Svenskt mode anses idag ligga i framkant internationellt och förväntas bidra till en ökning av Sveriges export varav flera pekar ut svenska modeföretags stora utvecklingspotential. Trots dessa förväntningar stöter många av de svenska modeföretagen på problem vid deras internationalisering. Tre av de främsta problemen vi funnit är: (1) En avsaknad av affärsmässig kunskap till följd av att företagen ofta grundas och drivs av en designer. (2) En svag kapitalbas till följd av en likviditetsutmaning och bristande affärsmässiga kunskaper. (3) Samt en minskad kontroll av deras verksamhet i samband med användandet av externa parter så som distributörer och agenter. För att ta reda på vad dessa kan grunda sig i har vi gjort en fallstudie på Acne, som sägs vara symbolen för det svenska modeundret. Genom att studera Acnes internationaliseringsprocess har vi kunnat utläsa vad vi finner är de mest betydande faktorerna i denna och kan se att de innehar kunskap som de andra modeföretagen ofta inte har. De tre främsta problemen grundar sig alla i en bristande kunskap hos de svenska modeföretagen.

Idag förväntar sig människor att deras arbetssituation ska uppfylla behov som sträcker sig längre än det mest grundläggande, så som mat och tak över huvudet. Detta har gjort att företag har blivit tvungna att allt mer anpassa sina organisationella strategier för att behålla arbetskraft inom företaget. Det innebär också att det blivit viktigare att locka till sig rätt kompetens och för att göra det krävs att man har ett starkt arbetsgivarvarumärke, ett så kallat Employer Brand. Medarbetare betraktas inte bara som ett företags viktigaste resurs i konkurrensen med andra företag utan också som företagets ansikte utåt. I en växande digitaliserad värld blir därför medarbetares aktivitet på sociala medier något företag måste förhålla sig till i sin Employer Branding- strategi. Studien behandlar därför hur modeföretag arbetar för att attrahera och behålla arbetskraft samt hur de använder sina medarbetare i marknadsföringssyfte på sociala medier. För att ta reda på detta har en kvalitativ studie utförts med sex mindre modeföretag. Syftet med studien var att undersöka hur mindre modeföretag förhåller sig till Employer Branding i kontexten rörande sociala medier. Resultatet visar att trots att företag värderar sociala medier högt som ett marknadsföringsverktyg, ges väldigt lite av den uppmärksamheten till Employer Branding-strategier. Studien demonstrerar dessutom att företag saknar organisationella strategier rörande medarbetares användning av sociala medier trots att betydelsen av detta erkänns. Studien identifierar också attityder angående risker kopplade till medarbetares aktivitet på Sociala medier där företag var antingen benägna att värdesätta idén om organisationell transparens eller kontroll över företagets värderingar.

Textilindustrin är en industri som bidrar till höga utsläpp av växthusgaser som påverkar miljön negativt. Uppsatsen behandlar hur lagstiftningen i Sverige styr modeföretags hållbarhetsrapportering och huruvida lagstiftningen främjar tre indikatorer i form av delmål som ingår i mål 12 om hållbar konsumtion och produktion från de globala målen. De valda indikatorerna är starkt kopplade till textilindustrin och berör tre olika aspekter. Den första indikatorn är 12.1 Implementera det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions- och produktionsmönster, den andra indikatorn är 12.6 Uppmuntra företag att tillämpa hållbara metoder och hållbarhetsredovisning, och den tredje är 12.C Eliminera marknadsstörningar som uppmuntrar till slösaktigt mönster. Den slutsats som uppsatsen resulterar i är att de valda modeföretagens hållbarhetsrapporter förhåller sig till det som är lagstadgat och att de beskriver att de vill uppnå satta klimatmål år 2030, men att mycket relevant information som skulle behövas för att mäta om det stämmer saknas. Dessutom så redovisas inte någon uppföljning av två av de tre valda indikatorerna vilket innebär att lagstiftningen idag inte är tillräcklig för att främja två av tre nämnda indikatorer som är starkt kopplade till modebranschen.

En bit in på det nya millenniet har Asien blivit världens handelscentrum när det gäller produktion av textil. Inte minst modeföretag i Skandinavien förlägger sin produktion i områden där utbildningsnivån är låg och där fabriksarbetarnas rättigheter förbises i jakten på dem lägsta priserna. Till de konsekvenser som de nya uppmärksammade globala marknadsvillkoren innebär, räknas konsumenternas intresse för fabriksarbetarnas rättigheter. Kundernas ökade krav och påtryckningar om att modeföretag ska ta socialt ansvar har varit och är en pådrivande kraft för textilföretagens sociala ansvarstagande, ett ansvarstagande mest känt under förkortningen ”CSR”. Begreppet CSR står för Corporate Social Responsibility och handlar om hela företagets sociala, etiska och miljömässiga ansvarstagande. Denna uppsats ringar dock in studerade modeföretags ansvarstagande i produktionsländer inom det sociala och etiska området. Studien genomförs för att se hur modeföretag arbetar under vägen mot sina nedskrivna mål. I denna uppsats jämförs olika CSR strategier för två modeföretag: Gina Tricot och Varner-Gruppen AS. Till denna jämförelse kopplas även en litteraturstudie. Studien är således genomförd genom tillämpandet av en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer. Slutsatsen presenteras ställt mot fem områden inom standarden ISO 26000. De sätt som företag kan arbeta med CSR på är många, men bland de skilda sätten kan centrala punkter plockas ut såsom vikten av att arbeta med den form av CSR aktivitet som är mest önskvärd hos lokalbefolkning i produktionsländerna, ett faktum som ska tas på största allvar då fabriksarbetaren är en av modeföretagens viktigaste resurser. Om inte den viktigaste. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Social media är idag ett väletablerat begrepp och mediet används flitigt av både företag och privatpersoner. Användningsområden innefattar allt från marknadsföring till att kommunicera med andra användare. I nuläget är det ett stort fokus på att företag ska engagera sina kunder via detta medium för att på lång sikt skapa kundrelationer. För ett företag innebär en engagerad kund någon som samarbetar och genom sina handlingar skapar ett värde, för både kunden och företaget. Kundengagemang kan definieras som styrkan av en kunds deltagande och koppling till en organisations erbjudanden och aktiviteter, och kan påbörjas av antingen kunden eller företaget. Kundengagemang via social media syftar till all kommunikation som sker mot ett företag via plattformar som bloggar och andra sociala nätverk. Social media med dess interaktiva natur har gett kundengagemang en allt större betydelse för företag och kunder. Interaktiviteten bör leda till en dialog mellan företag och kund och vidare förbättra relationen mellan dem. Forskning visar dock att det finns ett glapp mellan den relation företag eftersträvar med social media och vad kunden själv eftersträvar. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur och varför kunder vill vara engagerade i modeföretag via sociala medier. Undersökningen genomfördes med en kvantitativ ansats och empirin samlades in via en webenkät. Målet var att få en uppfattning om hur de som följer modeföretag vill engagera sig och hur de anser att relationen ser och bör se ut. Resultatet av undersökningen visar att användare av social media främst engagerar sig genom att utföra relativt passiva handlingar som att ”gilla” bilder och uppdateringar. Det användarna vill få ut av följandet är främst inspiration och möjlighet att få tillgång till nyheter och erbjudanden. Användarna är inte intresserade av aktiviteter som innebär att de själva behöver anstränga sig och bidra med innehåll. Majoriteten är heller inte intresserad av att ha en relation, utan föredrar en envägskommunikation där företag bidrar med nyheter, erbjudanden och inspirerande bilder. I analysen kom vi fram till att det bland användarna finns olika typer av engagemang som vidare kan kopplas till olika typer av följare och kunder. Dessa följare skiljer sig åt beroende på hur mycket innehåll de bidrar med och hur stort värde de producerar för ett företag. Den vanligaste typen av följare i vår undersökning är den som har ett passivt beteende på social media och kategoriseras som en ”nöjd kund” som inte söker en relation. Användaren följer modeföretagens sociala medier av vad vi anser är själviska motiv, inte för att bidra till ett samarbete och en relation som i slutändan skulle kunna vara till nytta för både modeföretag och kund. Sammanfattningsvis uppvisar de responderande ett väldigt lågt engagemang och ses som ointresserade att bedriva en relation tillsammans med modeföretag på sociala medier. / Program: Textilekonomutbildningen

Social media är idag ett väletablerat begrepp och mediet används flitigt av både företag och privatpersoner. Användningsområden innefattar allt från marknadsföring till att kommunicera med andra användare. I nuläget är det ett stort fokus på att företag ska engagera sina kunder via detta medium för att på lång sikt skapa kundrelationer. För ett företag innebär en engagerad kund någon som samarbetar och genom sina handlingar skapar ett värde, för både kunden och företaget. Kundengagemang kan definieras som styrkan av en kunds deltagande och koppling till en organisations erbjudanden och aktiviteter, och kan påbörjas av antingen kunden eller företaget. Kundengagemang via social media syftar till all kommunikation som sker mot ett företag via plattformar som bloggar och andra sociala nätverk. Social media med dess interaktiva natur har gett kundengagemang en allt större betydelse för företag och kunder. Interaktiviteten bör leda till en dialog mellan företag och kund och vidare förbättra relationen mellan dem. Forskning visar dock att det finns ett glapp mellan den relation företag eftersträvar med social media och vad kunden själv eftersträvar. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur och varför kunder vill vara engagerade i modeföretag via sociala medier. Undersökningen genomfördes med en kvantitativ ansats och empirin samlades in via en webenkät. Målet var att få en uppfattning om hur de som följer modeföretag vill engagera sig och hur de anser att relationen ser och bör se ut. Resultatet av undersökningen visar att användare av social media främst engagerar sig genom att utföra relativt passiva handlingar som att ”gilla” bilder och uppdateringar. Det användarna vill få ut av följandet är främst inspiration och möjlighet att få tillgång till nyheter och erbjudanden. Användarna är inte intresserade av aktiviteter som innebär att de själva behöver anstränga sig och bidra med innehåll. Majoriteten är heller inte intresserad av att ha en relation, utan föredrar en envägskommunikation där företag bidrar med nyheter, erbjudanden och inspirerande bilder. I analysen kom vi fram till att det bland användarna finns olika typer av engagemang som vidare kan kopplas till olika typer av följare och kunder. Dessa följare skiljer sig åt beroende på hur mycket innehåll de bidrar med och hur stort värde de producerar för ett företag. Den vanligaste typen av följare i vår undersökning är den som har ett passivt beteende på social media och kategoriseras som en ”nöjd kund” som inte söker en relation. Användaren följer modeföretagens sociala medier av vad vi anser är själviska motiv, inte för att bidra till ett samarbete och en relation som i slutändan skulle kunna vara till nytta för både modeföretag och kund. Sammanfattningsvis uppvisar de responderande ett väldigt lågt engagemang och ses som ointresserade att bedriva en relation tillsammans med modeföretag på sociala medier. / Program: Textilekonomutbildningen

Dagens modemarknad är präglad av hög omsättning och låga priser vilket möjliggörs genom outsourcing av produktion till lågkostnadsländer, samtidigt som hållbar utveckling får ökat utrymme i samhällsdebatten. Modeföretag ställs därför inför dilemmat att kombinera användningen av denna affärsstrategi, och simultant säkerställa att de ökade krav på ansvarstagande som ställs av samhället uppfylls. SMEs har ett annat utgångsläge för miljöledning i försörjningskedjan, i jämförelse med större verksamheter. Då SMEs har en avgörande roll i modebranschen är det av största vikt att studera deras förutsättningar närmare. Vi ämnar bidra till denna utforskning genom att studera hur miljöledning fungerar på 8848 Altitude. Studiens syfte är att studera hur ett mindre modeföretag som outsourcar sin produktion tolkar och tillämpar miljöledning utifrån ett översättningsteoretiskt perspektiv. Studien har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie på 8848 Altitude där semi-strukturerade intervjuer, deltagande observation samt dokumentanalys har varit metoderna för att samla empiriskt material bland företagets medarbetare samt deras konsult inom hållbarhet. Studiens resultat visar att extern legitimitet är den främsta drivkraften för 8848 Altitude som fokuserar på att åtgärda aktuella krav från intressenter. Likt andra SMEs har företaget informell organisation och kommunikation. Ledningen av hållbarhetsarbetet är differentierad i jämförelse med ledning av integrerade frågor. / Program: Textilingenjörsutbildningen

Sedan millenniumskiftet förändrades modevärlden radikalt av fler säsonger, ökad mångfald av trender samtidigt som trendernas livslängds blev allt kortare. Hos inköparna på de stora klädbolagen ställs det idag ett allt större krav att veta vad som kommer att sälja i framtiden. Idag måste besluten tas snabbt så att kläderna hinner producera och levereras i tid innan modet hinner ändra sig. Som ett hjälpmedel för inköpare och designers om i vilken riktning modet kommer att gå finns trender som fungerar som ett avgränsat modeuttryck för att förmedla och tolka en viss stil och därmed ge en tydlig bild om vad som bör produceras och efterfrågas. Men eftersom internet har medfört en ökad acceleration av trender kan det upplevas svårt att veta vad som kommer sälja i framtiden och det är här ser vi trendbyråernas roll. Trendbyråer har en koordinerande roll på marknaden där de ger företag vägledning om förändringar i modet. Genom trendanalyser får företag en överblick hur riktningen i modet kommer att gå, förstå vilka globala influenser som påverkar modet och en reflektion kring hur allt återspeglas till modet. Vad gäller tidigare forskning av begreppen trender och trendbyråer vid beslutsfattande, har ingen omfattande undersökning tidigare gjorts vilket har medfört att vår uppsats känns värdefull för en mer förståelse kring ämnet. Avsikten med vår uppsats är att undersöka och analysera hur trender och trendanalyser har för betydelse vid beslutsfattande inom inköpsprocessens tidiga stadium hos svenska modeföretag. Studien har efter insamling av teori inom områdena beslut, trender och trendanalyser genomförts med en kvalitativ grund där insamling av det empiriska materialet har utgått från semistrukturerade intervjuer. Intervjuer har främst genomförts med respondenter som innehar en roll inom inköp på svenska modeföretag som ingår i beteckningen SME (Small medium Enterprises). Dessa företag är Ellos, Lindex, Gina Tricot och MQ. För att öka förståelsen kring trender och trendanalyser har intervjuer även genomförts med en trendanalytiker från Svenska Moderådet och en författare bakom boken Trendmakarna. Insamlad data har därefter analyserats och ställts mot teorier angående beslut, trender och trendanalyser i syfte att kunna uttala oss om hur inköpare ser på trender och trendbyråers betydelse vid beslutsfattande av inköp. De resultat som empirin bestått av ger indikationer på att trender har en betydande roll men att det både kan öka och minska på osäkerheter samt risker. Inköparna anser att det finns många risker med trendbaserade produkter men att trendanalyser vid beslutsfattande kan användas för att förstå riktningen modet går i för att därefter kunna anpassa inköpen genom volym, budget, material och leverantörer. Därmed kan de vara ett hjälpmedel för att minska på både ett besluts risk och osäkerhet, vilket bekräftar de teorier som tagits upp. Dock kan vi uttala oss om att beslutsfattande inom inköp inte bara baseras på trendanalyser utan andra faktorer och variabler spelar också in. / Program: Textilingenjörsutbildningen

Modeprodukter har en mycket kort livslängd och modebranschen förändras snabbt. Tiden är därför essentiell och utgör en betydelsefull konkurrensfaktor. Genom att reducera tid i försörjningskedjan kan ett företag vinna marknadsandelar samt höja sin lönsamhet. RFID är en teknik som kan användas för att reducera tid samt förbättra logistiska processer i försörjningskedjor. Trots att denna teknik har börjat spridas, används den generellt inte hos svenska modeföretag. Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilken effekt RFID-tekniken skulle kunna ha på logistiken hos svenska modeföretag med e-handelsverksamhet. Studiens fokus ligger på e-handel då den har en stor tillväxt och blir en allt vanligare köpkanal. Insamling av data har skett via litteratur, artiklar, statistiska undersökningar, Internet och kvalitativa intervjuer. Studien har utgått från fyra huvudområden: lager, inventering, leverans samt returer. Studiens resultat har identifierat ett antal olika områden där en implementering av RFID skulle innebära en förbättring inom logistiken hos de undersökta företagen. De främsta fördelar för dessa företag var att mängden arbete och tid kan reduceras. RFID kan därmed fylla en funktion inom alla de undersökta huvudområden och effektivisera logistiken hos svenska modeföretag med e-handelsverksamhet.The fashion industry changes rapidly and fashion products have very short life-cycles. Time is therefore of the essence and constitutes an important competitive factor. By reducing lead time in the distribution chain a company can win market shares and increase profitability. RFID technology has been developed to reduce lead time and increase logistic efficiency of supply chains. While this technology is beginning to spread it is generally not implemented by Swedish fashion companies. The purpose of this study is to investigate the potential effect of RFID technology on the logistic processes for Swedish fashion companies employing e-commerce. This study focuses on the web-based industry as it is rapidly expanding and is becoming a common shopping venue. This study focuses on four main components: storage, inventory, delivery, and returns. It is based on data gathered through an extensive literature review and qualitative interviews. The results of the study identify a number of areas where the implementation of RFID technology would increase the logistic efficiencies of the investigated companies. The most prominent improvements in these companies would be a decrease in labor and time cost. RFID technology can be utilized in all four components investigated and can increase efficiency in logistical processes for Swedish fashion companies implementing e-commerce. / Program: Textilekonomutbildningen

Entreprenörskap har visat sig bli allt mer betydelsefullt i vårt samhälle. Detta då fenomenet bidrar till en ökad ekonomi och social välfärd i landet. Trots det, möter många nystartade företag idag hinder och svårigheter på vägen till att bli ett väletablerat och framgångsrikt företag. Finansiering upplevs i många fall som det främsta hindret men också avsaknad av kunskap om företagande. Genom samverkan med organisationer som erbjuder stödtjänster kan dessa etableringshinder lättare undvikas av nystartade företag – och vi ser här inkubatorns roll. Inkubatorer finns till för att främja nystartade företag och entreprenörer genom att bistå med resurser som dessa saknar. Det är här som inkubatorerna får sin betydelse i uppsatsen. Uppsatsen riktar sig främst till modebranschen och de hinder och problem som existerar där. Då tidigare studier inom området inkubatorer främst påträffats inom IT- och teknikbaserad forskning, upplever författarna att uppsatsens syfte är högst relevant samt aktuellt idag.Syftet med uppsatsen är att förklara och förstå vad en inkubator har för betydelse för nystartade modeföretag i deras vidare etablering på marknaden och för deras framgång. En undersökningsmodell har modifierats av författarna, baserad på teori och två tidigare modeller som upptäckts inom områdena för entreprenörskap, inkubatorer och framgång. Ett kvalitativt angreppssätt har därefter utformat insamlingen av det empiriska materialet, genom så kallade semistrukturerade intervjuer. Intervjuer har genomförts med ansvarig för projektet Rookies samt med modeföretag som vunnit projektet tidigare år (2005-2012). Detta för att kunna uttala oss om likheter och skillnader i åsikter om projektet inför eventuella åtgärder. Författarna har genom detta inte haft för avsikt att kunna generalisera svaren utan snarare att erhålla en djupare förståelse för betydelsen av inkubatorer för nystartade modeföretag. Insamlad data har därefter analyserats av författarna och ställts mot finansiella nyckeltal för framgång i syfte att kunna uttala sig om vad Rookies har haft för betydelse.Resultatet från empirin ger indikationer på att modeföretag upplever stora svårigheter i den tidiga etableringsfasen, vilket också bekräftar behandlad teori och sedan leder till en slutsats om att inkubatorer är viktiga vid stöd och resurser för nya företag. Dock kan man genom uppsatsen inte se ett direkt samband mellan en inkubator och framgång. Författarna menar istället att personlighetsfaktorer samt humankapital har en inverkan när det kommer till frågan huruvida ett företag kan bli framgångsrikt på sikt eller inte. / Program: Textilekonomutbildningen