Syftet med denna studie var att belysa hur pedagoger i de tidiga skolåren uppfattar motorikens betydelse för elevernas lärande, samt vilka konsekvenser motoriksvårigheter kan få för eleven i lärandet. Vi vill också med detta arbete belysa hur pedagoger i de tidiga åren uppfattar systematisk motorisk träning samt vad den kan bidra med för elever med motoriska svårigheter. Genom intervjuer med pedagogerna har vi fått deras uppfattning om motorikens betydelse vid lärandet. Pedagogerna lägger stor vikt vid barnets/elevens motoriska utveckling och att det har betydelse för lärandet. Vårt resultat visar att pedagogerna är medvetna om de motoriska förutsättningarna för att eleverna ska kunna fungera i skolan. Vi har dock i undersökningen sett att pedagogerna skiljer på teoretiska och praktiska ämnen och att det är få pedagoger som använder sig av motoriska övningar vid lärande.

<p>Syftet med denna studie var att belysa hur pedagoger i de tidiga skolåren uppfattar motorikens betydelse för elevernas lärande, samt vilka konsekvenser motoriksvårigheter kan få för eleven i lärandet. Vi vill också med detta arbete belysa hur pedagoger i de tidiga åren uppfattar systematisk motorisk träning samt vad den kan bidra med för elever med motoriska svårigheter.</p><p>Genom intervjuer med pedagogerna har vi fått deras uppfattning om motorikens betydelse vid lärandet. Pedagogerna lägger stor vikt vid barnets/elevens motoriska utveckling och att det har betydelse för lärandet. Vårt resultat visar att pedagogerna är medvetna om de motoriska förutsättningarna för att eleverna ska kunna fungera i skolan. Vi har dock i undersökningen sett att pedagogerna skiljer på teoretiska och praktiska ämnen och att det är få pedagoger som använder sig av motoriska övningar vid lärande.</p>

Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning pedagoger i förskolan utnyttjar naturen i arbetet med barns rörelse och motoriska träning samt vad pedagogerna har för kunskaper i ämnet. För att få reda på detta har jag lämnat ut enkäter och i samband med utlämnandet av dessa även personligen besökt förskolorna för att bilda en egen uppfattning om förskolans närhet till naturen. Pedagoger från sex förskolor, sammanlagt 32 stycken, har deltagit i undersökningen. Undersökningen visar att pedagogerna har bra kunskaper och ambitionerna att vistas i naturen är höga, men resurserna räcker inte riktigt till för att möjliggöra vistelse i naturen i den utsträckning som pedagogerna önskar.

Med denna studie vill vi få en ökad förståelse för vilka förutsättningar det finns i förskolans fysiska miljö till att stimulera barns grovmotorik. Vi vill också få insikt i hur pedagoger förstår möjligheter och hinder i den fysiska miljön. I vårt arbete har vi tagit stöd av ett sociokulturellt perspektiv, då sampelet mellan pedagogernas förhållningssätt och den fysiska miljön är det centrala i arbetet med barns grovmotoriska utveckling. I undersökningen använde vi kvalitativ intervju med semistrukturerade frågor, när vi intervjuade fyra pedagoger på en förskola. Genom observation med ett strukturerat observationsunderlag, undersökte vi hur förskolans fysiska miljö nyttjas. Utifrån resultat och analys kom vi fram till att inte enbart en anpassad fysisk miljö kan stimulera barns grovmotoriska utveckling, utan pedagogens förhållningssätt är lika betydelsefullt. Ett framtida forskningsområde kan vara att studera pedagogens förhållningssätt under observation, vad som verkligen sker under en längre tid i verksamheten.

Barns fysiska aktivitet har minskat över flera decennier och fler än hälften av alla elever som börjar första klass ligger efter motoriskt i jämförelse med de förväntade färdigheterna. Forskning visar på att barn med en god motorik i större utsträckning uppnår goda resultat i skolan samt att det ökar deras självkänsla. Syftet med den här rapporten är att skapa ny kunskap om hur fritidshemmen skapar rörelseglädje bland eleverna samt hur de planerar och kan utveckla verksamheten för att skapa rörelsetillfällen som sträcker sig över hela skoldagen. Vi har kommit fram till följande resultat genom att ha genomfört en kvalitativ intervjustudie där 10 fritidspedagoger på fyra olika fritidshem i Sverige under mars 2015 deltog. De fritidshem som är med i studien värdesätter leken som en del i elevernas rörelseutveckling. Fritidshemmet har ett stort ansvar för elevernas fysiska utveckling vilket är något som de tänker på när de planerar sin verksamhet. Ofta har de planerade aktiviteterna en inriktning mot rörelse. Pedagogerna påpekar att deras arbete försvåras med att barngrupperna blir större och att personaltätheten minskar. De vill utnyttja de resurser som de har genom att vara utomhus mycket och ta del av skolans idrottshall för att utveckla en rörelseglädje bland eleverna. Fritidshemmen är mycket engagerade i elevernas fysiska utveckling men de kan göra mer för att hjälpa eleverna i deras motoriska utveckling. De kan även bidra till att skapa rörelseglädje genom att erbjuda eleverna ett brett utbud av olika aktiviteter i verksamheten med hjälp av olika idrottsföreningar.

Background: It is common that children and adolecsents with Aspergers syndrome have impaired motor skills and are less physically active than neurotypical children and adolecsents. Studies conducted on neurotypical children shows that children and adolecsents who are regular physical active also have a good motor control and a good physical self-esteem. The purpose of this study was to investigate the physical self-esteem of children and adolescents with Aspergers syndrome. Study Group: 36 children and adolescents aged 9-15 years with a diagnosis of Aspergers syndrome was asked to participate in the survey. 18 children, 16 boys and 2 girls, responded to the questionnarie about physical self-esteem which 17 of the answers could be used in the study. Methods: The translated questionnarie “Such I am” CY-PSPP was reworked into “Who resembles me” to better suit the target audience. The questionnaire was tested for validity at 14 neurotypcal children and adolescents aged 10-15 years. The study group also had to fill out a background form with information on age, gender, those who considered themselves physically active and if you participate in any physical recreational activity. Results: The test of validity showed that the nine children who were physically active in a group activity in their leisure time perceived lower in all domains compared with the 8 children who were not physically active in their leisure time. Discussion: The result is not consistent with the research done on neurotypical children as they show that performing physical activity correlates with the level of physical self-esteem. This study shows the opposite result. The question should be asked whether children and adolescents with Aspergers syndrome should be offered training in more custom shapes.

Medveten motorisk träning har visat sig vara gynnsamt för barns senare skolprestationer. Det här antyder tidigare forskning som menar att det finns ett samband mellan barns motorik och deras koncentrationsförmåga och skolprestationer. Den här studien handlar om förskollärares föreställningar om barns motorik och hur förskolans utemiljö används för att stimulera barns motorik. Studien syftar till att beskriva vilket kroppsligt lärande som stimuleras i förskolans utemiljö. Studiens två frågeställningar berör förskollärares upplevelse av vilket kroppsligt lärande som sker hos barn i förskolans utemiljö samt förskollärares erfarenheter av barns motoriska utveckling i förskolans utemiljö. Metoden som använts i studien är kvalitativ och intervjuer har gjorts med sju verksamma förskollärare i södra Sverige. I studiens resultat framkommer olika föreställningar om hur barns motorik stimuleras i utemiljön och vilken roll förskollärarna har i barnens utveckling varierar. Förskollärarnas föreställningar är bland annat att barns motorik stimuleras i förskolans utemiljö på grund av utmaningen i utemiljön, i form av kuperad terräng, plan yta, balans- och klättermöjligheter. Förskollärarna anser att deras roll, för att stimulera barns motorik, innebär att både kunna vara en aktiv lärare och en avvaktande lärare. Det förekommer både omedveten och medveten användning av förskolans utemiljö i syfte att stimulera barns motoriska utveckling. Vidare framkommer det olika faktorer som påverkar på vilket sätt utemiljön kan användas som verktyg för barns lärande och motorik. Utemiljöns yta och barngruppens storlek anses vara betydelsefulla faktorer för att ha möjlighet att följa och kartlägga barns motoriska utveckling.

Syfte   Undersöka om skolbarns motoriska kompetens påverkas av mängden schemalagd fysisk aktivitet.  Frågeställningar I hur stor utsträckning får skolbarn med fysisk aktivitet schemalagd fem gånger i veckan bättre motorik än de som har schemalagd fysisk aktivitet två gånger i veckan? Metod Vi har använt oss av ett motoriktest, kallat NyTidstestet, för att testa 111 elever i årskurserna 3-5. Testet består av sexton olika stationer där utförandet av respektive rörelse bedöms på en fyrgradig skala. Testet har genomförts två gånger för att fastställa interreliabiliteten. Det är författarna av studien som agerat bedömare vid motoriktesterna. Motoriktestet har i studien kompletterats av styrketest, enkäter, vägning och mätning. De styrketest som genomförts är upphopp som skall mäta styrkan i underkroppen och arm-hang som skall mäta styrkan i överkroppen. Utöver styrketest har vi även använt oss av enkäter för att få en uppfattning om elevernas aktivitetsgrad utanför skolan och under lektioner i idrott och hälsa. Vägning och mätning har genomförts för att fastställa elevernas BMI. Resultaten ifrån respektive elev och grupp har sedan sammanställts och beräknats i statistik bearbetningsprogrammet SPSS.     Resultat Elever med schemalagd fysisk aktivitet fem gånger i veckan har bättre motoriska färdigheter än de elever som har det två gånger i veckan. Elevernas aktivitetsgrad utanför skolan påverkar resultatet av motoriktestet. Likaså påverkar elevernas styrka resultatet. När dessa data vägs in i resultatet så finns det ändå stora skillnader i de motoriska färdigheterna mellan de olika skolornas elever. Eleverna som har fysisk aktivitet fem gånger i veckan presterar bäst. Slutsats Elevernas motoriska kompetens påverkas positivt av antalet timmar schemalagd fysisk aktivitet.

Introduktion: Varje år drabbas en tredjedel av alla vuxna i Sverige av någon typ av ryggsmärta och chansen att någon gång drabbas under sin livstid är 80 %. Personer med ländryggssmärta har ofta dålig kontroll över ryggraden och har svårt att automatiskt aktivera muskulatur som transversus abdominis, multifiderna och obliquerna. För att kunna återfå kontroll har motorisk kontrollträning varit ett alternativ till behandling. Motorisk kontroll definieras som “förmågan att kunna reglera och styra mekanismerna som är nödvändiga för rörelse. Fysioterapeutens roll blir därför allt mer betydande då vi kan hjälpa patienter att hitta tillbaka till det korrekta rörelsemönstret som motorisk kontrollträning tillför för att kunna minska smärtan.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att jämföra om motorisk kontrollträning i jämförelse med andra behandlingsmetoder minskar smärtan hos personer med kronisk ospecifik ländryggssmärta.  Metod: För att hitta artiklar gjordes det en sökning i databaserna Pubmed, AMED, SportDiscus och CINAHL. Därefter sorterades dessa ut efter inklusions- och exklusionskriterier som resulterade i sex artiklar som användes i sammanställningen. 618 personer deltog i studierna.  Resultat: Sex artiklar ansågs relevanta till frågeställningen och hade överensstämmande inklusions - och exklusionskriterier. Träningsprogrammen utfördes i åtta veckor. Smärtskalorna som användes var VAS, NRS och NPRS. Fyra av studierna visade ett resultat där smärtreduceringen ej var signifikant när intervensionsgruppen jämfördes med kontrollgruppen. Två studier visade på signifikant smärtreducering. Konklusion: Litteratursamanställningen visar att motorisk kontrollträning inte är bättre än någon annan typ av behandlingsmetod i fyra av sex studier. Det behövs göras fler studier inom detta ämne för att kunna säkerhetsställa detta.

Projektet har undersökt om medveten motorikträning ger några eventuella effekter un-der en sjuveckorsperiod. Projektet ger en bild av hur barns motoriska förmåga kan för-bättras under denna relativt korta tidsperiod. Två barngrupper med 12-15 barn/grupp deltog i projektet, en grupp med fyraåringar och en grupp med femåringar, Under pro-jektets gång hade barngrupperna vars en timme varje vecka under en sjuveckorsperiod som ägnades åt medveten motorikträning med fokus på momenten springa, hoppa och krypa. Vid första och sista tillfället observerades barnen med utgångspunkt i ett obser-vationsschema som skapats med inspiration från MUGI observationsschema (Ericsson, 2005). Projektet visar att medveten motorikträning under en sjuveckorsperiod ger viss utveckling av barns motoriska färdigheter när det gäller att springa och hoppa. Resulta-tet kan dock inte generalisera och eftersom det inte fanns någon jämförelsegrupp i pro-jektet kan inte heller några säkra slutsatser dras.Nyckelord: förskolebarn, grovmotorik, motorisk träning / The project has examined whether conscious motor skills training offers possible effects over a time period of seven weeks. The project provides a picture of how children's motor skills can improve in this relatively short period of time. Two groups of children, a group of four year olds and a group of five year olds, participated in the project. The two groups had one hour of motor skills training each week during the project time of seven weeks, motor skills training focusing on running, jumping and crawling. The first and last time was observed children on the basis of an observation schedule that was created with inspiration from MUGI observation checklist (Ericsson, 2005). The project shows that conscious motor skills training during a time of seven weeks gives some improvement of children's motor skills when it comes to running and jumping.Keywords: gross motor skills, motor skills training, preschool children