Thesis (D. Min.)--Catholic Theological Union at Chicago, 2000. / Abstract and vita. Includes bibliographical references (leaves 216-224).

Thesis (D. Min.)--Catholic Theological Union at Chicago, 2000. / Abstract and vita. Includes bibliographical references (leaves 216-224).

Thesis (D. Min.)--Catholic Theological Union at Chicago, 2000. / Abstract and vita. Includes bibliographical references (leaves 216-224).

Språkutvecklingen hos barn har fångat en nyfikenhet hos mig under min studietid och hur det vardagliga arbetet kan utveckla barnens språkutveckling. Ett intresse för olika pedagogiska inriktningar har vuxit fram och vilka strategier som används inom dessa för att stimuleras den verbala språkutvecklingen. Syftet med studien är därför att jämföra två pedagogiska arbetssätt, ett grundat i Montessoripedagogik systemet och ett grundat i Waldorfpedagogik systemet. Studiens frågeställning är vilka strategier som förskollärarna använder sig av och vilka likheter och skillnader som finns inbördes och mellan de två olika pedagogiska inriktningarna. Genom semistrukturerade intervjuer med fyra olika förskollärare, två inom respektive pedagogisk inriktning, där deltagarna svarar på frågor om vilka arbetssätt som respektive förskola använder sig av för att stimulera språkutvecklingen hos barn. Detta medför att resultatet nödvändigtvis inte behöver bero på respektive pedagogisk ideologi. Utan det kan även förekomma strategier utan specifik pedagogisk inriktning. Studien visar att barnens första språkutveckling är något som är en del av den vardagliga verksamheten på förskolan. Strategierna som används skiljer sig däremot emellan de pedagogiska inriktningarna. I Montessoriförskolan nyttjas pedagogiskt material för att lära barnen de mer specifika delarna av språkutvecklingen. Inom Waldorfförskolan nyttjas den fria leken och ett mer generellt lärande, där lärandet anpassas efter barnets egna förmågor. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

Föreliggande examensarbete bygger på en enkätundersökning bland pedagoger som är verksamma inom förskolor med olika pedagogiska inriktningar i två kommuner. De tre inriktningarna representeras av förskolepedagoger, som enbart arbetar utifrån förskolans läroplan, Montessorilärare samt pedagoger som arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin. Vår undersökning visar att en hel del lärare, som är verksamma inom samtliga inriktningar, framför allt arbetar med såväl planerade som spontana språklekar som rör rim, ramsor samt stavelser. Färre pedagoger arbetar med språklekar som rör enskilda språkljud i ord, vilket är mer abstrakt och kommer senare i utvecklingen av den fonologiska medvetenheten. Vid en jämförelse mellan de olika inriktningarna kan vi skönja, att flest Montessorilärare arbetar med språklekar som rör språkljud på förskolorna. Färst pedagoger som arbetar med dessa lekar är verksamma på de förskolor, där lärarna arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin.

This diploma thesis is especially pedagogical oriented, it is focused on matters of speech therapy. In theoretical part, there are described issues of intact speech development and language skills of children, and also early literacy and malfunction of communication skills of pre-school children. This work is comparing two types of pre-school education. One of them is classic pre-school, the second one is alternative Montessori pre-school. Empirical part was realized with MABEL test battery. MABEL is diagnostic battery for evaluation of early literacy and skills for development of early literacy. There were used tests of elision and isolation of phones, fast naming of colours and pictures, writing of easy words and phones composing. Research survey was placed in two pre-schools. Respondents were early aged children, who attend these schools. The main objective of this work was to find and compare early literacy of pre-school children. The results were compared to standards from diagnostic battery and they showed, that Montessori respondents got slightly higher score in comparison to children of classic pre-school. However, results are little bit disorted, because of low number of total respondents.

I started the project by doing a workshop with aclassmate using a derivative of the german officeBaupiloten’s methods. The goal of the workshop was toextract their actual needs and wishes.Traditionally when asking a client “What do you want?”,they’ll be constricted by their own reality and context.Taking children as an example they would ask for moreslides or a trampoline. By using an seemingly nonconnectedand abstract task the children can expresstheir actuals needs and wishes for their enviroment.We had a group of 8, 5 year old children that we showed 9pictures of natural phenomena while telling the childrenabout the pictures to spark their imagination. Afterwardwe asked each child to pick the pictures they liked. Withthem and other material we then instructed them to“construct worlds” inside A4-boxes. During the wholeprocess speaking to the children to extract their thoughtprocess as thoroughly as possible.On top of this the concept was based on the ongoingdebate regarding the lack of outdoor areas for childrenin Stockholm as well as the pedagogies of Reggio Emiliaand Montessori. From this I derived four key points.Exploration and independence, denuded architecture,free play outside and children’s inherent creativity. / Jag startade projektet genom att göra en workshop med en klasskamrat med hjälp av ett derivat från tyska arkitekturkontoret Baupilotens metoder. Målet med workshoppen var att extrahera deras faktiska behov och önskemål. Traditionellt när man frågar en klient "Vad vill du ha?", kommer de att vara begränsade av sin egen verklighet och kontext. Ta ett barn som exempel. De skulle be om mer rutschkanor eller en studsmatta. Genom att använda en till synes icke-kopplad och abstrakt uppgift barnen kan uttrycka deras faktiska behov och önskemål för deras omgivningar. Vi hade en grupp av åtta stycken, fem år gamla barn som vi visade nio bilder av naturfenomen samtidigt som vi berättade om bilderna för att tända barnens fantasi. Efteråt bad vi varje barn att välja bilderna som de tyckte mest om. Vi instruerade dem sedan till "Konstruera världar" i A4-lådor. Under hela processen talade vi med barnen för att extrahera deras tankeprocess så noggrant som möjligt. Utöver detta var konceptet baserat på den pågående debatten om bristen på utomhusområden för barn i Stockholm samt pedagogiken i Reggio Emilia och Montessori. Från detta härledde jag fyra huvudpunkter. Utforskning och självständighet, redovisande arkitektur, fri lek utomhus och barns inneboende kreativitet.

Denna studie undersöker hur pedagoger och rektorer från montessori- och Reggio Emilia-förskolor ser på sitt arbete med att inkludera barn i behov av särskilt stöd. Det är också en jämförelse för att hitta likheter och skillnader i metoder och förhållningssätt utifrån de två teoretiska utgångspunkterna ramfaktorteorin och kritiskt perspektiv på specialpedagogik. Genom intervjuer har vi tagit reda på hur inkludering och förutsättningar i arbetet synliggörs ur fyra kategorier: Den pedagogiska inriktningen, Inkludering i barngruppen, Planering i arbetslaget och Externa resurser. Resultatet visar att montessori respektive Reggio Emilia har sina tydliga metoder och förhållningssätt som gör att inriktningarna skiljer sig från varandra på många sätt, men att de till viss del också delar samma mål. Montessori fokuserar på individen genom barns enskilda arbete, medan i Reggio Emilia utforskar både barn och pedagoger tillsammans. Studiens slutsats är att val av pedagogisk inriktning påverkar vilken utbildning och uppväxt barn får, vilket gör det till ett svårt men ett viktigt val.

No description available.

<p><strong>Objectives</strong>: Research shows that Montessori-based activities can help address responsive behaviours experienced by persons with dementia by increasing their participation in and enjoyment of daily life. The purpose of this study was to investigate staff perceptions of factors that affect the implementation of Montessori Methods for Dementia™ (MMD) in Ontario long-term care (LTC) homes.</p> <p><strong>Methods</strong>: Qualitative data was obtained during semi-structured telephone interviews with 17 participants who were putting MMD into practice in Ontario LTC homes. The study was guided by a political economy of aging perspective using thematic analysis to elucidate the various factors that affected the implementation of MMD.</p> <p><strong>Results</strong>: Several themes emerged from the data: Regulating and Funding Medical Practices; Shifting Practice Amidst Resistance to Change; Educating and Understanding; Seeing Results is Believing; Being Supported; (Re-)Connecting People and Passions; and Improving Residents’ Quality of Life. Barriers such as insufficient funding and negative attitudes toward activities and MMD reinforced a task-oriented biomedical model of care, whereas various forms of support and understanding helped put MMD into practice as a person-centred program, which improved the quality of life of residents with dementia, staff and family members.</p> <p><strong>Conclusions</strong>:<strong> </strong>The results from this research can help ensure that MMD are as practical and easy to implement as possible despite perceived barriers so that persons with dementia in LTC and their partners in care can have a good quality of life. The findings include suggestions for future research, reducing staff hierarchies and ensuring there is sufficient organizational, financial, educational, and personal support. <strong><br /> </strong></p> / Master of Arts (MA)