Människan drivs av motivation. För att motivation skall kunna finnas krävs det att vi tar hänsyn till tre grundläggande behov. Behovet för kompetens, behovet av relationer med andra och slutligen behovet av självbestämmande. Forskning visar tydligt på att om dessa behoven är tillgodosedda så är chansen stor att motivation uppstår. Med denna kunskap i ryggsäcken borde väl alla lärare klara av att motivera sina elever utan några som helst problem, inte sant? Svårigheten är den att alla människor reagerar olika starkt på olika typer av motivation. Forskning pekar på att elevers välmående och utveckling gynnas av ett autonomistödjande motivationsklimat. Syftet med denna studie är att undersöka om lärare och elever har samma syn på det motivationsklimat som råder på deras lektioner i idrott och hälsa. För att ta reda på detta utfördes en kvantitativ analys med hjälp av enkäter, där elever och lärare fyllde i hur de uppfattade lärarens jobb utifrån diverse motivationsklimat. Resultatet i studien visar att både lärare och elever upplever motivationsklimatet på lektionerna i idrott och hälsa som stödjande, autonomistödjande och uppgiftsorienterat. Tidigare forskning pekar på att dessa motivationsklimat gynnar elever, får dem att må bättre och även prestera bättre. Den slutsats man kan dra utifrån denna studie är den att lärare och elever till stor del upplever motivationsklimatet på ett liknande sätt.

No description available.

Studien bemöter ämnena avhopp och motivationsfaktorer inom svensk ungdomsidrott. Syftet är att identifiera orsaker till avhopp från svensk ungdomsidrott samt motivationsfaktorer för fortsatt idrottsdeltagande inom svensk ungdomsidrott. Deltagarna i studien har varit aktiva inom idrotterna simning eller gymnastik men hoppat av idrotten någon gång mellan 13 och 20 års ålder. Studien är baserad på 15 semi strukturerade intervjuer kring deltagarnas upplevelser av ungdomsidrott. Frågor ställdes gällande deltagarens generella bakgrund, idrottsliga bakgrund, idrottsmiljö, motivationsfaktorer, målorientering, yttre ramfaktorer och idrottsliga avslut. Resultatet visar på att bland annat låg upplevd kompetens, tävlingsfokus, nytt fokus och tidsaspekt är orsaker till avhopp från svensk ungdomsidrott. Resultatet visar på att utvecklande atmosfär, bra relationer, hög upplevd kompetens och nöje är de mest framträdande motivationsfaktorerna inom svensk ungdomsidrott. Resultaten stämmer övererens med tidigare forskning kring motivationsfaktorer och avhopp från ungdomsidrott. Implikationer ges. / The study deals with factors contributing to dropouts and sports participation in Swedish youth sport. The aim of the study is to identify reasons for dropouts from Swedish youth sport and to identify factors that motivate youth athletes to continue with the sport. The participants in this study have been active in gymnastics or swimming but dropped out of the sport somewhere between the ages of 13 and 20. The study is based on 15 semi-structured interviews about participants' experiences of youth sport. Questions were asked regarding the participants´ general background, sporting background, sporting environment, motivators, goal orientation, external factors and athletic termination. The results show that, among other things, low perceived competence, focus on competitions, a new focus and time factors are the main reasons for dropouts from Swedish youth sport. The results show that a developmental atmosphere, good relationships, high perceived competence and enjoyment are the most prominent motivational factors within the Swedish youth sport. The results correspond with previous research on motivation factors and dropouts from youth sport. Implications are given.

The purpose of the study was to investigate whether there are any connections between the secondary school pupils' goal orientation, their perceived motivation climate and whether the different directions and the climate affect whether the pupils experience joy in participating in the teaching of physical education. The sample for the survey is 125 pupils from a secondary school in Värmland. It emerged that the students had to a somewhat greater extent a task-oriented goal orientation and that they to a greater extent experienced a more task-oriented motivational climate. The students who had a task-oriented goal orientation experienced greater joy in participating in sports education compared to those who had an ego-oriented goal orientation. In addition, it emerged that the students who experienced the motivational climate as task oriented to a much greater extent experienced joy to participate in the teaching. The pupils who experienced the motivation climate as ego-oriented experienced almost no joy at all to participate in the teaching. / Undersökningens syfte var att undersöka huruvida det finns några samband mellan högstadieelevers målinriktning, deras upplevda motivationsklimat och huruvida de olika inriktningarna och klimaten påverkar om eleverna upplever glädje till att delta i undervisningen av idrott och hälsa. Urvalet för undersökningen är 125 elever från en högstadieskola i Värmland. Det framkom att eleverna i något högre grad hade en i huvudsak uppgiftsorienterad målinriktning samt att de i högre grad upplevde ett mer uppgiftsorienterat motivationsklimat. De elever som hade en uppgiftsorienterad målinriktning upplevde högre glädje till att delta i idrottsundervisningen jämfört med de elever som hade en resultatorienterad målinriktning. Därtill framgick det att de elever som upplevde motivationsklimatet som uppgiftsorienterat i mycket högre grad upplevde glädje till att delta i undervisningen. De elever som upplevde motivationsklimatet som resultatorienterat upplevde nästan ingen glädje alls till att delta i undervisningen.

Syftet med föreliggande uppsats var undersöka sambanden mellan motivationsklimat, målinriktning och självkänsla inom CrossFit jämfört med konditionsbaserad gruppträning. Vidare undersöktes om Modellen för sambandet mellan motivationsklimat, individuella skillnader, och känsla och motivation kunde appliceras inom CrossFit. I studien deltog sammanlagt 95 deltagare, både CrossFitutövare (N=45) och deltagare inom konditionsbaserad gruppträning (N=50) från sydvästra Sverige. I studien användes Perceived Motivational Climate in Sports Questionnaire-2 (PMCSQ-2), Achievement Goals Questionnaire for Sports (AGQ-S) samt Physical Self Perception Profile-R (PSPP-R). Resultatet visade en signifikant skillnad i uppgiftsorienterat klimat och självkänsla mellan CrossFitutövare och deltagare i konditionsbaserad gruppträning. Vidare påvisades samband mellan motivationsklimat, målinriktning och självkänsla inom CrossFit vilket delvis stödjer modellen. Framtida forskning bör vidare granska motivationsklimat, målinriktning, självkänsla och motivation inom CrossFit jämfört med konditionsbaserad gruppträning i en population bestående av fysiskt inaktiva nybörjare. / The purpose of the study was to investigate the interrelationship between motivational climate, goal orientations, and self-esteem in CrossFit compared to aerobic based training. Furthermore the study investigated if the model of interrelationships between motivational climate, goal orientation and, self-esteem could be applied within CrossFit. There were 95 participants in the study, both CrossFit athletes (N=45) and participants i aerobic based training from the south west of Sweden. Percieved Motivational Climate in Sports Questionnaire-2 (PMCSQ-2), Achievement Goals Questionnaire for Sports (AGQ-S) and Physical Self Perception Profile-R (PSPP-R) were used in the study. The results showed a statistically significant difference in percieved mastery-oriented motivational climate and self-esteem among CrossFit athletes and participants in aerobic based training. Furthermore there was a correlation between motivational climate, goal orientations, and self-esteem in CrossFit which partially supports the model.  Based on this result future research should examine motivational climate, goal orientations, self-esteem and motivation in CrossFit compared to aerobic based training in a population of physically inactive novices.

Forskare har i många år undersökt sociala faktorers påverkan på individers motivation. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan tränares förmåga att främja spelares grundläggande psykologiska behov och upplevd press hos elitishockeyspelare. Manliga elitishockeyspelare (n=100, medelålder 23.15 ± 4.58), tillhörande lag i SHL och Hockeyallsvenskan rekryterades. Deltagarna fyllde i två frågeformulär, Interpersonal Supportiveness Scale - Coach (ISS-C) samt ett frågeformulär rörande upplevd press. Resultaten visade på signifikanta korrelationer mellan upplevelsen av ledarens förmåga att uppfylla de grundläggande psykologiska behoven enligt Self Determination Theory (SDT) och spelarnas grad av upplevd inre oro, yttre oro och press. Variansanalyser med upplevd press och motivation som beroende variabler påvisade signifikanta skillnader mellan individer av högre ålder kontra lägre ålder, där spelare i lägre ålder känner mindre press än spelare i högre ålder. Konklusioner utifrån resultaten är att en kontrollerande miljö verkar ha negativ påverkan på upplevd press, medan upplevd autonomi verkar vara en viktig faktor för minskad inre oro samt ökat välmående. Bland spelarna i den äldre ålderskategorin var ledarens engagemang den främsta faktorn som påverkade press, medan spelarna i den yngre ålderskategorin värdesatte struktur högt. Resultaten i den aktuella studien kan eventuellt användas som en del i arbetet att få förståelse för hur man som ledare kan skapa ett positivt motivationsklimat bland ishockeyspelare på elitnivå. / Researchers have spent many years studying the relationship between social factors and motivation. The aim of the present study was to analyze the relationship between coaches’ ability to support basic psychological needs and perceived pressure amongst elite ice hockey players. Male ice hockey players (n=100, mean age 23.15 ± 4.58) from teams playing in the SHL or Hockeyallsvenskan were recruited. Participants filled out two different questionnaires, Interpersonal Supportiveness Scale-Coach (ISS-C) and a questionnaire regarding perceived pressure. Results showed significant correlations between the players’ perception of their coaches’ ability to support the basic psychological needs according to Self Determination Theory (SDT) and perceived intrinsic anxiety, extrinsic anxiety and pressure. Analyzes of variance with perceived pressure and motivation as dependent variables showed significant differences between older players and younger players, where younger players perceived less pressure than older players. Conclusions based on the results are that a controlling environment seems to have a negative impact on perceived pressure while perceived autonomy was an important factor to decrease intrinsic anxiety and well-being. The coach’s engagement was the most important factor for perceived pressure when looking at the older age group, while structure was important for players in the younger age group. The result of the present study might be used as a part of the work of creating a positive motivational climate amongst elite level ice hockey players.

Syftet med studien var att studera om den upplevda kvaliteten på tränare-idrottare relation, idrottsidentitet och kamratskapat motivationsklimat kunde predicera symtom på idrottsliga utbrändhetsdimensionen emotionell och fysisk utmattning hos unga elitsatsande lagidrottare. Det inkluderingskrav som fanns i studien var att deltagarna skulle kombinera sin elitsatsning med en RIG eller NIU utbildning på gymnasiet. Data samlades in via en webbenkät där samtliga variabler mättes. I studien deltog det 92 unga elitsatsande lagidrottare. Via enkla regressionsanalyser visade resultatet att tränare-idrottare relation signifikant kunde predicera symtom på emotionell och fysisk utmattning. Idrottsidentitet och kamratskapat motivationsklimat kunde inte predicera symtom på emotionell och fysiska utmattning. Studiens resultat uppmärksammar vikten av att jobba för en god relation mellan tränare och idrottare för att minska symtom på utbrändhetsdimensionen emotionell och fysisk utmattning.

Abstract Background As future physical education teachers there is an interest in creating lessons that makes the pupils committed to the subject. The National Agency for Education describes in its curriculum for PE that the subject aim to ensure that pupils develop a long term interest in physical activity (Skolverket, 2011). As a teacher in PE there is different ways to achieve the National Agency goals. Interesting is how the motivation climate that the teacher creates affects the student's perceived- joy and competence, which in turn can contribute to a long term interest in the subject. Purpose This study aims to investigate the impact various motivational climates have on the student perceived- competence and joy. The study is targeted against the high school education of physical education. Method The method used to examining the issues was quantitative in the form of polls. A total of 55 persons participated in the survey. The participants were high school students in the grades 7, 8 and 9. Result The results showed that a motivational climate that was perceived as highly task-orientated was the motivational climate that got students to feel the most joy and competence. Overall, the results show that boys felt more competent and joyous than girls. Discussion The results from this study are similar to what previous researches had already concluded. But whether the perceived joy is a result of the perceived competence or the perceived motivational climate must be examined more closely. Nevertheless, it is the highly perceived task-oriented motivational climate that have the greatest effect on perceived- joy and competence. / Sammanfattning Bakgrund Som framtida idrottslärare finns det ett intresse i att skapa lektioner som får eleven engagerad i ämnet. Skolverket beskriver i sin kursplan hur undervisningen i Idrott & Hälsa ska syfta till att eleven utvecklar ett långsiktigt intresse för fysisk aktivitet (Skolverket, 2011). Som idrottslärare kan du då på olika sätt och med olika förutsättningar påverka utfallet att skolverket mål. Intressant är hur det motivationsklimat som läraren skapar påverkar elevens upplevda glädje- och kompetens, som i sin tur också kan bidra till ett långsiktigt intresse för ämnet. Syfte Den här studiens syfte är att undersöka de upplevda motivationsklimatens påverkan på elevens upplevda- kompetens och glädje. Studien riktade sig mot undervisningen i Idrott & Hälsa på högstadiet. Metod Metoden för att undersöka frågeställningarna var kvantitativ i form av enkäter. Totalt deltog 55 stycken i enkätundersökning. Deltagarna var högstadieelever i årskurs- 7, 8 och 9. Resultat Resultatetvisade på att det motivationsklimat som eleverna upplevde som högt uppgiftsorienterat var det motivationsklimat som eleverna upplevde mest glädje och kompetens i. Överlag så upplever sig pojkarna som mer kompetenta och glädjefyllda än flickorna. Diskussion Resultatet från den här studien liknar vad tidigare forskning redan kommit fram till. Men huruvida den upplevda glädjen är ett resultat av den upplevda kompetensen eller det upplevda motivationsklimatet måste undersökas närmare. Trots det är det högt upplevda uppgiftsorienterade motivationsklimatet är det motivationsklimat som har störst effekt på upplevd- glädje och kompetens.

Syftet med studien var att undersöka om det upplevda motivationsklimatet samt målorientering kunde predicera psykisk ohälsa bland unga golfspelare. Studien genomfördes med en kvantitativ tvärsnittsdesign och datainsamling skedde i form av enkäter. Sammanlagt deltog 134 golfspelare. Av dem var 41 flickor och 92 pojkar i åldrarna 12–21 år (M=15.06, SD=3.48). Resultatet visade ett positivt signifikant samband mellan resultatinriktat motivationsklimat och ångest respektive depression. Av studiens resultat framkom även att det fanns ett samband mellan uppgiftsorientering och ångest respektive depression. Däremot visade resultatet inget statistiskt signifikant samband mellan resultatorientering och psykisk ohälsa. Studiens resultat visade inte heller på att uppgiftsinriktat motivationsklimat hade någon relation med psykisk ohälsa. Sammanfattningsvis bör framtida studier vidare undersöka fenomenet psykisk ohälsa inom barn- och ungdomsidrott och dess bakomliggande riskfaktorer. Vidare bör kunskapen om motverkan av psykisk ohälsa appliceras i praktiken för att kunna förebygga förekomsten av höga nivåer av psykisk ohälsa i idrotten. / The purpose of this study was to examine whether the perceived motivation climate and goal orientation could predict mental illness among young golfers. A quantitative cross-sectional design was used and data was collected via questionnaires. A total of 134 golfers, 41 girls and 92 boys participated, aged 12–21 (M=15.06, SD=3.48). The result showed a positively significant relationship between performance climate and anxiety and depression, respectively. The study also found a positively significant association between task orientation and,- anxiety and depression, respectively. However, the results showed no statistically significant relationship between ego orientation and mental illness. Also, the study does not demonstrate any statistically significant relationship between mastery climate and mental illness. In conclusion, future studies should further investigate the phenomenon of mental illness in children and youth sports and its underlying factors of risks. Information about prevention of mental illness should further be applied in practice to prevent the occurrence of high levels of mental illness in sports.

<p>Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever vill få feedback i ämnet idrott & hälsa, om positiv feedback från idrottsläraren upplevs som gynnande för elevernas motivation samt att undersöka om motivationsklimatet upplevs som uppgiftsorienterat eller självorienterat av eleverna. I studien deltog 8 gymnasielever (4 pojkar, 4 flickor) i åldern 16 år. Semistrukturerade intervjuguider användes under intervjuerna som genomfördes på neutrala platser. Informanterna ville få positiv feedback samt instruktiv feedback. Positiv feedback upplevdes som gynnande för informanternas motivation. De upplevde även uppmuntran som gynnande för motivationen. Såväl uppgiftsorienterat som självorienterat motivationsklimat rådde. Däremot upplevdes idrottsläraren ha ett uppgiftsorienterat förhållningssätt. Informanternas svar kunde relateras till såväl Self determination theory (Deci & Ryan, 2000) som Achievement goal theory (Nicholls, 1989). Enligt studien bör idrottsläraren i större utsträckning vara inriktad på positiv, uppmuntrande, instruerande och konstruktiv feedback än negativ feedback samt ha ett uppgiftsorienterat förhållningssätt.</p> / <p>The purpose of the study was to examine how high school students wish to receive feedback in physical education, if positive feedback from the P.E. teacher is perceived as beneficial to the students’ motivation and also to examine if the motivational climate is perceived as task oriented or ego oriented by the students. In total 8 high school students (4 boys, 4 girls) at the age of 16 participated. Semi structured interview guides were used during the interviews who took place in a private and neutral location. The informants wanted positive feedback and instructive feedback. Positive feedback was perceived as beneficial to the informants’ motivation. They also perceived encouragement as beneficial to their motivation. Both task oriented and ego oriented motivational climate were experienced. However the P.E. teacher was perceived as using a task oriented approach. The informants’ answers related to both Self determination theory (Deci & Ryan, 2000) and Achievement goal theory (Nicholls, 1989). According to the study, the P.E. teacher’s feedback approach should concentrate on positive, encouraging, instructing and constructive feedback and have a task oriented approach.</p>