeställning har undersökts genom ett användarcentrerat designarbete vilket inneburit att människor med diagnosen bipolär sjukdom inkluderats och därigenom haft möjlighet att uttrycka sitt perspektiv. Processen har baserats på metoder inom området för User Experience Design där arbetsprocessen innefattat utveckling av en pappersprototyp, konceptutforskning med tillhörande intervju, storyboards samt designriktlinjer. Som en avslutande del har tre mobilapplikationer, vilka marknadsförts som verktyg för self-monitoring av humör, utvärderats utifrån de inom examensarbetet utvecklade designriktlinjerna. Utvärderingen visade på stora brister vilket indikerar att behoven hos de användare som lever med bipolär sjukdom inte tillfredsställs genom de mobilapplikationer som finns tillgängliga på marknaden. Arbetets främsta bidrag är de slutgiltiga designriktlinjerna: 1) Påminn om viktiga aktiviteter; 2) Den sociala och privata användaren; 3) Förstå och motiveras; 4) Det personliga verktyget samt 5) Lättare än en dagbok, som uppmärksammar vilket innehåll en mobilapplikation för self-monitoring bör tillhandahålla för att vara till nytta för användare med bipolär sjukdom.

Syftet med denna uppsats var att identifiera designprinciper vid migrering av stationära spel till Apples iPhone. Litteraturstudier, heuristisk utvärdering, enkätundersökning och djupintervjuer användes som metoder. Resultaten visade på att framför allt inmatningsmetoder, brist på feedback och skärmstorlek är problemområden i migrerade spel. Slutsatser inkluderar att spel aldrig bör migreras exakt som de stationära versionerna, nya inmatningsmetoder hos mobiltelefoner bör utnyttjas bättre och det bör övervägas om vissa spel överhuvudtaget bör migreras beroende på genre. / The purpose of this thesis was to identify design principles for use at migrations of stationary games to Apple’s iPhone. Literature studies, heuristic evaluation, survey and in-depth interviews were used as methods. The results showed that especially input methods, lack of feedback and screen size are problematic ares in migrated games. Conclusions include that games should never be migrated exactly like the stationary versions, new input methods in mobile phones should be utilized in a better way and it should be considered if some games are suitable to be migrated at all depending on genre.

<p>Studien är en undersökning om hur olika delar av konsumentbeteendet bland applikationsanvändare ser ut. En applikation är ett program eller en tjänst som tillför en ny funktion i mobiltelefonen. Studiens syfte och problemformulering hur olika delar av konsumentbeteendet ser ut och utifrån det ta fram den typiske applikationsanvändaren. Som teoretisk referensram används en bearbetad version av Peter & Olsons (2008) Wheel of consumer analysis som vi kallar konsumenthjulet. Konsumenthjulet består av affekt och kognition, konsumenters omgivning och beteende. Dessa områden för att få en övergripande bild över konsumentbeteendet.</p><p>En kvantitativ studie genomfördes genom en webbenkät för att samla in nödvändig data för studien. Enkätdistributionen skedde via forum och sociala medier för att få en så stor spridning som möjligt bland respondenter.</p><p>I Analysen diskuteras resultatet utifrån konsumenthjulet. Det visar sig att engagemang har stor betydelse för hur applikationer används och delarna av konsumenthjulet påverkas av just detta.  I slutsatsen diskuterades den typiska applikationsanvändaren fram och kortfattat är det en man i 25 års ålder som är en hög engagemangsanvändare av applikationer. För fortsatta studier rekommenderas studier om hur företag ska marknadsföra applikationer och mer djupingående studier som kan besvara <em>varför</em> applikationsanvändare beter sig som de gör.</p> / <p>This thesis is a study about the consumer behavior on the cellular telephone market regarding the usage of applications that can be downloaded and used on the cellular telephone. An application is a program or a service that contributes new functions to the cellular telephone. The purpose and main question of the thesis is to describe how different theory parts of the Consumer Wheel form the typical application user. The theoretical frame of reference was an adapted form of Peter & Olsons (2008) Wheel of consumer analysis, a theory framework used to describe the consumer behavior. The Consumer Wheel consist of three parts; affect and cognition, consumer environment and behavior.</p><p>A quantitative study was carried out through a web-based survey to collect the necessary data for the thesis. The survey was distributed through internet forums and social networks to get as large spread of the survey as possible.</p><p>In the analyze part of the thesis the result is discussed with the Consumer Wheel. Involvement seem to have a large meaning on how applications are used and that the different parts of the Consumer Wheel are influenced by the level of involvement. In the conclusion part the typical application user is presented as a 25 year old male and he is a high involvement application user. Future studies should focus on how companies can market applications and studies on why application users behave as they do.</p>

Studien är en undersökning om hur olika delar av konsumentbeteendet bland applikationsanvändare ser ut. En applikation är ett program eller en tjänst som tillför en ny funktion i mobiltelefonen. Studiens syfte och problemformulering hur olika delar av konsumentbeteendet ser ut och utifrån det ta fram den typiske applikationsanvändaren. Som teoretisk referensram används en bearbetad version av Peter &amp; Olsons (2008) Wheel of consumer analysis som vi kallar konsumenthjulet. Konsumenthjulet består av affekt och kognition, konsumenters omgivning och beteende. Dessa områden för att få en övergripande bild över konsumentbeteendet. En kvantitativ studie genomfördes genom en webbenkät för att samla in nödvändig data för studien. Enkätdistributionen skedde via forum och sociala medier för att få en så stor spridning som möjligt bland respondenter. I Analysen diskuteras resultatet utifrån konsumenthjulet. Det visar sig att engagemang har stor betydelse för hur applikationer används och delarna av konsumenthjulet påverkas av just detta.  I slutsatsen diskuterades den typiska applikationsanvändaren fram och kortfattat är det en man i 25 års ålder som är en hög engagemangsanvändare av applikationer. För fortsatta studier rekommenderas studier om hur företag ska marknadsföra applikationer och mer djupingående studier som kan besvara varför applikationsanvändare beter sig som de gör. / This thesis is a study about the consumer behavior on the cellular telephone market regarding the usage of applications that can be downloaded and used on the cellular telephone. An application is a program or a service that contributes new functions to the cellular telephone. The purpose and main question of the thesis is to describe how different theory parts of the Consumer Wheel form the typical application user. The theoretical frame of reference was an adapted form of Peter &amp; Olsons (2008) Wheel of consumer analysis, a theory framework used to describe the consumer behavior. The Consumer Wheel consist of three parts; affect and cognition, consumer environment and behavior. A quantitative study was carried out through a web-based survey to collect the necessary data for the thesis. The survey was distributed through internet forums and social networks to get as large spread of the survey as possible. In the analyze part of the thesis the result is discussed with the Consumer Wheel. Involvement seem to have a large meaning on how applications are used and that the different parts of the Consumer Wheel are influenced by the level of involvement. In the conclusion part the typical application user is presented as a 25 year old male and he is a high involvement application user. Future studies should focus on how companies can market applications and studies on why application users behave as they do.

<p>In this study I have looked at social impacts of mobile telephone usage in Sweden in the Spring of 2001. Through observations and interviews have I tried to outline how social relations and concepts of time have changed and are still in a process of change alongside with the high percentage of mobile phone users today.</p><p>The conclusions I have made from my research is that mobile phone usage affects society and how people interact and that people want to reach others, but want to control their own reachability. Communication via mobile phone differs from face-to-face communication and communication on stationary phones, but mobile phones seem to be used as means to facilitate face-to-face interaction. There seem to be some commonly shared notions among my informants of what appropriate mobile phone behavior is, but people seem to not always abide to this. People tend to create their own private zones in public places when using their mobile phones and through their usage send social messages to others. I have also found that the use of time is an important aspect connected to mobile phones. People seem not to make as many plans ahead any longer, but instead make up plans as they go. Many seem to have forgotten how life was before there where mobile phones!</p>

In this study I have looked at social impacts of mobile telephone usage in Sweden in the Spring of 2001. Through observations and interviews have I tried to outline how social relations and concepts of time have changed and are still in a process of change alongside with the high percentage of mobile phone users today. The conclusions I have made from my research is that mobile phone usage affects society and how people interact and that people want to reach others, but want to control their own reachability. Communication via mobile phone differs from face-to-face communication and communication on stationary phones, but mobile phones seem to be used as means to facilitate face-to-face interaction. There seem to be some commonly shared notions among my informants of what appropriate mobile phone behavior is, but people seem to not always abide to this. People tend to create their own private zones in public places when using their mobile phones and through their usage send social messages to others. I have also found that the use of time is an important aspect connected to mobile phones. People seem not to make as many plans ahead any longer, but instead make up plans as they go. Many seem to have forgotten how life was before there where mobile phones!

Introduktion: För att få tillgång till hälsoinformation och digitalt hälsostöd är det idag nödvändigt att ha tillgång till internet. Hemlöshet är en multidimensionell fråga som är förknippad med dålig hälsa, inklusive kronisk och psykisk sjukdom, funktionella begränsningar, kognitiv nedsättning och eventuell beroendeproblematik, där strukturell hemlöshet blir allt vanligare. Syftet: syftet var att undersöka om det finns ett digitalt utanförskap bland hemlösa och att ge en förståelse kring hinder och möjligheter.  Metoden: som användes var en systematisk litteraturöversikt. Analysmetoden var en induktiv tematisk analys av 20 artiklar. För att hitta relevanta studier använde avhandlingen specifika nyckelord för att söka i PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet lyfte fram sex teman: demografiska kategorier, många hemlösa har tillgång till internet och mobil, instrumentell användning, m-hälsa, hinder och barriärer. Resultatet visade att ålder, kön och utbildning är viktiga faktorer, och bristande utbildning är den största faktorn till digitalt utanförskap. Slutsats: Studien undersökte hur hemlösa påverkas av digitalt utanförskap och fann att bristande utbildning och hög ålder hindrar deras användning av teknik, trots att de har tillgång till internet och mobiltelefoner. Studien visade också att hemlösa sällan använder teknik för hälso ändamål. För att öka inkluderingen av hemlösa på samhällsnivå bör det finnas fler offentliga miljöer och utbildning i teknologisk användning. / Introduction: To access health information and digital health support today, it is necessary to have access to the Internet. Homelessness is a multidimensional issue associated with poor health, including chronic and mental illness, functional limitations, cognitive impairment, and potential addiction issues, where structural homelessness is becoming increasingly common. Aim: The purpose was to investigate whether there is a digital divide among the homeless and provide an understanding of barriers and opportunities. Method: The method used was a structured literature review. The analysis method was an inductive thematic analysis of twenty articles. To find relevant studies, the dissertation used specific keywords to search PubMed and CINAHL. Results: The results highlighted six themes: demographic categories, many homeless have access to the internet and mobile phones, instrumental use, m-health, barriers and obstacles. The results showed that age, gender, and education are important factors, and lack of education is the biggest factor contributing to digital exclusion. Conclusion: The study examined how homelessness is affected by digital exclusion and found that lack of education and advanced age hinder their use of technology, despite having access to the internet and mobile phones. The study also showed that the homeless rarely use technology for health purposes. To increase the inclusion of the homeless at the societal level, there should be more public environments and education on technology use.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken inställning elever och idrottslärare har till att använda mobiltelefoner, film och bloggar i samband med undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Urvalsgruppen bestod av 225 grundskole- och gymnasieelever samt 5 lärare fördelat på 5 skolor i Skåne. De metodologiska tillvägagångssätten utgjordes av intervjuer med lärarna och en enkätundersökning med eleverna. Resultaten har analyserats med utgångspunkt i Roger Säljös vidareutveckling av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, samt Thomas Ziehes teori om kolliderande livsvärldar. Vidare har resultaten ställts i relation till tidigare resultat inom forskningsfältet. Undersökningen visar att både lärare och elever, generellt sett, har en positiv inställning till de IKT-praktiker och användningsområden som varit i fokus. Eleverna var, till skillnad från lärarna, emellertid negativa till att använda bloggar i samband med undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Resultatet pekar på att elever som använt en IKT-praktik är mer positivt inställda till praktiken än de elever som inte använt praktiken. / The purpose of this study was to examine the attitude amongst students and physical education teachers towards using mobile phones, films, and blogs during physical education teaching. The selection group consisted of 225 students and 5 teachers from 5 schools in the Skåne region, Sweden. Questionnaires have been issued to the students and the teachers have been interviewed. The results have been analyzed with the help of Roger Säljös further development of Lev Vygotskij’s sociocultural perspective on learning, and Thomas Ziehe’s theory on colliding realities. Furthermore, the results have been put in relation to earlier studies within the research field. The results show that both students and teachers, generally, have a positive attitude towards the studied ICT-practices and uses. The students did however, unlike the teachers, have a negative attitude to using blogs in physical education. The results indicate that students who have used an ICT-practice have a more positive attitude towards that practice than students that haven’t used it.

Arbetet har genomförts med målet att skapa ett mervärde för Sony Ericssons produkter, utan att fokusera på telefoner. Vi har undersökt hur man kan öka användarens band till en teknologisk produkt som man alltid bär med sig. Vi har, genom att anordna en workshop, studerat användare och deras attityd gällande personalisering av mobiltelefoner. Vidare har vi besökt Milano och Berlin, och studerat hur mobiltelefoner kommuniceras hos återförsäljare och hur de används, för att få ett globalt perspektiv. Studierna har resulterat i att vi funnit en brist i hur personliga teknologier svarar mot människors känslor. Vi har baserat på detta skapat ett koncept vi kallar Selectíf som innebär en serie riktlinjer, eller kriterier för att skapa tillbehör till mobiltelefoner. Dessa tillbehör skall ta större hänsyn till emotionella aspekter och fokusera mindre på att vara funktions orienterade. Selectíf-produkter sätter känslorna i främsta rummet och skapar därmed ett mervärde baserat på emotionella band. / We have in this thesis studied the area of emotive design as a way to create a stronger user experience. Functionality and features are still important to break new grounds and develop artifacts that can make our life easier, but the value of the product must beconsidered in a new way and communicated on new level, an emotional level.We have within the thesis, in collaboration with Sony Ericsson,investigated how emotions can be evoked by personal technologies.The human computer interaction is today so advanced that we might not always reflect over the impact the technology has on us. Our personal technology is getting more sophisticated which could allow stronger emotional bonds between the user and a device. What we have created is a concept for designing what we call emotional triggers.To find out what triggers users’ emotions towards technologyin order to create an added value, we have studied the relationshipbetween users and their mobile phones. These studies included a workshop where we aimed to find out how users perceive their mobile phone and also how willing they are to personalize it.Furthermore we conducted trend research in Berlin and Milan to see international differences in mobile usage and also tocompare it to other industries such as the fashion industry.The result is a concept we call Selectíf. The concept is a set of design criteria for designing add-ons that are made to illustratemore emotional values of a technical device. The concept is based on the notion of a series of add-ons and we have also createda first prototype, called Selectíf no1 based on the criteria.The prototype focuses less on technology and more on a user’s emotional needs and illuminates how personal technologies canbe designed to be more emotive and thereby create a stronger user experience.