Inledning I dagens samhälle rör barn på sig för lite av vad som rekommenderas av Världshälsoorganisationen (2023). Folkhälsomyndigheten (2023) redogör att förskolan är en av de aktörer som kan vara en del av att vända denna negativa utveckling med bland annat fysisk aktivitet. Utifrån den anledningen är den här studien utformad att undersöka hur arbetet med rörelseglädje i förskolan kan se ut. Studien har en teoretisk utgångspunkt i den sociokulturella teorin eftersom den utgår bland annat ifrån att människan lär tillsammans med andra i dess miljö. Syfte Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver rörelseglädje i förskolan. Metod I denna studie bestod datainsamlingsmetoden av en kvalitativ nätbaserad enkät. Deltagarna i studien är 7 förskollärare från 4 olika förskolor. Resultat Resultatet visar att deltagarna i studien vill se mer prioritet av rörelseglädje i förskolans verksamhet och läroplan. De anser att det finns många positiva effekter av rörelseglädje som kan gynna barnen i förskolan idag men även ur ett hållbarhetsperspektiv. De beskriver att de arbetar för att främja rörelseglädje på flera varierande sätt. Bland annat utformar de miljön för att inspirera och möjliggöra för rörelseglädje samt för att utveckla motoriska färdigheter. Barnens intressen och behov tillvaratas av förskollärarna i utformningen av rörelseaktiviteter. Det i sig ger möjlighet att uppleva rörelseglädje.

Bakgrund: Fysioterapeutiska interventioner som exempelvis fysisk aktivitet har positiv effekt på flertalet symptom hos personer med ADHD. Dessa personer har även påvisad nedsatt motorisk kontroll och motorisk färdighet jämfört med neurotypiska personer. Trots påvisade positiva effekter nyttjas inte fysioterapeuters kompetens vid rehabilitering av ADHD. Syfte: Syftet var att kartlägga det aktuella kunskapsläget angående fysisk träning som fysioterapeutisk intervention för ökad motorisk färdighet och ökad motorisk kontroll hos personer med ADHD. Metod: En artikelsökning utfördes i databaserna Pubmed, PEDro, Cinahl, Web of Science och Scopus. Sökningen resulterade i elva relevanta artiklar varav fyra av dessa inkluderades. Referenslistor på inkluderade artiklar och review-studier granskades, vilket resulterade i ytterligare två inkluderade artiklar. Alla artiklar kvalitetsgranskades och sammanställdes i en resultattabell. Resultat: Fem artiklar, varav fyra av dessa med högt bevisvärde, visar att fysisk träning har signifikant effekt på motorisk färdighet. En artikel med högt bevisvärde indikerar att fysisk träning har signifikant effekt på motorisk kontroll. Effekten verkar inte bero på vilken typ av träning som utfördes, däremot visar en studie att högintensiv träning verkar ha bättre effekt på motorisk färdighet än lågintensiv. Konklusion: Fysisk träning verkar ha effekt på motorisk färdighet och motorisk kontroll hos personer med ADHD oavsett typ av träningsform. Högintensiv träning verkar ge bättre effekt på motorisk färdighet än lågintensiv. Brist på forskning inom området leder till svårigheter att dra tydliga slutsatser utifrån dessa resultat, därav behöver fler studier utföras.

Syftet med denna studie är att undersöka de musikpedagogiska idéer som utvecklades av Jaques-Dalcroze, Kodály, Orff och Suzuki för att se hur de väletablerade metoderna kan användas i pianoundervisning med förskolebarn i syfte att främja deras motoriska, språkliga och socioemotionella utveckling. Som metod i min studie har jag valt att analysera de fyra musikpedagogernas idéer och principer kartlagda i deras ursprungliga texter och övningsböcker. Den teorin som jag har använt mig av i min analys är från det traditionella utvecklingspsykologiska perspektivet. Jag väljer att begränsa mig till tre områden i förskolebarns utveckling: motorik, socioemotionell kompetens och språk. Analysen har visat att alla fyra metoder innehåller didaktiska medel som kan användas med förskolebarn. Min slutsats är dock att ingen av de fyra pedagogiska metoderna kan gynna barns utveckling i alla tre utvecklingsområden i lika hög utsträckning. Det är i stället en kombination av metoderna som på bästa vis kan hjälpa lärare att organisera pianoundervisning med förskolebarn.

Background: Attention focus on either one's own body movements (internal focus) or the effect of one's movements (external focus) has been shown to play a significant role in motor control. Particularly, an external focus has emerged as the most beneficial in terms of both performance and rehabilitation. However, there remains uncertainty about whether an external focus is preferable in all contexts. Aim: The aim of this study was to investigate whether internal and external attention focus affect motor control of the lower extremity during a bilateral leg extension and flexion task among uninjured individuals and individuals with anterior cruciate ligament reconstruction. Method: The participants consisted of 12 uninjured individuals and five individuals with anterior cruciate ligament reconstruction (ACLR) aged between 21 and 38 years. All participants performed a supine leg press movement on a sliding board with different focus instructions that were either neutral, externally on separate bars under each foot, internally on the feet, or internally on the knees. The movements were captured by a 3D camera system. The outcome variables were the difference in the position of the bars in the sagittal plane and the smoothness of the movement. The outcome variables were statistically compared between focus instructions for the control group and between the control group and the ACLR group for each focus. Results: In the analysis for the control group, some significant differences between different focuses were found, where internal distal focus on the feet yielded the best results. The results did not show any significant differences between the control and ACLR groups in any of the chosen variables. Conclusion: In the control group only, a few significant differences were observed when comparing the focuses against each other. The study's results indicate that the different attention focuses implemented did not have a significant difference in performance between the groups. This may suggest that a larger sample size or more studies are needed to confidently determine which focus is advantageous for improved smoothness and symmetry in a similar test.

Introduktion: Attention Deficit (Hyperactivity) Disorder (AD(H)D/ ADD) och Autismspektrumstillstånd (AST) är livslånga tillstånd som ger påtagliga konsekvenser för individen. Förekomst av andra utvecklingsrelaterade tillstånd liksom fysisk och psykisk samsjuklighet är vanligt. Kunskapen om den motoriska förmågan hos vuxna med neuropsykiatriska tillstånd är begränsad. Syfte: Undersöka och beskriva den motoriska förmågan hos vuxna med ADHD, ADD och Autismspektrumstörning. Jämföra diagnosgrupperna och undersöka eventuella skillnader. Metod: I studien ingick 151 personer som diagnostiserats i vuxen ålder. Den motoriska förmågan undersöktes med Bruininks-Oseretsky Test of Motor Proficiency, BOT-2. BOT-2 är ett normbaserat, validerat testbatteri som utgörs av fyra motoriska områden uppdelat på åtta delområden, som ger en sammanlagd poäng. Datamaterialet har analyserats med One Way ANOVA, oberoende t-test, Kruskal- Wallis test och Mann Whitney U-test. Deskriptiva data jämfördes med normvärden i BOT-2. Resultat: Jämfört med normvärden i BOT-2 låg 56% av studiepopulationen på en genomsnittlig nivå, 39 % under genomsnittet och övriga väl under genomsnittet i totalpoäng. I området handmotorisk kontroll låg medelvärdet i alla tre grupper under det normerade medelvärdet. Gruppen med Autismspektrumtillstånd hade nedsättningar inom flest områden jämfört med normvärden I AST gruppen låg resultaten i balans och bilateral koordination signifikant lägre jämfört med grupperna ADHD och ADD. I finmotorisk kontroll presterade ADD gruppen signifikant högre än i ADHD gruppen. Konklusion: Nedsättningar i den motoriska förmågan förefaller vanligt hos vuxna med ADHD, ADD och Autismspektrumtillstånd, och särskilt hos dem med AST. Vid neuropsykiatriska utredningar av vuxna bör också den motoriska förmågan bedömas. Mer forskning om förekomsten och behandling av motoriska nedsättningar vid neuropsykiatriska tillstånd är angeläget. / Introduction: Attention Deficit (Hyperactivity) Disorder (ADHD/ADD) and Austim Spectrums Disorder (ASD) are lifelong conditions that often causes severe consequences for the individual. The co-existens of related neurodevelopmental disorders as well as mental and physical illness is common. Knowledge about motor performance in adults is limited. Aims: To explore och describe motor performance in adults diagnosed with ADHD, ADD och Austism Spectrum Disorder. To performe group comparisons and explore differences between groups. Methods: The population consisted of 151 inividuals diagnosed as adults. Motor abilities were examined using the Bruininks-Oseretsky Test of Motor Proficiency, second edition, a reference-based test of fine och gross motor skills. BOT-2 consits of eight subscales organized in four composits, and a total score. One Way ANOVA, independent t-test, Kruskal- Wallis test and Mann Whitney U statistic tests were used in the analysis. Descriptive data was analysed according to normbased data in  BOT-2. Resultat: In the population 56% perform within average and 39 % below average in Total Point score, compared to values in BOT-2. All groups performed below average in Manual Coordination. Most deficits appeared in the ASD group. The ASD group scored significantly lower in bilateral coordination and balance compared to the ADHD and ADD group. In Fine Motor Control the ADHD group performed significantly lower than the ADD group. Conclusion: Deficits in motor performance appears to be common in adults with the diagnosis ADHD, ADD och ASD, especially among individuals with ASD. When adults are clinically investigated, motor abilities should also be adressed. Further studies exploring motor abilities is recommended.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna upplever deras arbete med planerade fysiska aktiviteter. Undersökningen ses utefter ett normkritiskt perspektiv. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (2016) skriver att barn och ungdomar rekommenderas att röra på sig och få upp pulsen ca 60 minuter varje dag, vilket kan göras genom att exempelvis cykla och springa. I studien kommer jag att undersöka ifall pedagogerna följer dessa rekommendationer eller hur mycket fysisk aktivitet barnen faktiskt får på förskolan. Studien kommer att belysa betydelsen av den dagliga fysiska aktiviteten för barn i förskolan samt också studera vilka konsekvenser barn kan få när det går miste om den fysiska aktiviteten. Denna studie gjordes genom kvalitativa intervjuer, där två förskollärare, en barnskötare och två förskollärarstudenter (båda har en barnskötarutbildning sen tidigare) intervjuades. Resultatet i studien visade att pedagogerna hade en positiv inställning till fysisk aktivitet och de upplever att deras arbete med fysisk aktivitet oftast sker i sammanhang med en samling eller spontant. Det framkom också att pedagogerna upplevde att den planerade fysiska aktiviteten ofta prioriterades bort och några tyckte att barnen rör sig tillräckligt utomhus och i den fria leken. / The purpose of this study was to investigate how educators perceive their work with the planned physical activities. The study is seen along a norm- critical perspective. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (2016) writes that children and young people are recommended to move and get their heart rate up to about 60 minutes each day, which can be done by, for example, riding a bike and running. In the study I will investigate if educators follow these recommendations or how much physical activity kids are actually getting at the preschool. The study will highlight the importance of the daily physical activity for children in pre-school and also to study the impact children can have when it goes missing out on physical activity. This study was made through qualitative interviews, where two preschool teachers, a child caretaker and two preschool teacher students (both have a child caretaker education since earlier) were interviewed. The results of this study showed that the educators had a positive attitude to physical activity, and they feel that their work with the physical activity most often occurs in the context of a collection or spontaneously. It was also revealed that the educators felt that the planned physical activity, often, the priority was given away, and some thought that the kids move enough outdoors and in free play.

Syftet med denna undersökning är att undersöka Pedagogernas syn på barns motoriska utveckling med inriktning till naturmiljö samt om pedagogerna är medvetna om forskningen kring barns motoriska utveckling med inriktning på naturmiljön.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes på fem olika förskolor med sex olika pedagoger, både förskollärare och barnskötare. Förskolorna var placerade i en mellan stor kommun i Sverige. De intervjuade jobbade på 1-3 års avdelning, då detta var vald åldersgrupp för undersökningen.   Av resultatet framgår att pedagogerna är ute i naturen olika mycket och detta beror på olika faktorer. Det är dock medvetna om fördelarna som naturen har med sig för den motoriska utvecklingen och kan inte se några nackdelar med naturen för den motoriska utvecklingen. Pedagogerna är till viss del medvetna om forskningen kring ämnet, men de anser att medvetenheten är olika från pedagog till pedagog.   Slutsatsen av studien är att pedagogerna är medvetna om de fördelar som naturen har med sig för den motoriska utvecklingen och samtliga vill vara ute mer i naturen. Deras medvetenhet kring forskningen om motorik är något som kan bli högre och borde diskuteras mer i arbetslaget för att medvetenheten ska bli den samma hos alla. / The purpose of this study is to investigate the pedagogues view of children’s motorical development with a orientation in natural environment and if the pedagogues are aware of the research on children’s motorical development with a orientation in natural environment The study is based on qualitative interviews. Interviews were conducted on five different preschools with six different teachers, both pre-school and nursery nurses. The preschools were placed in a medium-sized municipality in Sweden. Respondents worked in 1-3 years department, as this age group was selected for the survey.   The result shows that the pedagogues spends different amount of time in nature, depending on various factors. Aside from these factors, they are aware of the benefits nature offers to the motorical development and can not see any disadvantages for the motorical development. The pedagogues are to a certain point aware of the research on the subject, but believe that the awareness varies from pedagogue to pedagogue. The conclusion is that the pedagogues are aware of the benefits nature offers to the motorical development and all whishes to be outdoors more often. Their awareness of research on motor activity can be raised and should be discussed more in their teams so all can get the same awareness.

The purpose of this study was to examine the attitude of pre-school teachers to  planed physical activity in preschool. This study find out which factors may affect the implemention of planed physical activity in preschool. This study was conducted through a questionnaire. It was sent to pre-school teachers with an pre-school teacher education. 160 pre-school teachers answered the survey. The results show that preschool teachers have a positive attitude towards didactically planned physical activities in preschool. However, despite a positive attitude, the children are not physical active to the extent that they might need to reach the recommendations for 60 minutes of physical activity per day (Berg & Ekblom, 2016). However, time shortages and small premises seem to be an obstacle to planned physical activity times, and according to the survey, cognitive activities often go before the physical activities. The survey has also shown that some pre-school teachers think that children move sufficiently through the free play, and didactically planned activity times are not considered necessary. / Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärares attityd till didaktiskt planerade rörelsestunder i förskolan ser ut. Undersökningen studerar också vilka faktorer som kan påverka hur den planerade rörelsestunden i förskolans verksamhet genomförs. Denna undersökning gjordes genom en enkät. Den skickades ut till förskollärare med förskollärarexamen. Enkäten besvarades av 160 stycken förskollärare. Resultatet visar på att förskollärare har en positiv attityd till didaktiskt planerade rörelseaktiviteter i förskolan. Trots en positiv attityd utförs rörelsestunderna dock inte i den utsträckning som de kanske skulle behöva för att nå upp till rekommendationer som finns om 60 minuters fysisk aktivitet per dag (Berg & Ekblom, 2016). Tidsbrist och små lokaler verkar vara ett hinder för planerade rörelsestunder och enligt undersökningen går kognitiva aktiviteter ofta före de fysiska aktiviteterna. Undersökningen har också visat på att en del förskollärare tycker att barn rör sig tillräckligt via den fria leken och didaktiskt planerade rörelsestunder anses då inte vara nödvändiga.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger upplever att de stimulerar barns fysiska aktivitet på förskolan med fokus på utemiljön. Metoden som användes i denna studie var kvalitativa interjuver där totalt sex pedagoger intervjuades på fyra olika förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkt är Reggio Emilia. Tidigare forskning visar att barns fysiska aktivitet har minskat och stillasittande aktiviteter har ökat och som pedagog är det viktigt att man stimulerar barn till fysisk aktivitet i utomhusmiljön. Resultatet visar att pedagoger är medvetna om den fysiska aktivitetens betydelse men att andra bitar får mer fokus som exempelvis matematik. Pedagogerna förklarar att fysisk aktivitet som begrepp, är rörelser som har med kroppen att göra men fysisk aktivitet är även förknippat med lek och vardagsmotion. Pedagogerna har visioner om att besöka olika närmiljöer för att öka den fysiska aktiviteten men beroende på olika perioder besöker man närmiljön mer eller mindre. Min slutsats är att förskolorna saknar en skogslik miljö i närheten för att göra skogen till en naturlig del av förskolans vardag. Resultatet visar på att man upplever att pedagogerna inte är aktiva i barnens utevistelse och att man önskar att fler pedagoger är aktiva med barnen i utemiljön. / The purpose of the study is to analyze how pedagogues perceive that they stimulate children´s physical activity at the preschool, focusing on the outside environment. The method used in this study was qualitative interviews, where a total of six pedagogues were interviewed at four different preschools. The theoretical point of departure of the study is Reggio Emilia. Previous research shows that children's physical activity has decreased and sedentary activities have increased and as an pedagogue it is important to stimulate children to physical activity in the outdoor environment. The result shows that the pedagogues are aware of the benefits of the physical activity, but that other parts get more focus, such as mathematics. The pedagogues explain that physical activity, as a concept, is movements that involves the body but physical activity is also associated with play and everyday activity. They have visions of visiting different neighborhoods to increase the physical activity, but depending on different periods, the visits are more or less frequent. My conclusion is that preschools lack a forest-like environment near the preschool to make the forest a more natural part of the preschool's everyday life. The result shows that the pedagogues are not active in the children’s outside play and that they want more pedagogues to be active together with the children in the outside environment.

I denna studie var syftet att utforska förskolpedagogers upplevelse av sin förskolegård samt närliggande miljö med koppling till barns motoriska utveckling, utifrån två frågeställningar. På vilket sätt anser pedagogerna att förskolegårdens utfärdande främjar barns motoriska utveckling och rörelsebehov? Upplever pedagogerna att de tar tillvara på närliggande miljö och på vilket sätt anser de att den främjar barns motoriska utveckling?   Studien utgår från Reggio Emilia som teoretiskt ramverk där utemiljön och pedagogens roll som medforskare har stor betydelse för att främja barnens motoriska utveckling.   Metoden som användes i studien var kvalitativ i form av intervjuer, där sex pedagoger från tre förskolor belägna i ett mindre samhälle i Mellansverige deltog. Som komplement till intervjuerna genomfördes även observation av förskolegården utan närvarande pedagoger eller barngrupp för att användas vid analysen och resultatdiskussionen.   Resultatet visar att pedagogerna anser att förskolegården är viktig för barnens motoriska utveckling samtidigt som närmiljöns betydelse lyfts, i detta fall skogsmiljön som motoriskt utvecklande på ett mer utmanande sätt. Det framhålls att materialet, främst det fasta har stor inverkan på barnens motoriska utveckling. Resultatet visar även att pedagogerna anser sig ha en viktig och betydande roll för att hjälpa och stötta barnen i utforskandet av utemiljön. / In this study, the purpose was to explore the preschool teacher´s experience of their preschool yard and the nearby environment related to children's motor development, based on two issues. In what way do the educators consider that the schoolyard´s design promotes children's motor development and movement needs? Does the preschool teacher take advantage of the nearby environment and how does it promote children´s motor development?   The study is based on Reggio Emilia as a theoretical framework where the environment has a great importance to promote the children´s motor development.   The method used in this study was qualitative in terms of interviews, where six preschool teachers from three different preschools located in a smaller society in the middle of Sweden attended. A compliment to the interviews was also observations of the preschool yard preformed without preschool teachers and children, to be used at the analysis.   The result shows that the preschool teacher´s consider that the preschool yard and nearby environment are important for the children’s motor development. It also emphasizes that the material, mainly the fixed one has big impact. The result also shows that the preschool teacher´s consider themselves to have an important role to support the children in the exploration of the outdoor environment.