<p>Modebranschen har kommit att bli en uppmärksammad bransch och de senaste åren har svenskt mode visat sig starkt på den internationella scenen. Samtidigt är det en konkurrensutsatt bransch där mindre modeföretag trängs tillsammans med klädkedjor. För dessa aktörer blir det därmed allt viktigare att söka sig till utländska marknader för att kunna växa. Det kräver i sin tur resurser som många av de mindre modeföretagen idag saknar; kunskap om marknaden, exportkunskap och affärsmässig kunskap.</p><p>Detta gör det intressant att se vilka faktorer som är viktiga för att mindre svenska modeföretag ska lyckas etablera sig på den internationella marknaden. Syftet med uppsatsen är att utvärdera och analysera förutsättningarna för fem mindre svenska modeföretags internationaliseringsprocess. Studien baseras på fallstudier av dessa modeföretag och har genomförts med intervjuer av kvalitativ karaktär.</p><p>Teorier har valts med hänvisning till händelser i bakgrunden. Dessa belyser vikten för företag att ha kunskap om sin marknad och hur internationaliseringen är en kunskapsprocess där företagen lär sig någonting vid varje steg. Vidare hur företag i vissa fall följer ett visst mönster och hur etableringen kan ske i särskilda steg. Att det i viss mån kan vara viktigt att skapa kontakter med aktörer i sin omgivning och att affärsförbindelser bildas genom interaktion som leder till ömsesidigt beroende. Parallellt med detta är det också vidkommande för studien att ta upp hur kunskapen koncentreras till produkt- och processutveckling snarare än till marknadskunskaper. Med hjälp av teorierna har vi utformat ett antagande om vad vi tror är viktigt för de mindre modeföretagen.</p><p>I uppsatsen har vi sett att alla företag tar fasta på kunskaper, om så på olika sätt. Intressant är dock att se att samtliga företag i studien påvisar en medvetenhet om händelser och fenomen och en medvetenhet om hur de ska gå till väga i sin internationalisering. Vi har funnit skillnader i modeföretagens sätt att arbeta inför och i en internationalisering, men vi har även funnit likheter vad gäller tankesätt och förberedelser inför en ingång på en ny marknad. I undersökningen har vi kommit fram till att de främsta och viktigaste faktorerna är samarbeten, att tillgå resurser internt eller externt, samt att ha kunskap om marknaden. Den expansion av verksamheten som en utlandsetablering innebär gör att företagen måste söka sig hjälp utanför sin organisation för att kunna lyckas internationellt.</p>

Modebranschen har kommit att bli en uppmärksammad bransch och de senaste åren har svenskt mode visat sig starkt på den internationella scenen. Samtidigt är det en konkurrensutsatt bransch där mindre modeföretag trängs tillsammans med klädkedjor. För dessa aktörer blir det därmed allt viktigare att söka sig till utländska marknader för att kunna växa. Det kräver i sin tur resurser som många av de mindre modeföretagen idag saknar; kunskap om marknaden, exportkunskap och affärsmässig kunskap. Detta gör det intressant att se vilka faktorer som är viktiga för att mindre svenska modeföretag ska lyckas etablera sig på den internationella marknaden. Syftet med uppsatsen är att utvärdera och analysera förutsättningarna för fem mindre svenska modeföretags internationaliseringsprocess. Studien baseras på fallstudier av dessa modeföretag och har genomförts med intervjuer av kvalitativ karaktär. Teorier har valts med hänvisning till händelser i bakgrunden. Dessa belyser vikten för företag att ha kunskap om sin marknad och hur internationaliseringen är en kunskapsprocess där företagen lär sig någonting vid varje steg. Vidare hur företag i vissa fall följer ett visst mönster och hur etableringen kan ske i särskilda steg. Att det i viss mån kan vara viktigt att skapa kontakter med aktörer i sin omgivning och att affärsförbindelser bildas genom interaktion som leder till ömsesidigt beroende. Parallellt med detta är det också vidkommande för studien att ta upp hur kunskapen koncentreras till produkt- och processutveckling snarare än till marknadskunskaper. Med hjälp av teorierna har vi utformat ett antagande om vad vi tror är viktigt för de mindre modeföretagen. I uppsatsen har vi sett att alla företag tar fasta på kunskaper, om så på olika sätt. Intressant är dock att se att samtliga företag i studien påvisar en medvetenhet om händelser och fenomen och en medvetenhet om hur de ska gå till väga i sin internationalisering. Vi har funnit skillnader i modeföretagens sätt att arbeta inför och i en internationalisering, men vi har även funnit likheter vad gäller tankesätt och förberedelser inför en ingång på en ny marknad. I undersökningen har vi kommit fram till att de främsta och viktigaste faktorerna är samarbeten, att tillgå resurser internt eller externt, samt att ha kunskap om marknaden. Den expansion av verksamheten som en utlandsetablering innebär gör att företagen måste söka sig hjälp utanför sin organisation för att kunna lyckas internationellt.

The overall aim with this study is to get a better understanding of influencers and the relationship between influencers and companies in relation to companies’ strategic communication. The method used in this thesis is a qualitative interview study and a qualitative content analysis of the interview results. The theoretical perspective of the study is strategic communication focusing on two further aspects: opinion leader and electronic word-of-mouth. The results from the interview study show that an influencer is a person who works with social media channels and has a large number of followers. An influencer has the opportunity to influence their followers through these social media channels. Influencers communication is based on honesty and credibility which is the most significant factor why companies want to collaborate with influencers today. The result shows that companies have a planned approach for strategic communication in collaboration with influencers; however, the result also shows that influencers have significant discretion in deciding how to execute the collaboration. Therefore, the companies do not entirely control the strategic communication.

Det övergripande syftet med denna studie är att få en bättre förståelse för influencers och förhållandet mellan influencers och företag i förhållande till företags strategiska kommunikationsarbete på sociala medier. Metoden som används i denna avhandling är en kvalitativ intervjustudie och en kvalitativ innehållsanalys av intervjuresultaten. Studiens teoretiska perspektiv är strategisk kommunikation med inriktning på ytterligare två aspekter: opinionsledare och electronic word-of-mouth. Resultaten från intervjuundersökningen visar att en influenser är en person som arbetar med sociala medier och har ett stort antal följare. En influencer har möjlighet att påverka sina följare genom dessa sociala medier. Influencers kommunikation bygger på ärlighet och trovärdighet vilket är den viktigaste faktorn för att företag ska vilja samarbeta med influencers idag. Resultatet visar att företagen har ett planerat tillvägagångssätt för strategisk kommunikation i samarbete med influencers; dock visar resultatet också att influencers har ett väsentligt utrymme att bestämma hur de ska genomföra samarbetet. Därför kontrollerar företagen inte helt den strategiska kommunikationen. / The overall aim with this study is to get a better understanding of influencers and the relationship between influencers and companies in relation to companies’ strategic communication. The method used in this thesis is a qualitative interview study and a qualitative content analysis of the interview results. The theoretical perspective of the study is strategic communication focusing on two further aspects: opinion leader and electronic word-of-mouth. The results from the interview study show that an influencer is a person who works with social media channels and has a large number of followers. An influencer has the opportunity to influence their followers through these social media channels. Influencers communication is based on honesty and credibility which is the most significant factor why companies want to collaborate with influencers today. The result shows that companies have a planned approach for strategic communication in collaboration with influencers; however, the result also shows that influencers have significant discretion in deciding how to execute the collaboration. Therefore, the companies do not entirely control the strategic communication.

Modebranschens negativa inverkan på miljön och den ökade klädkonsumtionen har genererat till uppmärksamhet och krav hos kunderna. Produktutveckling med hållbarhet i fokus har snabbt blivit något som modeföretagen jobbar med för att bidra till en hållbar klädkonsumtion och möta kundernas efterfrågan. Modeföretagen förmedlar hållbarhet utifrån varumärkets profilering på deras plattform och uppfattas därmed utifrån olika perspektiv. I denna kvalitativa studie görs en undersökning huruvida fyra stycken svenska premiumvarumärken förmedlar hållbarhet ut till sina kunder för främjandet av en hållbar klädkonsumtion. Studien undersöker hur konsumenter till premiumvarumärken uppfattar hållbart mode genom varumärket. Intervjuerna med företagen har skett via mail, personligt möte och telefon med semistrukturerad metod. För att få kundernas uppfattning och tolkning av hållbarhet och hållbart mode gjordes det en enkätundersökning av kunder till företagen. Studiens resultat visar att kundernas uppfattning om hållbart mode överensstämmer med modeföretagens varumärkesidentitet som förmedlar hållbart mode genom den kvalité de utmärker i plaggen och vid profilering av varumärket. Vidare konstaterar studien att miljörelaterat mode inte uppfattas av kunden då varumärkena inte förmedlar detta som del av hållbar klädkonsumtion på grund av utebliven efterfrågan från kund. Begreppet hållbart påvisas som generaliserat och gör det svårt för kunden att förstå dess fullständiga innebörd. / The fashion industry's negative impact on the environment and contribution to increased clothing consumption, have generated attention followed by demands among customers. Product development with focus on sustainability has quickly become something fashion companies work with to contribute to a sustainable clothing consumption and to meet the needs of the consumers. Fashion companies convey sustainability based on brand profiling and are therefore perceived from different perspectives. In this qualitative study, an investigation is made as to whether four Swedish premium brands convey sustainability to their customers for the promotion of sustainable clothing consumption. The study examines how premium brand consumers perceive sustainable fashion through the brand. In-depth semi- structured interviews with the companies have been made by mail, personal meeting and telephone. In order to gain customer perceptions and interpretations of sustainability and sustainable fashion, a survey was conducted by customers to the companies. The outcome of the study shows that customers' perceptions of sustainable fashion are in line with the brand identity of fashion companies that convey sustainable fashion through the quality they characterize in the garment and branding. Furthermore, the study finds that environmental-related fashion is not perceived by the customer as the brands do not convey this as part of durable clothing consumption due to lack of customer demand. The term sustainable is shown as generalized and makes it difficult for the customer to understand its full meaning.

Idag syns mönster där allt fler modeföretag öppnar upp ögonen för lokal produktion. Med en svensk modeproduktion kommer en rad fördelar såsom; kvalitetssäkring, reducerade transport- och logistikkostnader, geografisk närhet, etik, transparens och flexibilitet i småskalighet. Utmaningar med svensk produktion är höga kostnader, kvalificerad arbetskraft, strikta miljöbestämmelser, brist på inhemsk råvara, höga minimum volymer i materialbeställningar och säsongsvariation i efterfrågan. Studien skall undersöka svenska företag som idag har en svensk modeproduktion i hela sitt sortiment eller delar av det. Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar dessa svenska företag ställs inför i en svensk modeproduktion, samt hur man bemöter dem. Metoden som använts är kvalitativ och empiri har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med svenska företag som har svensk modeproduktion i delar av, eller hela sitt sortiment. Sekundärdata har bestått av vetenskapliga artiklar samt litteratur. Bearbetning av insamlad empiri har gjorts genom en tematisk analys där de mest frekvent förekommande aspekterna i förhållande till forskningsfrågorna identifierades. Fyra utmaningar har identifierats utifrån insamlad empiri och baserat på utmaningarna presenteras strategier för att bemöta dessa. Utmaningarna som presenteras är avsaknad av fysiska resurser, avsaknad av kunskap och kompetens, avsaknad av kapacitet, samt höga kostnader och konkreta exempel på strategier för att bemöta utmaningarna tas upp i studien. I diskussionen går insamlad empiri många gånger hand i hand med tidigare forskning. I slutsatsen presenteras de fyra utmaningar som framkom i den insamlade empirin och ett flertal strategier för att bemöta utmaningarna. Det visade sig att utmaningarna och bemötandet av utmaningarna kan skilja sig åt beroende på företagens storlek. Uppsatsen är skriven på svenska. / Today we can observe an uprising trend where more and more fashion companies are opening up to local production. With Swedish fashion production comes a number of advantages such as; quality assurance, reduced transport and logistics costs, geographical vicinity, ethics, transparency and flexibility in small scale production. Challenges that come with Swedish production are high costs, skilled labor, strict environmental regulations, shortage of domestic raw materials, high minimum volumes in material orders and seasonal variation in demand. The study will examine Swedish companies that today have a Swedish fashion production in their entire product range or parts of it. The purpose of the study is to identify challenges that Swedish companies face in a Swedish fashion production, and how to address them. The used method is qualitative and empirical data has been collected through semi-structured interviews with Swedish companies that have Swedish fashion production in parts of, or their entire assortment. Secondary data consisted of scientific articles and literature. Processing of collected empirical data is done through a thematic analysis in which the most frequent aspects in relation to the research questions are identified. Four challenges can be identified based on collected empirical data, and based on the challenges also strategies for meeting these. The challenges presented are lack of physical resources, lack of knowledge and skills, lack of capacity, and high costs. Concrete examples of strategies to meet the challenges are addressed in the study and the strategies vary depending on the size and operations of the company. In the discussion, collected empirical data often goes hand in hand with previous research. The conclusion presents the four challenges that emerged in the collected empirical data and a number of strategies for addressing these challenges are presented. It turned out that the challenges and how to address these challenges can differ, depending on the size of the companies. The study is written in Swedish.

Syftet med denna uppsats ämnar att beskriva svenska modeföretags internationaliseringsprocess. Därför ska vi undersöka och analysera nätverkets betydelse, barriärers påverkan, val av etableringsstrategier och varumärkesbyggnad vid internationalisering. För att uppnå syftet med vår studie har nedanstående huvudproblem formulerats:   Hur går svenska modeföretag tillväga vid etablering och varumärkesbyggnad på den internationella marknaden?   Uppsatsens teoretiska utgångspunkt innefattar svenska modeföretags etablering på den internationella marknaden vilket berör internationaliseringsprocessen, nätverksperspektiv, barriärer, etableringsstrategier samt varumärkesbyggnad. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats där fyra fallstudier har tillämpats. I empirin redogörs en jämförelse mellan fallföretagen, vilket leder fram till analysen där empirin ställs mot teorin. Uppsatsens slutsats visar att svenska modeföretags internationaliseringsprocess innebär att företag ställs inför olika utmaningar som val av marknad och att hitta samarbetspartners. Företag väljer etableringsstrategi för företagens verksamhet och bygger upp varumärket på den internationella marknaden. Avslutningsvis presenterar vi det gap vi funnit i teorin, teoretiska bidrag, praktiska rekommendationer samt framhäver förslag till vidare forskning. / The purpose of this paper is to describe the internationalization process of Swedish fashion companies’. Therefore, the network's importance, the barriers impact, choice of market entry mode and brand building in the internationalization will be examined and analyzed. In order to achieve the purpose of our study the following main question were formulated:   How do Swedish fashion companies’ proceed with expansion and brand building in the international market?   The theoretical base of the thesis includes Swedish fashion companies’ establishment in the international market which affects the internationalization process, the network perspective, barriers, market entry mode and brand building. The study is based on a qualitative research method with a deductive approach where four case studies have been applied. In the empirical data a comparison is presented between the four case studies, followed by analysis where the empirical data is compared against the theory. The study’s conclusion implies that Swedish fashion companies’ internationalization process implies that companies’ face different challenges such as the choice of market and finding partners and the choice of market entry mode for the business and brand building on the international market. Finally, we present the gap we found in the theory, theoretical contribution, practical recommendations and highlights suggestions for further research.

Den här uppsatsen behandlar ett problem som identifierats bland små till medelstora svenska modeföretag: det stora beroendet av outsourcade produktionsagenter och fullprisproducenter. Syftet med uppsatsen är att identifiera de förutsättningar och hinder dessa modeföretag kan stöta på när de försöker integrera dessa utlagda kompetenser till en intern lösning. Genom detta hoppas författarna kunna tillföra nya perspektiv för befattningshavare som är intresserade av att omstrukturera sin nuvarande inköpsmodell.De metoder som använts för att samla in det teoretiska och empiriska underlaget var skrivbordsstudier, såväl som strukturerade och ostrukturerade djupintervjuer med grundaren av ett svenskt jeansföretag, samt en anställd på en stor svensk modekedjas inköpsavdelning.Resultaten understryker den strategiska betydelsen för växande modeföretag att äga sin inköpsfunktion. Genom att äga kompetenserna för mönsterkonstruktion och inköp kan företag minska sitt beroende av externa organisationer och öka flexibiliteten i sin produktutvecklingsprocess. De hinder som identifierats utgörs bland annat av en ökad affärsrisk under övergången till en intern inköpsavdelning till följd av avsiktliga störningar i värdekedjan av producenterna, samt de extra kostnaderna för det ökade administrativa arbetet.This essay focuses on a problem identified among small to mid sized Swedish fashion companies: the large dependence on out sourced production agencies and full price producers. The purpose of the essay is to identify the prerequisites and obstacles these fashion companies might encounter whilst trying to incorporate the out sourced competencies into an in-house solution. By this, the authors hope to add new perspectives to executives interested in restructuring their current buying function.The methods used to gather theoretical and empirical material were desk studies as well as structured and unstructured in-depth interviews with the founder of a Swedish denim fashion company, and an employee at a large Swedish fashion retailer’s buying department.The findings stress the strategic importance of owning the competence of the buying function for growing fashion companies. By owning the competencies of pattern-making and a formalised buying function the companies can weaken their dependence on external organisations and add to their product development process flexibility. Among the obstacles identified are a increased business risk during the transition to an internal buying function caused by deliberate disruption of the supply chain by the producers and the extra costs of the increased administrative work. / Program: Textilekonomutbildningen

<p> </p><p>Företag tenderar idag att växa ur sina egna marknader. Detta gäller även de svenska modeföretagen. För att kunna expandera och bygga en image kring märket strävar många modemärken efter att komma till den japanska marknaden.</p><p> </p><p>Japan beskrivs som en komplex marknad där både vår kultur och affärssynsätt skiljer sig markant. Sverige ligger i framkant när det gäller den kvinnliga kulturen medan Japan är vår motsats då den beskrivs som väldigt mansdominerad. Trots den till synes moderna och välutvecklade marknaden är Japan ett mycket konservativt land i många avseenden.</p><p> </p><p>De kulturella skillnaderna och oliktänkandet vid affärer gör att det kan uppstå problem vid samarbeten så som återförsäljning.</p><p> </p><p>Syftet med arbetet är att fastställa och finna svar på de problem som kan uppkomma vid export till Japan. I det ingår att få en förståelse för den japanska marknaden och kulturen.</p><p> </p><p>Studier har gjorts av litteratur som ansets vara relevant för vår uppsats. Litteraturen har bl.a. berört internationaliseringsprocessen, svensk och japansk kultur, modemarknaden samt handelshinder. Den litteratur som studerats anses vara en god grund till vårt forskningsarbete. För att utveckla studien har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Intervjuer med fyra svenska modeföretag, exportrådet och ett företag som jobbar med distribution samt företagsutveckling har genomförts.</p><p> </p><p>Japan är en stor marknad med en stark ekonomi. Modegraden i Japan är stor, det är viktigt att skapa en personlig image genom kläder och accessoarer. Detta medför att den största delen av japanernas löner går till just kläder. Många modeföretag vill till Japan men eftersom det är en svår marknad bör det finnas erfarenhet av tidigare utlandsetableringar. Det är även viktigt att hitta rätt samarbetspartner för att japanetableringen ska bli lyckad. </p><p> </p><p>De slutsatser som fastställts efter undersökningen ska fungera som stöd eller rekommendationer för svenska modeföretag som är intresserade av den japanska marknaden. </p><p> </p><p> </p> / <p> </p><p>Companies today tend to outgrow their own markets. That also applies the Swedish fashion companies. In order to expand and build a image around the brand, many companies strive to hit the Japanese market. <strong></strong></p><p> </p><p>Japan is described as a complex market where both our culture and business approach differs markedly. Sweden is in the forefront when it comes to women's culture, while Japan is our contrast when it is described as very male dominated.</p><p> </p><p>Despite the seemingly modern and well developed market, Japan is a very conservative country in many aspects.</p><p> </p><p>The cultural differences and different thinking in business can cause problems in partnerships so as resale.</p><p> </p><p>The aim of this work is to identify and find answers to the problems that can arise when exporting to Japan. That includes to get an understanding of the Japanese market and culture.</p><p> </p><p>We have studied the literature we find relevant to the essay. The literature has eg. touched the internationalization process, the Swedish and Japanese culture, fashionmarket and tradebarriers. The literature we have read, we find as a good basis for our report. To develope our study, we have chosen to make use of a qualitative research method. We have interviewed four Swedish fashion companies, the Swedish trade council and a company that works with distribution and business development.</p><p> </p><p>Japan is a big market with a strong economy. Fashion rate in Japan is large, it is important to create a personal image through clothes and accessories. Which means that the bulk of the salary goes to clothes. Many fashion companies want to start up in Japan but because it is a difficult market, the companies should have earlier experiences from establishing abroad. It is also important to find the right partner for the Japanese establishment to be successful.</p><p> </p><p>The conclusions of the investigation should serve as support or recommendations for Swedish fashion companies that are interested in the Japanese market.</p><p> </p>

Företag tenderar idag att växa ur sina egna marknader. Detta gäller även de svenska modeföretagen. För att kunna expandera och bygga en image kring märket strävar många modemärken efter att komma till den japanska marknaden.   Japan beskrivs som en komplex marknad där både vår kultur och affärssynsätt skiljer sig markant. Sverige ligger i framkant när det gäller den kvinnliga kulturen medan Japan är vår motsats då den beskrivs som väldigt mansdominerad. Trots den till synes moderna och välutvecklade marknaden är Japan ett mycket konservativt land i många avseenden.   De kulturella skillnaderna och oliktänkandet vid affärer gör att det kan uppstå problem vid samarbeten så som återförsäljning.   Syftet med arbetet är att fastställa och finna svar på de problem som kan uppkomma vid export till Japan. I det ingår att få en förståelse för den japanska marknaden och kulturen.   Studier har gjorts av litteratur som ansets vara relevant för vår uppsats. Litteraturen har bl.a. berört internationaliseringsprocessen, svensk och japansk kultur, modemarknaden samt handelshinder. Den litteratur som studerats anses vara en god grund till vårt forskningsarbete. För att utveckla studien har en kvalitativ undersökningsmetod använts. Intervjuer med fyra svenska modeföretag, exportrådet och ett företag som jobbar med distribution samt företagsutveckling har genomförts.   Japan är en stor marknad med en stark ekonomi. Modegraden i Japan är stor, det är viktigt att skapa en personlig image genom kläder och accessoarer. Detta medför att den största delen av japanernas löner går till just kläder. Många modeföretag vill till Japan men eftersom det är en svår marknad bör det finnas erfarenhet av tidigare utlandsetableringar. Det är även viktigt att hitta rätt samarbetspartner för att japanetableringen ska bli lyckad.    De slutsatser som fastställts efter undersökningen ska fungera som stöd eller rekommendationer för svenska modeföretag som är intresserade av den japanska marknaden. / Companies today tend to outgrow their own markets. That also applies the Swedish fashion companies. In order to expand and build a image around the brand, many companies strive to hit the Japanese market.   Japan is described as a complex market where both our culture and business approach differs markedly. Sweden is in the forefront when it comes to women's culture, while Japan is our contrast when it is described as very male dominated.   Despite the seemingly modern and well developed market, Japan is a very conservative country in many aspects.   The cultural differences and different thinking in business can cause problems in partnerships so as resale.   The aim of this work is to identify and find answers to the problems that can arise when exporting to Japan. That includes to get an understanding of the Japanese market and culture.   We have studied the literature we find relevant to the essay. The literature has eg. touched the internationalization process, the Swedish and Japanese culture, fashionmarket and tradebarriers. The literature we have read, we find as a good basis for our report. To develope our study, we have chosen to make use of a qualitative research method. We have interviewed four Swedish fashion companies, the Swedish trade council and a company that works with distribution and business development.   Japan is a big market with a strong economy. Fashion rate in Japan is large, it is important to create a personal image through clothes and accessories. Which means that the bulk of the salary goes to clothes. Many fashion companies want to start up in Japan but because it is a difficult market, the companies should have earlier experiences from establishing abroad. It is also important to find the right partner for the Japanese establishment to be successful.   The conclusions of the investigation should serve as support or recommendations for Swedish fashion companies that are interested in the Japanese market.