Modebranschen står inför stora utmaningar då de är en av de mest resursintensiva och mest förorenade branscherna. Samtidigt blir miljöhoten allt större vilket gör att modeföretagen måste ta ansvar som går i linje med de globala hållbarhetsmålen. Därmed krävs det en förändring som gör att företagen är hållbara hela vägen. Vi ser idag en växande handel med en ständigt ökad efterfrågan, framförallt med en uppåtgående trend inom e-handel. Konsekvenserna av detta har inneburit ett stigande antal returer vilka blir allt mer komplexa. Trots den höga returgraden är returlogistiken en del av modeföretagens försörjningskedja som många gånger blir förbisedd. Vidare kan returlogistiken skilja sig åt mellan olika försäljningskanaler vilket sätter ytterligare press på företagen, särskilt då e-handeln växer. Det blir därmed mycket viktigt att hållbarhet är integrerat i alla led i försörjningskedjan, även returlogistiken, för att företagen ska kunna minimera branschens negativa konsekvenser på samhälle, miljö och ekonomi.  Tidigare forskning visar ett gap inom sambandet mellan modeföretagens returlogistik och hållbarhet. Det saknas även forskning kring drivkrafterna för att skapa en hållbar returlogistik, samt forskning som jämför returlogistiken mellan olika försäljningskanaler. Därför syftar denna studie till att utforska svenska modeföretags returlogistik och hur hållbarhet är integrerat i detta, samt deras drivkrafter för att arbeta hållbart med returlogistik. Då olika försäljningskanaler har olika förutsättningar och kan stå inför olika utmaningar med både returlogistik och hållbarhet så är delsyftet med studien att se om processerna och hållbarhetsarbetet skiljer sig mellan försäljning via e-handel och fysiska butiker. För att utföra detta har vi genomfört en kvalitativ studie med ett abduktivt angreppssätt för att få möjlighet att gå från teori till resultat och samtidigt vara öppna för möjligheten att ta in ny data och kunskap. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 10 svenska modeföretag.  Studiens syfte och problemformulering har besvarats genom vår kartläggning av svenska modeföretags arbete med returlogistik. Vi har konstaterat att hållbarhet idag är väl integrerat i försörjningskedjan men att det sker i olika grad och genom olika aktiviteter. Däremot finns det fortfarande en avsaknad av integrering i returlogistiken där företag har svårt att redogöra för hur hållbarhet faktiskt integreras. Detta trots att företagen har tydliga interna och externa drivkrafter till denna integrering. Avslutningsvis kan vi konstatera att returlogistiken skiljer sig åt för e-handel och fysisk butik, både ur ett process- och hållbarhetsperspektiv. Trots denna skillnad visar studiens resultat på en avsaknad av medvetenhet av denna problematik hos företagen.

Arbetsförhållanden blev ett aktuellt ämne efter en nyhet kring det svenska modeföretaget NA-KD uppmärksammades i december 2020. Belöningssystem består bland annat av begreppen motivation och behov som kan uppnås genom att organisationer belönar sinaanställda med hjälp av belöningssystem och belöningar i form av exempelvis lön, förmåner och uppskattning. Den här uppsatsen grundar sig i att få en bättre förståelse på hur de anställda på svenska modeföretag upplever belöningssystem inom deras organisation idag och hur organisationer kan öka de anställdas prestationer med hjälp av belöningssystem. För att undersöka olika organisationers belöningssystem utifrån de anställdas synvinkelanalyseras begreppen behov och motivation med hjälp av en analysmodell uppbyggd på hur faktorerna kan leda till höjd prestation. Studien kommer bidra med en djupgående nyanserad bild av de anställdas upplevelser från åtta djupgående intervjuer med semistrukturerade utformningar. Slutsatsen som kan dras i studien är att de anställda på svenska modeföretag i dagsläget upplever brister i organisationens belöningssystem. Samtliga respondenter belyser behovet av ett mer utvecklat belöningssystem och tydligare riktlinjer kring belöningar inom organisationen. Studien visar att de anställda har olika individuella behov på arbetsplatsen och olika faktorer motiverar de anställda på arbetsplatsen. Belöningar delas ofta in i olika kategorier som Bratton and Gold (2012) presenterar som monetära, icke-monetära och psykosociala belöningar. Det är tydligt i det empiriska materialet att svenska modebranschen är en attraktivbransch vilket organisationerna utnyttjar då de är medvetna om hur eftertraktad arbetsplatsen är och jobbar mindre med monetära belöningar, utöver en grundlön. Istället fokuserar de mer på icke-monetära i form av förmåner som till exempel rabatt på organisationens produkter. Slutligen visar studiens resultat hur de anställda upplever de befintliga belöningssystem och belöningar inom deras organisation samt om uppfyllda individuella behov och motivation leder till höjd arbetsprestation. / This essay is in swedish. Working conditions became a current topic after news about the Swedish fashion company NA-KD received attention in December 2020. Reward systems includes motivation and needs that can be achieved by rewarding employees. The company can use an effective reward system and rewards such as salary, benefits and appreciation. This essay is based on gaining a better understanding into how employees in Swedish fashion companies experience reward systems within their organization today and how organizations can increase employees performance with the help of reward systems. To examine different organizations' reward systems from the point of view of employees, the concepts of need and motivation are analyzed with the help of an analysis model that is based on how the factors can lead to increased performance. The study will provide an in-depth, nuanced picture of employees experiences from eight in-depth interviews with a semi-structured design. The conclusion that can be drawn in the study is that the employees at Swedish fashion companies feel that today there are shortcomings in the organization's work with a reward system. All respondents highlight the need for a more developed reward system and clearer guidelines regarding rewards within the organization. The study shows that employees have different individual needs and that different factors motivate employees in the workplace. Rewards are often divided into different categories that Bratton and Gold (2012) present as monetary, non-monetary and psychosocial rewards. It is clear in the empirical material that the Swedish fashion industry is an attractive industry, which means that organizations take advantage of the fact that the workplace is popular by working less with monetary rewards, in addition to a basic salary. Instead, they focus more on non-monetary rewards in the form of benefits such as discounts on the organizations own products. Finally, the results of the study show how employees experience the existing reward systems and rewards within their organization and whether fulfilled individual needs and motivation lead to an increased work performance.

Problem: Modeindustrin har varit omtalad under senare tid och eftersom konkurrensen på denna marknad är hög har det lett till en ökad medvetenhet bland konsumenter och speciellt bland manliga konsumenterna. En förundersökning utfärdad av författarna visade att skapandet av kundrelationer möjliggör för modeföretag att bibehålla en konkurrenskraftig position på marknaden. Undersökningen visade även att eftersom män har en tendens att förbli lojala kunder och tvivlar oftast på att köpa kläder från nya butiker är det viktigt för modeföretag att utveckla och bibehålla relationer med dessa kunder. Syfte: Syftet med denna uppsats är att avgöra vad en relation mellan konsumenter och återförsäljare är i ett modeföretag för män och när den existerar för att kunna identifiera de viktigaste aspekterna för att utveckla och bibehålla dessa relationer. Metod: En hermeneutik och en abduktiv ansats har använts genom hela uppsatsen medan en fallstudie har tillämpats. För att kunna uppfylla uppsatsens syfte har författarna gjort fem semi-strukturerade intervjuer. Författarna intervjuade olika chefer med olika hierarkiska positioner och butikspersonal från det valda fallföretaget. Teorier: De teoretiska områden som har använts i denna uppsats består av teorier angående Customer Relationship Management, Fashion management, relationer mellan konsumenter och återförsäljare, konsumentbeteende, kundtillfredställelse, kommunikation i mode m.m. Slutsatser: Författarna har fastställt att de befintliga definitionerna på relationer inte definierar vad en relation mellan konsumenter och återförsäljare är, inom det studerade sammanhanget. Därför fann författarna det lämpligt att introducera en ny definition för relationer mellan konsumenter och återförsäljare i modeföretag för män, nämligen semi-intima relationer. Dessa är långvariga relationer som karaktäriseras av ständiga personliga interaktioner, utbyte av personlig information, ett gemensamt tankesätt, tvåsidig åtagande och ömsesidiga värderingar. Författarna drog även slutsatsen att en semi-intim relation existerar när kunden är inkluderad i företaget och interaktioner är på interpersonella nivåer. En semi-intim relation existerar inte genom en handlig utan utvecklas snarare från en rad handlingar. Författarna har även fastställt att en kundfokuserad kultur, förtroende, åtagande och lojalitet, de anställdas tillfredställelse, kund tillfredställelse, värde ökande förmåner och kommunicering av varumärket till de manliga kunderna är de viktigaste aspekterna för att utveckla och bibehålla semi-intima relationer med manliga kunder. Slutligen ansåg författarna att koncepten för relationsskapande verktyg är missledande i modeföretags sammanhang och introducerade därför nya implikationer för dessa verktyg. Butikspersonalen identifierades som det viktigaste relationsskapande verktyget i modeföretag som strävar efter att utveckla och bibehålla kundrelationer. / Problem: The Fashion industry is a highly discussed issue today, and as it is very competitive, the awareness among consumers, especially male consumers, has increased. Through a preliminary research conducted by the authors, it was evident that creating customer relationships enables Fashion companies to maintain a competitive position in the market. Also, it was believed that since men tend to stay loyal and are hesitant to purchase apparel from new stores, developing and maintaining relationships with them is crucial. Purpose: The aim of this thesis is to determine what a customer-supplier relationship in Fashion companies for men’s wear is and when it exists, in order to identify the most important aspects when developing and maintaining this relationship. Method: A hermeneutic and an abductive approach have been used throughout this thesis, while a case study was performed. In order to fulfill the purpose of this thesis, five semistructured interviews were conducted with managers, at different hierarchical levels, and salesclerks of the chosen case company. Theories: The theoretical areas that were used in this thesis consisted of theories regarding Customer Relationship Management, Fashion management, Customer-supplier relationships, Consumer behavior, Customer satisfaction, Communication in Fashion etc. Conclusions: The authors came to the conclusion that the existing definitions of relationships do not identify a customer-supplier relationship in Fashion retailing. Therefore, the authors found it necessary to introduce a new definition for a customer-supplier relationship in Fashion companies for men’s wear, namely semi- intimate relationships. These relationships are long-term relationships that are characterized by frequent personal interactions, personal information exchange, a shared mode of thinking, two-way commitment and mutual values beyond monetary terms. Moreover, the authors concluded that a semiintimate relationship exists when the customers are included in the company and interactions are on interpersonal levels. Furthermore, a semi-intimate relationship does not exist through one action; it is rather developed through a series of actions. The authors also determined that a customer focused culture, trust, commitment and loyalty, employee satisfaction, customer satisfaction, adding value through benefits and communicating the brand to the male customer are the most important aspects when developing and maintaining semi-intimate relationships. Finally, the authors found the concept of relational tools misleading in the context of this thesis and therefore, new implications for relational tools were introduced, with the sales force being the most important one, when developing and maintaining semi-intimate relationships.

<p>Problem: Modeindustrin har varit omtalad under senare tid och eftersom konkurrensen på denna marknad är hög har det lett till en ökad medvetenhet bland konsumenter och speciellt bland manliga konsumenterna. En förundersökning utfärdad av författarna visade att skapandet av kundrelationer möjliggör för modeföretag att bibehålla en konkurrenskraftig position på marknaden. Undersökningen visade även att eftersom män har en tendens att förbli lojala kunder och tvivlar oftast på att köpa kläder från nya butiker är det viktigt för modeföretag att utveckla och bibehålla relationer med dessa kunder.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att avgöra vad en relation mellan konsumenter och återförsäljare är i ett modeföretag för män och när den existerar för att kunna identifiera de viktigaste aspekterna för att utveckla och bibehålla dessa relationer.</p><p>Metod: En hermeneutik och en abduktiv ansats har använts genom hela uppsatsen medan en fallstudie har tillämpats. För att kunna uppfylla uppsatsens syfte har författarna gjort fem semi-strukturerade intervjuer. Författarna intervjuade olika chefer med olika hierarkiska positioner och butikspersonal från det valda fallföretaget.</p><p>Teorier: De teoretiska områden som har använts i denna uppsats består av teorier angående Customer Relationship Management, Fashion management, relationer mellan konsumenter och återförsäljare, konsumentbeteende, kundtillfredställelse, kommunikation i mode m.m.</p><p>Slutsatser: Författarna har fastställt att de befintliga definitionerna på relationer inte definierar vad en relation mellan konsumenter och återförsäljare är, inom det studerade sammanhanget. Därför fann författarna det lämpligt att introducera en ny definition för relationer mellan konsumenter och återförsäljare i modeföretag för män, nämligen semi-intima relationer. Dessa är långvariga relationer som karaktäriseras av ständiga personliga interaktioner, utbyte av personlig information, ett gemensamt tankesätt, tvåsidig åtagande och ömsesidiga värderingar. Författarna drog även slutsatsen att en semi-intim relation existerar när kunden är inkluderad i företaget och interaktioner är på interpersonella nivåer. En semi-intim relation existerar inte genom en handlig utan utvecklas snarare från en rad handlingar. Författarna har även fastställt att en kundfokuserad kultur, förtroende, åtagande och lojalitet, de anställdas tillfredställelse, kund tillfredställelse, värde ökande förmåner och kommunicering av varumärket till de manliga kunderna är de viktigaste aspekterna för att utveckla och bibehålla semi-intima relationer med manliga kunder. Slutligen ansåg författarna att koncepten för relationsskapande verktyg är missledande i modeföretags sammanhang och introducerade därför nya implikationer för dessa verktyg. Butikspersonalen identifierades som det viktigaste relationsskapande verktyget i modeföretag som strävar efter att utveckla och bibehålla kundrelationer.</p> / <p>Problem: The Fashion industry is a highly discussed issue today, and as it is very competitive, the awareness among consumers, especially male consumers, has increased. Through a preliminary research conducted by the authors, it was evident that creating customer relationships enables Fashion companies to maintain a competitive position in the market. Also, it was believed that since men tend to stay loyal and are hesitant to purchase apparel from new stores, developing and maintaining relationships with them is crucial. Purpose: The aim of this thesis is to determine what a customer-supplier relationship in Fashion companies for men’s wear is and when it exists, in order to identify the most important aspects when developing and maintaining this relationship.</p><p>Method: A hermeneutic and an abductive approach have been used throughout this thesis, while a case study was performed. In order to fulfill the purpose of this thesis, five semistructured interviews were conducted with managers, at different hierarchical levels, and salesclerks of the chosen case company.</p><p>Theories: The theoretical areas that were used in this thesis consisted of theories regarding Customer Relationship Management, Fashion management, Customer-supplier relationships, Consumer behavior, Customer satisfaction, Communication in Fashion etc.</p><p>Conclusions: The authors came to the conclusion that the existing definitions of relationships do not identify a customer-supplier relationship in Fashion retailing. Therefore, the authors found it necessary to introduce a new definition for a customer-supplier relationship in Fashion companies for men’s wear, namely semi- intimate relationships. These relationships are long-term relationships that are characterized by frequent personal interactions, personal information exchange, a shared mode of thinking, two-way commitment and mutual values beyond monetary terms. Moreover, the authors concluded that a semiintimate relationship exists when the customers are included in the company and interactions are on interpersonal levels. Furthermore, a semi-intimate relationship does not exist through one action; it is rather developed through a series of actions. The authors also determined that a customer focused culture, trust, commitment and loyalty, employee satisfaction, customer satisfaction, adding value through benefits and communicating the brand to the male customer are the most important aspects when developing and maintaining semi-intimate relationships. Finally, the authors found the concept of relational tools misleading in the context of this thesis and therefore, new implications for relational tools were introduced, with the sales force being the most important one, when developing and maintaining semi-intimate relationships.</p>

Sedan millenniumskiftet förändrades modevärlden radikalt av fler säsonger, ökad mångfald av trender samtidigt som trendernas livslängds blev allt kortare. Hos inköparna på de stora klädbolagen ställs det idag ett allt större krav att veta vad som kommer att sälja i framtiden. Idag måste besluten tas snabbt så att kläderna hinner producera och levereras i tid innan modet hinner ändra sig. Som ett hjälpmedel för inköpare och designers om i vilken riktning modet kommer att gå finns trender som fungerar som ett avgränsat modeuttryck för att förmedla och tolka en viss stil och därmed ge en tydlig bild om vad som bör produceras och efterfrågas. Men eftersom internet har medfört en ökad acceleration av trender kan det upplevas svårt att veta vad som kommer sälja i framtiden och det är här ser vi trendbyråernas roll. Trendbyråer har en koordinerande roll på marknaden där de ger företag vägledning om förändringar i modet. Genom trendanalyser får företag en överblick hur riktningen i modet kommer att gå, förstå vilka globala influenser som påverkar modet och en reflektion kring hur allt återspeglas till modet. Vad gäller tidigare forskning av begreppen trender och trendbyråer vid beslutsfattande, har ingen omfattande undersökning tidigare gjorts vilket har medfört att vår uppsats känns värdefull för en mer förståelse kring ämnet. Avsikten med vår uppsats är att undersöka och analysera hur trender och trendanalyser har för betydelse vid beslutsfattande inom inköpsprocessens tidiga stadium hos svenska modeföretag. Studien har efter insamling av teori inom områdena beslut, trender och trendanalyser genomförts med en kvalitativ grund där insamling av det empiriska materialet har utgått från semistrukturerade intervjuer. Intervjuer har främst genomförts med respondenter som innehar en roll inom inköp på svenska modeföretag som ingår i beteckningen SME (Small medium Enterprises). Dessa företag är Ellos, Lindex, Gina Tricot och MQ. För att öka förståelsen kring trender och trendanalyser har intervjuer även genomförts med en trendanalytiker från Svenska Moderådet och en författare bakom boken Trendmakarna. Insamlad data har därefter analyserats och ställts mot teorier angående beslut, trender och trendanalyser i syfte att kunna uttala oss om hur inköpare ser på trender och trendbyråers betydelse vid beslutsfattande av inköp. De resultat som empirin bestått av ger indikationer på att trender har en betydande roll men att det både kan öka och minska på osäkerheter samt risker. Inköparna anser att det finns många risker med trendbaserade produkter men att trendanalyser vid beslutsfattande kan användas för att förstå riktningen modet går i för att därefter kunna anpassa inköpen genom volym, budget, material och leverantörer. Därmed kan de vara ett hjälpmedel för att minska på både ett besluts risk och osäkerhet, vilket bekräftar de teorier som tagits upp. Dock kan vi uttala oss om att beslutsfattande inom inköp inte bara baseras på trendanalyser utan andra faktorer och variabler spelar också in.

Modeföretagen i Sverige 2015 befinner sig i en mycket konsumentstyrd bransch där trender uppstår och passerar snabbt, vilket ger en bransch som ständigt förser marknaden med nya varor. Mode är samtidigt råvaruintensiv och lämnar ett avtryck i miljön som påverkar alla. Konsumenterna ställer nu allt högre krav på att varor är producerade mer hållbart och under socialt ansvarstagande, CSR, i alla led. Modeföretagen ansvarar för en produktion av varor som främst sker i länder med lägre kostnad för arbetskraft, vilket medför svårigheter i form av kontroll då avstånden är långa. Vilken relation företaget har till sina leverantörer har således kommit att spela en allt mer avgörande roll. Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie undersöka och analysera de överväganden som producerande aktörer på den svenska modemarknaden gör vid val av leverantörer, för att på så sätt belysa de svårigheter de anser finns och vad som är viktigt för deras framgång. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer inom fallstudiens ramar. Sekundärdata har samlats in från press, företagens hemsidor och från mailkorrespondens med branschorganisationer. Fallstudien visar att relationen företagen har till sina leverantörer är väldigt viktig för dess framgång. Ett bra leverantörssamarbete ökar företagens chanser till både hållbar produktion och ger en ökad möjlighet till finansiering genom handelskredit. En bra leverantörsrelation ökar även företagens möjligheter till flexibilitet från leverantörens sida med snabbare leveranser som bättre kan möta kundens efterfrågan och minska risken för felbedömningar. Långa avstånd anses som ett problem för modeföretagen och de söker därför närmare produktion inom EU som ger kortare ledtider, en möjlighet till bättre leverantörsrelationer samt ett underlättande av likvärdiga kemikalielagar.

Modebranschen är Sveriges största kreativa näring, den är även Sveriges snabbast växande exportindustri. Trots det, så är modebranschen tillika en av de mest känsliga och utsatta branscherna, som till stor grad påverkas av yttre faktorer. Konsumtionen har under de senaste åren gått neråt och valet rörande hur de svenska modeföretagen väljer att finansiera sig kan minst sagt komma att bli ett betydelsefullt beslut i denna lättpåverkade bransch. Denna studie undersöker om det finns en skillnad i hur kapitalstrukturen hos de svenska börsnoterade modeföretagen ser ut. Samt om denna struktur är beroende av om företagsledningen äger en stor andel aktier i företaget. Studien analyserar vidare om det finns ett samband mellan ägarstyrda företagsledningar och skuldsättningsgraden i företaget. Studien baseras på en kvantitativ studie av de svenska, börsnoterade modeföretagen; Hennes &amp; Mauritz, KappAhl, MQ Holding, Venue Retail Group, RNB Retail and Brands och Odd Molly International. Undersökningen utgår från modeföretagens årsredovisningar, för att på så vis tillhandahålla information gällande företagens finansieringskällor, samt för att kunna utläsa hur många personer av de i företagsledningen som innehar aktier i företaget. Resultatet visar att en majoritet av de svenska börsnoterade modeföretagen har en kapitalstruktur som till större del består av eget kapital, och till mindre del av skulder. En majoritet har vidare en företagsledning där mer än hälften även äger aktier i företaget. / The fashion industry is Sweden's largest creative industry and Sweden's fastest export industry. Nevertheless, the fashion industry is one of the most vulnerable and exposed industries, that are also affected by external factors. The consumption has fallen in recent years, and the choice of how fashion companies are to finance themselves can be a significant decision in this easily affected industry. This study investigates whether there is a difference in the capital structure of listed fashion companies, depending on whether the management holds a large share of equities in the company or not. Furthermore, the study analyses whether there is a correlation between the company's debt-to-equity ratio and the management's ownership. The study is based on a quantitative study, analyzing the Swedish listed companies; Hennes &amp; Mauritz, KappAhl, MQ Holding, Venue Retail Group, RNB Retail and Brands and Odd Molly International, in order to read the link between management and debt-to-equity ratios. The survey is based on the fashion companies' annual reports, to provide information about the sources of funding. As well as to identify how many of the people in the company's board and management that hold shares in the company. The result shows that a majority of the Swedish listed companies holds a capital structure that largely consists of equity, and a small portion of liabilities. A majority also has a management team where more than half of them also own shares in the company.

Genom tidigare studier kan det konstateras att det råder problematik kring entreprenörskap i modebranschen vilket avsaknaden av rätt resurser, främst brist på affärskunskap, ligger tillgrund för. För att få hjälp med detta söker sig många startup-bolag till inkubatorer vars uppgift är att ge stöd i grundandet och utvecklandet av ett företag genom att bidra med just resurser. Grundat i detta syftar denna studie till att undersöka inkubatorsprocessen från företagens perspektiv, med fokus på vilka resurser företagen upplever saknas hos inkubatorn. Fortsättningsvis undersöks även vad avsaknaden av resurser beror på, samt hur denna avsaknad påverkar företagens konkurrenskraftighet. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Barneys (1991) teoretiska modell the Resource BasedView, RBV, och senare forskning som är grundat utifrån modellen. RBV används i studien för att kategorisera de resurser som nämns i empirin, samt för att kunna analysera och förstå hur de avsaknande resurserna påverkar företagen ur ett konkurrenskraftigt perspektiv. Genom ett kvalitativt förhållningssätt genomfördes studien som en fallstudie på Borås INK, Sveriges främsta inkubator för textil- och modeföretag. Empiri samlades in genomsemistrukturerade intervjuer i kombination med dokumentstudier, där dokument relaterade tillinkubatorverksamheten studerats, för att få en bild av den process Borås INK använder sig av. Intervjuerna har genomförts dels med en informant från Borås INK, dels med informanter frånföretag som genomfört inkubatorsprocessen. Resultatet från empirin påvisar att företagen saknar flera resurser hos inkubatorn. Närmare bestämt identifieras elva avsaknader av resurser, där de främsta avsaknaderna är relaterade tillhumana och organisationella resurser. Vidare identifieras en upplevd variation blandinformanterna som förklaras av en variation av handledare. Det argumenteras därför för att det kan finnas ett samband mellan de olika resursavsaknaderna, då en del av de avsaknade humanaresurserna eventuellt faktiskt finns i inkubatorns organisation, men den organisationellaf örmågan att hantera resurser saknas. Vad som avslutningsvis konstateras i denna studie är att en avsaknad av humana och organisationella resurser hos inkubatorer kan resultera i att företagspotentiella konkurrenskraftighet inte blir fullt nyttjad. Således lämnar studien ett teoretiskt bidrag genom ökad förståelse om inkubatorer samt hur avsaknader av resurser hos inkubatorer skulle kunna påverka inkuberade företagskonkurrenskraftighet. Dessutom ger studien ett praktiskt bidrag till inkubatorsverksamheter genom att identifiera förbättringsmöjligheter. Denna uppsats är skriven på svenska. / Through previous studies, it can be stated that there are problems regarding entrepreneurship in the fashion industry which the lack of the right resources, mainly the lack of business knowledge, is the basis for. To get help with this, many start-ups seek out incubators whose task is to provide support in founding and developing a company by contributing resources. Based on this, this study aims to examine the incubator process from the companies perspective, with a focus on what resources the companies think are lacking within the incubator. Furthermore, it is investigated what the lack of resources is due to, and how the lack of resources affects companies' competitiveness. The study's theoretical framework consists of Barney's (1991) theoretical model Resource-Based View, RBV, and more recent research that is based on this model. RBV is in the study used to categorize the resources mentioned in the empirical data, and to be able to analyze and understand how the lack of resources affects companies from a competitive perspective. Through a qualitative approach, the study was conducted as a single case study at Borås INK, Sweden’s leading incubator for textile and fashion companies. Empirical data were collected through semi-structured interviews in combination with document studies, where documents related to the incubator were studied, in order to get an idea of the process Borås INK uses. The interviews were conducted partly with an informant from Borås INK but also with informants from companies that carried out the incubator process. The results from the empirical data show that companies lack several resources within the incubator. More specifically, could 11 themes be identified, the main shortcomings of which are related to human and organizational resources. Furthermore, a perceived variation among the informants is identified, which is explained by a variation of supervisors. For that reason, various resource shortages may be explained by the incubator’s organizational deficiency in managing these resources, despite the fact that they potentially exist within its organization. What is concluded in this study is that a lack of human and organizational resources within incubators may result in companies' potential competitiveness through other resources not beingfully utilized. Thus, the study makes a theoretical contribution through an increased understanding of incubators and how lack of resources within incubators could affect the competitiveness of incubated companies. In addition, the study makes a practical contribution to incubators byidentifying opportunities for improvement. This paper is written in Swedish.

Bakgrund: Idag väljer allt fler företag inom mode- och inredningsindustrin att sälja sina produkter online. Företagens interaktioner och marknadsföring sker därför mestadels digitalt gentemot kunden. Denna nya era av digitalisering för företagen innebär en stor förändring vad gäller nya former av marknadsföring och kundkontakt. Tidigare har exklusiva företag främst använt sig av butiksmedarbetare i fysiska butiker för att överföra känslan av lyx och exklusivitet till kunden, vilket utmanar denna bransch i en digital kontext. Vidare förväntas exklusiva företag idag ha en transparens gällande hållbarhet och miljömässigt avtryck i sin kommunikation mot kunden. Samtidigt innebär detta en högre risk för kritisering. Studien kommer därför att vidare undersöka de utmaningar som nio exklusiva företag upplever kring skapande och underhåll av kundrelationer i en digital kontext. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur svenska exklusiva varumärken skapar samt bibehåller relationer till sina kunder via sociala medier. Studien kommer senare bidra med slutsatser kring hur de exklusiva svenska varumärkena bör agera för att förbättra sina relationer till sina kunder via sociala medier. Metod: Denna fallstudie har en kvalitativ forskningsstrategi. Ett hermeneutiskt vetenskapligt perspektiv har valts tillsammans med induktiva inslag. Den kvalitativa datainsamlingen består av semistrukturerade intervjuer med tio respondenter från nio svenska, exklusiva företag inom mode- och inredningsbranschen. Slutsats: Studiens resultat visar att de svenska exklusiva företagen skapar samt bibehåller relationer med sina kunder genom parasociala interaktioner på sociala medier. Detta utförs genom digitala strategier som storytelling, sinnesmarknadsföring, word of mouth, CRM samt värdeskapande. Aspekter som utmanar de exklusiva företagens digitala relationsskapande är företagens storlek, sinnesexkludering, tidsbrist och kapital. Vidare visar studien att företagen bör öka sin transparens gällande hållbarhet gentemot sina kunder för att uppnå ett ökat förtroende. / Background: Today, more and more companies in the fashion and interior design industry are choosing to sell their products online. As a result, companies’ interactions and marketing are mostly digital towards the customer. This new era of digitisation for companies signifies a major change in terms of new forms of marketing and customer interactions. In the past, high-end companies have mainly used sales assistants in physical stores to convey the feeling of luxury to the customer, which challenges this industry in a digital context. Furthermore, today's high-end companies are expected to be transparent about their sustainability and environmental impact in their communications with customers, which at the same time entails a greater risk of criticism. The study will further explore the challenges faced by nine high-end companies in creating and maintaining customer relationships in a digital context.   Purpose of the study: The purpose of this study is to describe and analyze how Swedish high-end companies create and maintain relationships with their customers through social media. The study will later contribute with conclusions on how the Swedish high-end companies should act to improve their relationship with their customers through social media. Methodology: This case study has a qualitative research strategy. A hermeneutic scientific perspective has been chosen with inductive elements. The qualitative data collection consists of semi-structured interviews with ten respondents from nine Swedish, high-end companies in the fashion and interior design industry. Conclusion: The results of the study presents that the Swedish high-end companies create and maintain relationships with their customers through parasocial interactions on social media. This is performed through digital strategies such as storytelling, sensory marketing, word of mouth, CRM and value creation. Aspects that challenge the digital relationship building of high-end companies are the size of the firm, exclusion of the senses, time constraints and capital. Furthermore, the study shows that the companies should increase their transparency regarding sustainability towards their customers in order to achieve greater reliability.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur modeföretag jobbar med hållbar produktutveckling och design och vad det finns för vidare utvecklingsmöjligheter. Genom en kvalitativ intervjustudie ska studien bidra med en sammanställning och diskussion kring hur företag kan implementera hållbarhet i produktutvecklingsprocessen. Uppsatsen skrivs på svenska.   Metod: Genom en kvalitativ och deduktiv ansats har empiriska data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra produktutvecklande modeföretag. Metoden valdes för att ge rum för utvecklade svar från informanterna vilket skapade förutsättningar för en sammanställning och diskussion kring hur modeföretag kan implementera hållbarhet i produktutvecklingsprocessen och design. Teoretiskt perspektiv: Den tidigare forskningen involverar forskning kring tre övergripande ämnen. Det första ämnet är begreppet hållbarhet med fokus på det ekologiska perspektivet. Det andra ämnet är hållbara designstrategier, som inkluderar teorierna “Cradle to Cradle”, Eco-Design, Life Cycle Assessment samt de hållbara designstrategierna inom Design for Environment. Det tredje och sista ämnet rör designens funktion i relation till hållbarhet. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att samtliga företag uppfattar hållbarhetsbegreppet som brett och delvis abstrakt. Detta visar sig genom företagens olika sätt att tillämpa hållbarhet via de hållbara designstrategierna. Denna skillnad är däremot också ett resultat av företagens olika identiteter och produkter. Däremot, de strategier som generellt implementerades var materialval, val av produktionsland, kvalitetsfokus och tidlös design. Studien har även undersökt vilka utvecklingsmöjligheter som finns, vilket visat att företagens tillämpning av hållbara designstrategier i högre grad borde grunda sig i en mer noggrann ekologisk utvärdering. Detta för att ge ett tydligare resultat kring vad som är “mest” hållbart för varje individuellt företag, samt hur hållbarhet kan appliceras på det sätt som bäst passar produktens design och egenskaper samt företagets målgrupps uppfattning av hållbarhet. / Purpose: The purpose of the paper is to investigate how fashion companies work with sustainable product development and design, and their opportunities for further development within the area. Through a qualitative interview study the investigation will contribute to a synthesis and discussion about how companies can implement sustainability in the product development process. The paper is written in Swedish.   Method: Through a qualitative and deductive approach, empirical data has been collected through semi-structured interviews with four product-developing fashion companies. The method was chosen to make room for the informants to give more complex answers, which created prerequisites for a synthesis and discussion about how fashion companies can implement sustainability in the product development process and design.   Theoretical perspective: The scientific research involves research within three general subjects. The first subject is the concept of sustainability, with focus on the environmental perspective. The second subject is sustainable design strategies, which includes the theories “Cradle to Cradle”, Eco-Design, Life Cycle Assessment and the sustainable design strategies within Design for Environment. The third and last subject concerns the function of the design in relation to sustainability.  Results and conclusions: The results show that all companies perceived the concept of sustainability as wide and partly abstract. This appears through the companies’ different ways of applying sustainability via the sustainable design strategies. However, this difference in application is also a result of the different identities and products of the companies. Yet, the strategies which were found generally implemented are choice of material, choice of production country, quality focus and timeless design aesthetic. The study has also investigated the companies’ opportunities for further development within the area, which showed that the companies’ applications of sustainable design strategies to a higher extent should be based on a more precise environmental assessment. This would give a clearer result on what is the “most” sustainable strategy for every individual company, but also how sustainability may be applied in a way that best fits the design and features of the product and the company's target group's perception of sustainability.