Studien undersöker hur sju förskollärare tolkar och arbetar med barns motoriska träning i den pedagogiska verksamheten samt om hur de anser att barns motorik påverkar utveckling och lärande. Den empiriska undersökningen utgår från en kvalitativ ansats med semistruktuerade intervjuer utifrån två frågeställningar: Hur resonerar förskollärare om motorisk träning kopplat till barns utveckling och lärande? Samt På vilka sätt utmanas barnen till motorisk träning på förskolan, enligt förskollärarna?. Resultatet visar att majoriteten av förskollärarna uttrycker att motorisk träning vanligtvis sker via oplanerade aktiviteter och att fokus för planeringen ligger på andra mål i förskolans läroplan. Vidare visar resultatet på vikten av att vara närvarande för att upptäcka barns eventuella motoriska svårigheter i tidiga år i syfte att kunna stötta barnens vidareutveckling, enligt förskollärarnas utsagor. Det uttrycks även att förhållningsätt och kunskaper om motorik utgör gränser i arbetet med motoriska aktiviteter och att förskollärarna är medvetna om att motorik innehåller både fin- och grovmotorik, men att det praktiska arbetet skiljer sig åt genom att de nästan enbart beskriver ett grovmotoriskt arbete. / The study examines how seven preschool teachers interpret and work with children's motor training in the educational activities and how they believe that children's motor skills affect development and learning. The empirical study is based on a qualitative approach with semi-structured interviews based on two questions: How do preschool teachers reason about motor training linked to children's development and learning? And In what ways are children challenged to motor training in preschool, according to preschool teachers?. The results show that the majority of preschool teachers express that motor training usually takes place via unplanned activities and that the focus for planning is on other goals in the preschool curriculum. Furthermore, the results show the importance of being present to detect children's possible motor difficulties in the early years in order to be able to support the children's further development, according to the preschool teachers' statements. It is also stated that attitudes and knowledge about motor skills constitute limits in the work with motor activities and that preschool teachers are aware that motor skills contain both fine and gross motor skills, but that the practical work differs in that they almost only describe gross motor work.

Inom en idrott och hälsa (IDH)-miljö, är syftet med denna studie (1) att fastställa effekten av motorisk träning på barn; (2) identifiera korrelerade prediktorer för motorik. Genom en systematisk informationssökning tillhandahålls en omfattande bakgrund som beskriver en uppsjö av framgångar inom motoriska inteventionsstudier och påverkade områden. Genom en hypotetiskt-deduktiv ansats, influerad av ett konstruktivistiskt perspektiv, med specifikt fokus på Piagets teorier om kognitiv utveckling och lek, problematiseras lärande och motorisk utveckling genom genomförandet av en interventionsstudie. Deltagarna (n=19, medelålder 7,16 SD 0,37 år), genomgick en fem veckor lång intervention. Motoriska färdigheter utvärderades före och efter intervention med tillämpning av MUGI Observationsschema. En poweranalys kunde inte utföras på grund av saknade parametrar och studien föll därför under ett typ II-fel, följaktligen omdöpt till en deskriptiv pilotstudie. Resultaten, som visar en förbättring av ett medelvärde på 1,65, SD 0,92, indikerar att motorisk utveckling kan förbättras genom medveten riktad träning. Korrelationer mellan variabler var icke-signifikanta, sannolikt till följd av en otillräcklig urvalsstorlek. Andra resultat, exv. deltagarnas entusiasm och undervisningsmetoder beskrivs tillika. Slutligen diskuteras motorisk träning, idrottspedagogens avgörande roll och stark betoning vid utveckling av kroppslig kompetens, utifrån tillämpningen av Piagets konstruktivism. Dessutom möjliggör det piagetiska perspektivet problematiseringar av avgörande pedagogiska aspekter av innehållet i idrott och hälsa relaterade till motoriska färdigheter och barns utveckling. / Within a physical education (PE) ambience, the objective of this research is (1) determine the effect of motor training on children; (2) identify correlating predictors for motor skills. Through a systematic information retrieval an extensive background is provided, outlining a plethora of success in motor interventions, and affected areas. Utilizing a hypothetic-deductive onset, influenced by a constructivist perspective, with specific focus on Piaget’s theories of cognitive development and play, learning and motor development are problematized through the conduction of an intervention study. The participants (n= 19, mean age 7.16 SD 0.37 years), underwent a five-week intervention. Motor skills were evaluated pre and post intervention applying MUGI Observationsschema. Unable to execute a power analysis due to missing parameters, the study concluded a type II error, therefore renamed a descriptive pilot study. The findings, displaying a mean improvement of 1.65, SD 0.92, indicate motor development can be improved through deliberate aimed training. Correlations between variables were insignificant, presumably from an inadequate sample size. Other findings, e.g., participants’ enthusiasm and teaching methods are detailed, too. Lastly applying the Piagetian aspect, motor skills training, the necessity of the PE teacher and heavily emphasizing development of physical literacy, are discussed. Furthermore, the Piagetian perspective additionally enables problematizations of crucial educational aspects of PE content related to motor skills and child development.

Movement and motor development for children is a current issue. Research shows that children are becoming more sedentary in front of the television, computer, iPad, etc. The purpose of my thesis is to study how pedagogues work with movement and motor development in the preschool yard. In my attempt to investigate this, a qualitative research in the form of face-to-face interviews was performed. Qualitative interviews is the chosen method for my research to provide as extensive and detailed answers as possible. Six preschool teachers (both with and without pedagogic education) from three different preschools participated in the research. The results show that none of the teachers worked with planned movement activities to support the development of children’s physical development. However, they all felt that movement and motor development are important for the children and that a lot of movement and motor training are already performed naturally in the outdoor stay. / Rörelse och motorisk utveckling hos barn är idag ett mycket aktuellt ämne. Forskning visar att barn nu för tiden blir alltmer stillasittande framför bland annat tv, dator, Ipad. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagoger arbetar med rörelse och motorisk utveckling på förskolegården. För att undersöka detta gjordes en kvalitativ undersökning i form av kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades sex pedagoger (både barnskötare och förskollärare) från tre olika förskolor. Resultatet visar att ingen av pedagogerna har arbetat med planerade rörelseaktiviteter för att främja barns motoriska utveckling. Däremot ansåg de intervjuade pedagogerna att rörelse och motorisk utveckling är viktigt för barnen och att det till stor del sker naturligt i utomhusvistelsen.

Många elever saknar goda kunskaper och strategier för att lösa multiplikationer och en större pedagogisk variation i matematisk undervisning behövs för att stödja matematisk inlärning. Ett sätt att stimulera inlärning kan vara att använda lek för att göra arbetet mer lustfyllt och motiverande. Forskning visar att motorisk aktivitet har samband med framgångar inom både svenska och matematik. Föreliggande studie syftar till att undersöka om det pedagogiska materialet SmartDart - en magnetisk piltavla - är ett likvärdigt alternativ till en mer traditionell undervisning. I arbetet med SmartDart tränar eleverna multiplikation i grupper om tre och spelet involverar även motorik då de kastar pilar mot målet (tavlan). Föreliggande studie genomfördes i två olika skolor i en förort till Stockholm. Av de 89 elever i årskurs 4 som tillfrågades valde 67 att medverka i studien. I experimentgruppen, som arbetade med SmartDart deltog 36 elever och i kontrollgruppen, som arbetade med konventionell datorträning deltog 31 elever. Träningen pågick i tre veckor. Före och efter träning testades samtliga deltagares kunskaper i multiplikation genom AG6 testet. Eleverna fick även besvara ett antal frågor i en enkät som rörde deras upplevelser av matematik generellt samt hur de upplevde SmartDart och datorträningen. Resultaten visade att både träning i SmartDart och konventionell datorträning förbättrade resultaten i multiplikationstestet i samma utsträckning. Vidare analyser visade även att ett fåtal elever förbättrade sina kunskaper markant med SmartDart, vilket inte påvisades i datorgruppen. Vad gäller elevernas upplevelse av träningen så ansåg många att det var roligt att arbeta med SmartDart; att arbeta tillsammans och röra på sig var två positiva faktorer, medan en negativ faktor var att det blev rörigt i samband med träningen. Datorgruppen upplevde det positivt att arbeta enskilt och att det fanns en stor frihetsgrad kring hur och vad man tränade inom multiplikation. Sammantaget visar denna studie att eleverna som arbetade med SmartDart lärde sig multiplikation i samma utsträckning som de elever som arbetade med dator.

Denna studie undersökte motorisk planering hos vuxna (20-27 år) och barn i nio till tio års ålder samt dess associationer med Motor Imagery (MI), den interna representationen av en handling. Detta genom att undersöka skillnader hos barn och vuxnas förmåga att planera motoriska handlingar i form av MI och end-state comfort effekter (ESC). ESC, ett begrepp kopplat till MI, innebär en prioritering av greppbekvämlighet i slutskedet av en handling istället för i början. För att undersöka MI togs responstider, tiden det tog att avge ett svar efter stimuli presenterats, ut från den mentala rotationsuppgiften Hand Laterality Judgement Task (HLJ). För att undersöka motorisk planering fick deltagarna utföra målinriktade förflyttningar av en pinne (semicirkulära pinntestet, SPT), ett test vilket inkluderar MI och ESC. I SPT manipuleras planeringsbehovet experimentellt då greppformationskraven varieras mellan försöken. Tiden från försökets början till initiering av handledsrörelse togs ut som ett mått på planering. Vidare undersöktes motorisk planering hos vuxna och barn samt dess associationer med exekutiva funktioner (inhibering, skiftning, planering och arbetsminne). I studien deltog 15 personer, varav sju stycken barn. En experimentell design tillämpades där tester av exekutiva funktioner, SPT, HLJ och en visuell mental rotationsuppgift utfördes. Resultaten fann att barn i nio till tio års ålder skiljde sig från vuxna gällande att barnen hade längre latenstid på SPT, responstid på HLJ samt lägre responsprecision på bägge test. Ytterligare en skillnad var att de vuxna uppvisade en association mellan MI och exekutiva funktionerna, vilket inte återfanns hos barnen. / This study examined motor planning in adults (20-27 years) and children nine to ten years old and its associations with motor imagery (MI), the internal representation of an action. This by examining differences in children and adults' ability to plan motor actions in the form of MI and End-state comfort effects (ESC). ESC, a concept linked to MI, involves a prioritization of grip comfort in the end of an action instead of the beginning. To examine MI, response times, the time it took to respond after stimuli were presented, were taken out from the mental rotation task Hand Laterality Judgement Task (HLJ). To examine motor planning participants performed a peg movement task (Semi-Circular Peg task, SPT) that included aspects of MI and ESC. In the SPT, the need for planning is experimentally manipulated as grip formation demands varies across trials. The time from trial onset to wrist movement initation was extracted as a measure of planning. Furthermore motor planning was examined in adults and children and its associations with executive functions (inhibition, shifting, planning and working memory). In the study 15 people participated, of which seven were children. An experimental design was applied in which tests of executive functions, SPT, HLJ and a visual mental rotation task were performed. The results found that children aged nine to ten differed from adults in that the children had longer latency time on SPT, response time on HLJ and a lower response precision on both tests. Another difference was that the adults showed an association between MI and executive functions which was not found for in the children.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka statisk och dynamisk balansförmåga för individer med varierad grad av funktionsnedsättning genom uppmätt balansförmåga, upplevd balansförmåga samt eventuella korrelationer mellan balansförmåga och upplevd balansförmåga. Frågeställningar som studien avser att besvara: • Vilket värde får deltagarnas statiska och dynamiska balansförmåga utifrån två av testen i Movement ABC? •Hur skattar deltagarna sin individuella upplevda statiska och dynamiska balansförmåga? • Hur förhåller sig eventuella korrelationer mellan deltagarnas utförda förmåga och skattningen av utförandet? Metod Metoden baseras på två balanstester från testbatteriet Movement ABC. De två balanstesterna, både statiskt och dynamiskt, kompletterades med ett individuellt subjektivt skattningsformulär angående upplevd balansförmåga. Resultaten analyserades med Spearman´s korrelationsanalys. Resultat De beskrivande resultaten angående statisk balans uppmätte 5/8 deltagare som Mycket bra/OK respektive dynamisk balans uppmätte 3/8 deltagare som Mycket bra/OK. Resultaten från det individuella självskattningsformuläret skattade 7/8 deltagare Mycket bra/OK. Inga signifikanta resultat framkom i korrelationsanalysen efter att empirin analyserats, då urvalsgruppen inte var tillräckligt i antal för att fastställa någon statistisk skillnad. Slutsats Deltagarna i studien uppvisade en högre prestation i det statiska kontra det dynamiska testet. Majoriteten av deltagarna skattade sin balansförmåga som Mycket bra och OK oavsett resultat på utförd balanstest. Då studien bestod av en liten urvalsgrupp visade analysen inte på några signifikanta resultat dras inga större slutsatser. / Aim The purpose of this study is to examine the static and dynamic balance ability of individuals with various kinds of impairments by looking into their state of balance, their experienced state of balance, and determine potential correlations between their state of balance and experienced state of balance. This study aims to answer the following questions: • Based on the two tests of the Movement ABC, what will the participants’ static and dynamic balance ability scores be? • How will the participants estimate their experienced static and dynamic state of balance? • Is there a potential correlation between the participants’ test scores and their estimations? Method The method is based on the two balance tests from the Movement Assessments Battery for Children. These two tests, both static and dynamic, are complemented with an individual subjective estimation form regarding experienced state of balance. The results are analyzed through Spearman’s correlation analysis. Results The descriptive results regarding static balance measured 5/8 participants as Very good / OK and dynamic balance measured 3/8 participants as Very good / OK. Results from the individual self-assessment form estimated 7/8 participants Very good / OK. No significant results were found in the correlation analysis after the empirical analysis, since the selection group was not sufficient in number to determine any statistical difference. Conclusion The participants showed a higher performance in the static versus dynamic test. The majority of participants estimated their balance ability as Very good and OK regardless of the results on the performed balance test. Since the study consisted of a minor selection group, the analysis did not show any significant results, no major conclusions were drawn.

Studiens syfte var att synliggöra förskollärares uppfattningar om och handlingar för barns möjligheter till fysiska aktivitet i förskolan. Dessutom var syftet att undersöka hur förskollärare arbetar med fysisk aktivitet för att främja barns motoriska utveckling. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod och den teoretiska utgångspunkten är Dewey’s filosofi pragmatismen, som fokuserar på individens aktiva handlingar där tanken leder till erfarenhet och utveckling. Studiens resultat visar att förskollärarna uppfattar fysisk aktivitet som all form av rörelse vilket de använder för att utmana barn i deras motoriska utveckling. Slutsatsen i studien lyfter att fortbildning inom fysisk aktivitet skulle kunna bidra till en samsyn hos förskollärare.

<p>Det här arbetet handlar om synen på medveten rörelseträning. Syftet med arbetet är dels att skapa en förståelse för betydelsen av medveten rörelseträning för barn med koncentrationssvårigheter. Dels är också syftet att ge en bild av det som kallas för en normal rörelseutveckling. Arbetet bygger på en litteraturstudie som beskriver rörelseutvecklingen från födseln. Den beskriver också hur rörelse och inlärning är beroende av varandra. Intervjuundersökningen beskriver hur några lärare verksamma inom specialundervisningen arbetar med medveten rörelseträning och deras syn på medveten rörelseträning. Som en jämförelse finns ett skoldaghems syn på detta ämne också med. Jag har haft tre frågor som utgångspunkt för mitt arbete och det är följande: </p><p>· Finns det något samband mellan rörelseutveckling och koncentrationssvårigheter? </p><p>· Används medveten rörelseträning som ett hjälpmedel i specialundervisningen för barn med koncentrationssvårigheter?</p><p>· Hur ser lärarna som arbetar med specialundervisningen på medveten rörelseträning? </p><p>På vissa skolor arbetas det mycket med medveten rörelseträning, på andra skolor mindre. Gemensamt är att alla finner rörelseträningen som en viktig del i träningen av eleverna. Det jag ifrågasätter i min diskussion är om medveten rörelseträning är en trend som nu håller på att försvinna.</p>

<p>Vårt syfte med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med barnens motoriska utveckling i inomhusmiljön. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger i förskolan och skolans förskoleklass till år tre. Det vi är intresserade av är pedagogernas tankar kring användandet av sin inomhusmiljö med avseende på den motoriska utvecklingen hos barnen samt för att se eventuella skillnader mellan verksamhetsfälten. Våra intervjufrågor behandlar fyra huvudområden, användandet av inomhusmiljön, vilka aktiviteter som genomförs, förhållandet till läroplanerna och motorikens betydelse. Resultatet visar att pedagogernas arbetssätt i förskolan och skolan skiljer sig en del inom dessa ämnesområden. Vi gör även en litteraturgenomgång för att bygga upp förståelse för vikten av barns motoriska utveckling och hur den kan ses i samband med inlärningen.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar vars barn blivit medlemmar i föreningsidrott tidigt upplever att barnet utvecklats – motoriskt, psykiskt samt socialt. Studien genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med fyra familjer, strategiskt utvalda. Resultaten visar att föräldrarna som intervjuats i studien uppfattar att barnen utvecklats normalt till snabbt motoriskt sett. Föräldrarna upplever att barnen utvecklat sin kompetens gällande den aktuella idrotten samt att barnen generellt sett blivit mer aktiva sedan de började idrotta. Föräldrarna upplever även att detta beror på barnets personlighet, och inte att det skulle ha med idrottandet att göra. Alla barn i studien har äldre syskon som idrottar, samma eller liknande den idrott som de yngre syskonen utövar, vilket föräldrarna upplever som positivt då barnen uppfattas ha fått mycket gratis – kamrater, kompetens inom idrotten, självförtroende och godare kroppsuppfattning.</p>