Studiens syfte var att undersöka följande (1) relationen mellan självbestämmande motivation ochintentioner till fortsatt fotbollsspelande modereras positivt av ett uppgiftsinriktat motivationsklimat, (2) relationen mellan självbestämmande motivation och intentioner till fortsatt fotbollsspelandemodereras negativt av ett resultatinriktat motivationsklimat. Samt (3) relationen mellan kontrolleradmotivation och intentioner till fortsatt fotbollsspelande modereras positivt av ett resultatinriktatmotivationsklimat. Forskningsdesignen var en kvantitativ tvärsnittsstudie som genomtillgänglighetsurval totalt rekryterade 96 unga fotbollsspelare inom olika divisioner i åldrarna 16-20år (M=17.01, SD=1.02). Resultatet av studien bekräftade hypotes (2), där det fanns ett statistisktsignifikant samband mellan självbestämmande motivation och högre intentioner att fortsätta sittfotbollsspelande vilket modererades negativt av ett resultatinriktat motivationsklimat. Hypotes (1) och hypotes (3) visade sig inte vara statistisk signifikanta. Resultatet av studien kan vara underlagför att förespråka självbestämmande former av motivation och undvika ett resultatinriktatmotivationsklimat inom ungdomsfotboll för att på så sätt öka intentionerna av fortsattfotbollsdeltagande. / The aim of the study was to investigate the following (1) the relationship between self-determiningmotivation and intentions to continue playing football is moderated positively by a task-orientedmotivational climate, (2) the relationship between self-determining motivation and intentions tocontinue playing football is negatively moderated by a results-oriented motivational climate. And(3) the relationship between controlled motivation and intentions to continue playing football ispositively moderated by a results-oriented motivational climate. The research design was aquantitative cross-sectional study which, through the availability sample, recruited a total of 96young football players in different divisions, aged 16-20 years (M=17.01, SD=1.02). The results ofthe study confirmed hypothesis (2), where there was a statistically significant relationship betweenself-determining motivation and higher intentions to continue playing football, which wasmoderated negatively by a results-oriented motivation climate. Hypothesis (1) and hypothesis (3)did not appear to be statistically significant. The results of the study can be a basis for advocatingself-determining forms of motivation and avoiding a results-oriented motivational climate in youthfootball in order to increase the intentions of continued football participation.

Föreliggande tvärsnittsstudie är av kvantitativ design med syftet att undersöka hur olika typer av tränarbeteenden och olika typer av motivationsklimat påverkar psykologiskt välbefinnande hos ungdomsfotbollsspelare, samt hur väl de olika typerna av tränarbeteenden och motivationsklimat predicerar ungdomsfotbollspelares psykologiska välbefinnande. Den aktuella studien hade 95 deltagare i åldrarna 16 till 19 år (M= 16.97, SD= 2.6). Deltagarna självskattade sina upplevelser av tränarbeteenden, motivationsklimat och psykologiskt välbefinnande utifrån frågeformulären Coaching Behavior Scale for Sport, Perceived Motivational Climate in Sport Questionnaire-2 och Ryff's Psychological Well-Being scales. Resultatet av en enkel regressionsanalys visade att tränarbeteendet tävling/-matchstrategi hade störst positiv effekt på psykologiskt välbefinnande. Vidare visade analysen att tränarbeteendet negativ personlig kontakt hade en negativ effekt på psykologiskt välbefinnande. Den enkla regressionsanalysen visade även på en positiv effekt på psykologiskt välbefinnande av uppgiftsorienterat motivationsklimat, och en negativ effekt på psykologiskt välbefinnande av resultatorienterat motivationsklimat. Studiens resultat anses kunna användas för att facilitera psykologiskt välbefinnande för ungdomsfotbollspelare genom lämpliga tränarbeteenden och uppgiftsorienterade motivationsklimat / This cross-sectional study is based on a quantitative method with the aim to investigate how different types of coaching behaviors and motivational climates affect psychological well-being in young football players, and how well the different types of coaching behaviors and motivational climates predict young football players’ psychological wellbeing. The current study had 95 participants aged 16 to 19 years (M=16.97, SD=2.6). The participants self-rated their experiences of coaching behaviors, motivational climate and psychological well-being based on the Coaching Behavior Scale for Sport, Perceived Motivational Climate in Sport Questionnaire-2 and Ryff's Psychological Well-Being scales. The results of a simple regression analysis showed that the coaching behavior competition/match strategy had the greatest positive effect on psychological well-being. Furthermore, the analysis showed that the coaching behavior negative personal contact had a negative effect on psychological well-being. The simple regression analysis also showed a positive effect on psychological well-being of task-oriented motivational climate, and a negative effect on psychological well-being of results-oriented motivational climate. The results of the study are considered to be used to facilitate psychological well-being of youth football players through appropriate coaching behaviors and task-oriented motivational climates.

This cross-sectional study is based on quantitative method with the aim to investigate how different types of coaching behaviors and motivational climates affect psychological well-being in youth football players, and how well the different types of coaching behaviors and motivational climates predict young football players' psychological well-being. The current study had 95 participants aged 16 to 19 years old (M=16.97, SD=2.6). The participants self-rated their experiences of coaching behaviors, motivational climates and psychological well-being based on the Coaching Behavior Scale for Sports, Percieved Motivational Climate in Sport Questionnaire-2 and Ryff's Psychological Well-Being scales. The results of a simple regression analysis showed that the coaching behavior competion/match strategy had the greatest postive effect on psychological well-being. Furthermore, the analysis showed that the coaching behavior negative personal contact had a negative effect on psychological well-being. The simple regression analysis also showed a positive effect on psychological well-being of task-oriented motivational climate, and a negative effect on psychological well-being of results-oriented motivational climate The results of the study are considered to be used to facilitate psychological well-being of youth football players through appropriate coaching bahviors and task-oriented motivational climates. / Föreliggande tvärsnittsstudie är av kvantitativ design med syftet att undersöka hur olika typer av tränarbeteenden och olika typer av motivationsklimat påverkar psykologiskt välbefinnande hos ungdomsfotbollsspelare, samt hur väl de olika typerna av tränarbeteenden och motivationsklimat predicerar ungdomsfotbollsspelares psykologiska välbefinnande. Den aktuella studien hade 95 deltagare i åldrarna 16 till 19 år (M=16.97, SD=2.6). Deltagarna självskattade sina upplevelser av tränarbeteenden, motivationsklimat och psykologiskt välbefinnande utifrån frågeformulären Coaching Behavior Scale for Sport, Perceived Motivational Climate in Sport Questionnaire-2 och Ryff’s Psychological Well-Being scales. Resultatet av en enkel regressionsanalys visade att tränarbeteendet tävling-/matchstrategi hade störst positiv effekt på psykologiskt välbefinnande. Vidare visade analysen att tränarbeteenden negativ personlig kontakt hade en negativ effekt på psykologiskt välbefinnande. Den enkla regressionsanalysen visade även på en positiv effekt på psykologiskt välbefinnande av uppgiftsorienterat motivationsklimat, och en negativ effekt på psykologiskt välbefinnande av resultatorienterat motivationsklimat. Studiens resultat anses kunna användas för att facilitera psykologiskt välbefinnande för ungdomsfotbollsspelare genom lämpliga tränarbeteenden och uppgiftorienterade motivationsklimat

Syftet med studien var att undersöka de direkta och indirekta interaktionseffekterna mellan upplevt motivationsklimat, målorienteringar, upplevd kompetens och intention till avhopp bland tjejer inom ungdomsfotbollen. Rekryteringen skedde via att icke slumpmässigt tillgänglighetsurval, där data samlades in via enkäter som delades ut fysiskt. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie där 157 ungdomsspelande tjejer inom fotboll, i åldrarna 15-19 år (M=16,35, SD=1,40), deltog. Direkta och indirekta interaktionseffekter mellan studiens variabler utvärderades genom en neutral nätverksanalys. Resultatet visade att intention till avhopp var den mest centrerade noden i nätverket och hade flest direkta kopplingar till de övriga noderna. Nätverkets starkaste interaktion mellan intention till avhopp och de övriga noderna var framförallt negativa interaktioner med upplevt uppgiftklimat samt upplevd kompetens. Övriga framträdande direkta kopplingar i nätverket var negativa interaktioner mellan upplevt uppgiftklimat samt upplevt prestationsklimat, samt en positiv interaktion mellan egoorientering och upplevd kompetens. Resultatet i studien förväntas bidra till ökad kunskap innefattande hur centrala interpersonella samt miljömässiga faktorer inom tjejungdomsfotboll samvarierar tillsammans, samt tjejers intention till avhopp. Denna kunskap är av praktisk användbarhet för tränare, föreningar och förbund i deras arbete med att utveckla riktlinjer och strategier som syftar till att bibehålla fler tjejer inom ungdomsfotbollen. / The purpose of the study was to investigate the relationships between perceived motivational climates, goal orientations, perceived competence, and females intention to drop out of youth soccer. Recruitment took place via non-random availability sampling, where data were collected via questionnaires that were distributed physically. The study was a quantitative cross-sectional study in which 157 youth playing girls in soccer, aged 15-19 years (M=16.35, SD=1.40), participated. The dara were submitted to a neural network analysis to evaluate the strength and structure of the direct and indirect interactions between study variables. The result showed that intention to drop out was the most central node in the network and had the most direct connections to the other nodes. The network's strongest interaction between intention to drop out and the other nodes were primarily negative interactions with perceived task climate and perceived competence. Other prominent direct connections in the network were negative interactions between perceived task climate and perceived performance climate, as well as a positive interaction between ego orientation and perceived competence. The results of the study are expected to contribute to increased knowledge including how central interpersonal and environmental factors within youth female soccer co-vary together, as well as young females intention to drop out. This knowledge is of practical utility to coaches, associations and federations in their work to develop guidelines and strategies aimed at retaining more girls in youth football.

Studiens syfte var att undersöka huruvida upplevd kvalité på tränare- idrottare relation (närhet, engagemang och komplement), idrottsidentitet och motivationsklimat (prestationsorienterat- och uppgiftsorienterat-motivationsklimat) kan predicera symptom på utbrändhetsdimensionen emotionell och fysisk utmattning hos unga elitsatsande ungdomar lagidrottare. Ungdomarna kombinerar sin elitsatsning med att gå utbildning RIG eller NIU. Studien bestod av 92 deltagare (48 män och 44 kvinnor). För att delta i studien fanns vissa krav, vara mellan 15 till 20 år (M=16.96 SD=.706), studera via NIU eller RIG samt att ingå i en lagsport. Föreliggande studie använde den integrerade modellen av idrottslig utbrändhet (Gustafsson et al., 2011) för att kunna skapa en större förståelse för idrottslig utbrändhet. Studiens resultat utifrån regressionsanalysen visade att det fanns ett statistiskt signifikant samband mellan alla variabler i tränare – idrottare relation (närhet komplement och engagemang) vilket går att säga att dessa tre variabler kan predicera symtom på emotionell och fysisk utmattning hos elitsatsande ungdomar. Det betyder att relationen mellan tränare och idrottare är av vikt för att undvika uppkomsten av emotionell och fysik utmattning. De andra variablerna idrottsidentitet och motivationsklimat (prestationsorienterat- och uppgiftsorienterat-motivationsklimat) visades sig inte vara signifikant vilket gör att de inte går att predicera symtom på emotionell och fysisk utmattning. Resultatet från studien synliggör att tränare- idrottare relation är viktigt för att förebygga uppkomsten av emotionell och fysisk utmattning. / The aim of the study was to investigate whether the perceived quality of the coach-athlete relationship (closeness, commitment and complement), sports identity and motivational climate (performance-oriented and task-oriented motivational climate) can predict symptoms of the emotional burnout dimension and physical exhaustion in young elite team athletes. The athletes combine their elite effort by attending training at RIG or NIU. The study consisted of 92 participants (48 men and 44 women). The study's requirements were for the participants to be between 15 and 20 in age (M=16.96 SD=.706), study via NIU or RIG and to be part of a team sport. The present study used the Integrated Model of Sport Burnout (Gustafsson et al., 2011) to create a greater understanding of sport burnout. The results of the study, based on the regression analysis, showed that there was a significant relationship between all variables in the coach-athlete relationship (closeness, complement and commitment) which indicate that all three variables can predict symptoms of emotional and physical exhaustion in elite youth. This means that the relationship between coach and athlete is important to avoid the onset of emotional and physical exhaustion. The other variables, athletic identity and motivational climate (performance-oriented and task-oriented motivational climate) were not found to be significant, which means that they cannot predict symptoms of emotional and physical exhaustion. The result of the study show that the coach-athlete relationship is important to prevent the occurrence of emotional and physical exhaustion.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om (a) självbestämmande motivationmedierar sambandet mellan ett uppgiftsorienterat motivationsklimat och välbefinnande (b)självbestämmande motivation medierar sambandet mellan ett resultatorienteratmotivationsklimat och välbefinnande. Studien är av en kvantitativ tvärsnittsdesign som tagitdel av insamlade data i ett pågående forskningsprojekt (Ivarsson m.fl., i press).Forskningsprojektet har använt sig av ett tillgänglighetsurval vid rekryteringen av deltagare.Totalt deltog 731 barn- och ungdomsfotbollsspelare i åldrarna 10–18 (M=13.7, SD=1.8).Resultaten bekräftade de två hypoteserna då det fanns en signifikant indirekt effekt mellan ettuppgifts- respektive resultatorienterat motivationsklimat och välbefinnande genomsjälvbestämmande motivation. Medieringsanalyserna visade att ett uppgiftsorienteratmotivationsklimat var relaterat till en högre grad självbestämmande motivation, vilket i sin turvar relaterat till en högre grad av välbefinnande. Ett resultatorienterat motivationsklimat varrelaterat till en lägre grad av självbestämmande motivation, vilket i sin tur var relaterat till enlägre grad av välbefinnande. Resultaten illustrerar vikten av att forma ett uppgiftsorienteratmotivationsklimat inom barn- och ungdomsidrotten med syftet att främja densjälvbestämmande motivationen vilket i sin tur ökar sannolikheten att uppleva välbefinnande.Framtida forskning bör utforma interventionsstudier med syftet att i större utsträckning kunnauttala sig om orsak-verkan samband mellan de tre variablerna. / The study's objective was to examine if (a) self-determined motivation mediates the relationship between a task-oriented motivational climate and well-being (b) self-determined motivation mediates the relationship between an ego-oriented motivational climate and well- being. The present study is a quantitative cross-sectional design which has taken part of an ongoing research project’s collected data (Ivarsson, et al., in press). The research project used a convenience sample to select the participants, where 731 child- and youth players aged between 10-18 (M=13.7, SD=1.8) participated. The both hypotheses were confirmed by the results that showed a significant indirect relation between a task-oriented motivational climate and well-being as well as between ego-oriented motivational climate and well-being through self-determined motivation. The mediation analysis showed that a task-oriented motivational climate was related to a higher degree of self-determined motivation, which was related to a higher degree of well-being. An ego-oriented motivational climate was related to a lower degree of motivational climate, which was related to a lower degree of well-being. The results illustrate the importance of creating a task-oriented motivational climate in child- and youth sport with the purpose to foster self-determined motivation which further on can increase the probability to experience well-being. Future research should develop intervention studies with the purpose of to a greater extent study causal relationship between the three variables. / Ivarsson, A., Johnson, U., Svedberg, P., & Back, J. (i press). Psykosociala faktorers inverkan på avhopp från fotboll: En studie bland idrottsaktiva ungdomar.

Achievement Goal Theory (AGT) utgår ifrån att alla individer vill visa sin kompetens vilket tar sig uttryck i två målinriktningar; ego och task. Individen påverkas av omgivningen som driver ett motivationsklimat som kan uttryckas i samma typer av målinriktning. Motivationsklimatet och målinriktningarna anses påverka hur individen agerar och hanterar t.ex. ängslan/oro och prestation. Denna studie behandlar samband mellan individuella målinriktningar, upplevt motivationsklimat drivet av tränare, träningskamrater och föräldrar, tävlingsrelaterad ängslan/oro och upplevd prestation. Undersökningsdeltagare var femtonåriga svenska ungdomar som tävlade i alpin utförsåkning (N=56). Multipel regressionsanalys användes för att analysera samband och signifikanta förklaringsvarianser. Störst bidrag från omgivningen på tävlingsrelaterad ängslan/oro verkade mammor ha (negativt bidrag). Kamrater var viktigare för individen än övrigt socialt stöd. Den alpina gruppen var mer ego-orienterad jämfört med resultat i studier med andra ungdomar i samma ålder och uppvisade en individuell målorientering som snarare motsvarade äldre elitidrottares, samtidigt som den relativt sett skattade ett lägre taskinriktat motivationsklimat