<p>Antalet timmar inom ämnet idrott och hälsa i skolan dras ner allt mer, vilket framför allt kan påverka de elever som är fysiskt inaktiva på fritiden. Som effekt av detta har den svenska regeringen offentliggjort att eleverna bör rör på sig mer och de har därför infört 30 minuters obligatorisk daglig fysisk aktivitet på grundskolorna. Kommunerna väljer idag också att stänga allt fler lekparker vilket i längden kan leda till att den spontana leken hos elever på fritiden kan minskas. Detta kan leda till att den naturliga motoriken inte utvecklas som den ska. Eleverna får då inte utlopp för att röra sig tillräckligt mycket vilket kan leda till att deras motorik hämmas, vilket i sin tur kan leda till att deras läs- och skrivsvårigheter också påverkas negativt. Klyftan mellan fysiskt aktiva barn och fysiskt inaktiva barn ökar allt mer och som följd av detta kan det leda till en ond cirkel. Denna cirkel bör brytas i tid för att inte elever med motoriska svårigheter ska komma allt längre bort från sina jämnåriga klasskamrater. Kosten kan ha en stor betydelse för elevers lärande och koncentration. Om elever inte äter tillräckligt kan det vara många faktorer som påverkas negativt t ex, de får mindre ork, svårare att koncentrera sig och att den allmänna hälsan försämras.</p><p>Studiens syfte har varit att studera faktorer som idrott och hälsa, kost och motorisk träning och om dessa faktorer kan påverkar elevers lärande eller inte. Studien har genomförts genom intervjuer på fem lärare på tre olika grundskolor.</p><p>De intervjuade lärarna tycker att idrott och hälsa, kost och motorisk träning tillsammans är viktiga faktorer för elevers lärande, men de tycker också att valmöjlighet, elevvård och familjeförhållanden är faktorer som påverkar. Att eleverna får vara fysiskt aktiva leder till att de har lättare att koncentrera sig under skoltid. De intervjuade lärarna anser att kosten också har en stor betydelse för att eleverna ska kunna orka hela dagen i skolan. Den motoriska träningen bör tränas redan i tidig ålder, eftersom den kan hjälpa till att utveckla skriften och språket. Det som framkom framförallt i vår studie var att de intervjuade lärarna anser att dessa tre faktorer tillsammans blir en ”höjdare” för elevers lärande.</p>

<p>Mitt syfte med arbetet har varit att få en inblick i hur musik ser ut i förskolans verksamhet i Umeå kommun. Detta arbete tar även upp om barnets motoriska utveckling stimuleras genom musik. Arbetet bygger på litteraturstudier och intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken förskollärare i en spridd radie i staden för att inte för att inte hamna inom samma samhällsklass och typ av förskolor. Förskollärarna arbetar i olika åldersblandade grupper med spännvidd av barn i åldrarna 1-5år. Jag har genom intervjuerna påvisat förskollärarnas egen syn på musik. Undersökningen ger även en överblick om hur det ser ut med mål, ambitioner och arbetet med läroplanen kring musik ute på de intervjuades förskolor. Resultatet visade att fyra av sex förskolor har musik dagligen i sin verksamhet. Vid intervjuerna framkom att att musik används som medel eller metod för att utveckla språket, samt att samtliga förskollärare menar att musik stimulerar barnens motoriska utveckling. De intervjuade förskollärarnas med musik handlar bland annat om att skapa trygghet, glädje och att träna språket.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte & frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka extra rörelsetränings eventuella effekt på motoriken hos elever i år 2. Vi ville även titta närmare på hur barnens motorik påverkades utifrån förmågan att utföra styrkemoment samt moment som innefattar de motoriska grundformerna i kombination.</p><p> </p><p>Metod</p><p> </p><p>Studien utfördes på en kommunal skola i en större förort till Stockholm och innefattade en interventionsgrupp och en kontrollgrupp bestående av 20 elever, 10 flickor och 10 pojkar, respektive 18 elever, 13 flickor och 5 pojkar i årskurs 2. Studien pågick under 10 veckor under höstterminen och interventionen bestod av en timmes extrainsatt rörelseträning i veckan vid sammanlagt 10 interventionstillfällen. Utvärdering skedde med hjälp av motoriktestet NyTids-testet före och efter interventionen.</p><p> </p><p>Resultat</p><p> </p><p>Resultaten visar att en förbättring har skett hos pojkarna i interventionsgruppen och även hos flickorna i kontrollgruppen medan flickorna i interventionsgruppens resultat är något mer oförändrade. Som helhet visade interventionsgruppen störst förbättring på stationerna som innefattar grundformerna i kombination, medan kontrollgruppen visade störst förbättringar på de stationer som innefattar enskilda grundformer. Tittar man på deltagandegraden i interventionen ser man dessutom att det är flickorna som varit mer deltagande än pojkarna trots att pojkarna är den grupp som gjort störst förbättringar. Det finns därmed ingen korrelation mellan deltagande i interventionen och signifikant förbättring.</p><p> </p><p>Slutsats</p><p> </p><p>Att utifrån en 10 veckors intervention med en extra timmes rörelseträning per vecka uttala sig om 8-åringars motoriska utveckling har visat sig vara svårt. Vi kan dock konstatera att deltagarna i studien till viss del har utvecklat sin motoriska förmåga oavsett om de deltagit i interventionen eller inte. Studien antyder att träning av moment som innefattar grundformer i kombination kan ge resultat efter endast 10 veckor, men det faktum att det inte finns någon statistisk korrelation mellan deltagandegrad och förbättring gör att vi ej kan dra några absoluta slutsatser kring detta.</p> / "Nya vanor"

Mitt syfte med arbetet har varit att få en inblick i hur musik ser ut i förskolans verksamhet i Umeå kommun. Detta arbete tar även upp om barnets motoriska utveckling stimuleras genom musik. Arbetet bygger på litteraturstudier och intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken förskollärare i en spridd radie i staden för att inte för att inte hamna inom samma samhällsklass och typ av förskolor. Förskollärarna arbetar i olika åldersblandade grupper med spännvidd av barn i åldrarna 1-5år. Jag har genom intervjuerna påvisat förskollärarnas egen syn på musik. Undersökningen ger även en överblick om hur det ser ut med mål, ambitioner och arbetet med läroplanen kring musik ute på de intervjuades förskolor. Resultatet visade att fyra av sex förskolor har musik dagligen i sin verksamhet. Vid intervjuerna framkom att att musik används som medel eller metod för att utveckla språket, samt att samtliga förskollärare menar att musik stimulerar barnens motoriska utveckling. De intervjuade förskollärarnas med musik handlar bland annat om att skapa trygghet, glädje och att träna språket.

Antalet timmar inom ämnet idrott och hälsa i skolan dras ner allt mer, vilket framför allt kan påverka de elever som är fysiskt inaktiva på fritiden. Som effekt av detta har den svenska regeringen offentliggjort att eleverna bör rör på sig mer och de har därför infört 30 minuters obligatorisk daglig fysisk aktivitet på grundskolorna. Kommunerna väljer idag också att stänga allt fler lekparker vilket i längden kan leda till att den spontana leken hos elever på fritiden kan minskas. Detta kan leda till att den naturliga motoriken inte utvecklas som den ska. Eleverna får då inte utlopp för att röra sig tillräckligt mycket vilket kan leda till att deras motorik hämmas, vilket i sin tur kan leda till att deras läs- och skrivsvårigheter också påverkas negativt. Klyftan mellan fysiskt aktiva barn och fysiskt inaktiva barn ökar allt mer och som följd av detta kan det leda till en ond cirkel. Denna cirkel bör brytas i tid för att inte elever med motoriska svårigheter ska komma allt längre bort från sina jämnåriga klasskamrater. Kosten kan ha en stor betydelse för elevers lärande och koncentration. Om elever inte äter tillräckligt kan det vara många faktorer som påverkas negativt t ex, de får mindre ork, svårare att koncentrera sig och att den allmänna hälsan försämras. Studiens syfte har varit att studera faktorer som idrott och hälsa, kost och motorisk träning och om dessa faktorer kan påverkar elevers lärande eller inte. Studien har genomförts genom intervjuer på fem lärare på tre olika grundskolor. De intervjuade lärarna tycker att idrott och hälsa, kost och motorisk träning tillsammans är viktiga faktorer för elevers lärande, men de tycker också att valmöjlighet, elevvård och familjeförhållanden är faktorer som påverkar. Att eleverna får vara fysiskt aktiva leder till att de har lättare att koncentrera sig under skoltid. De intervjuade lärarna anser att kosten också har en stor betydelse för att eleverna ska kunna orka hela dagen i skolan. Den motoriska träningen bör tränas redan i tidig ålder, eftersom den kan hjälpa till att utveckla skriften och språket. Det som framkom framförallt i vår studie var att de intervjuade lärarna anser att dessa tre faktorer tillsammans blir en ”höjdare” för elevers lärande.

Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar vars barn blivit medlemmar i föreningsidrott tidigt upplever att barnet utvecklats – motoriskt, psykiskt samt socialt. Studien genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med fyra familjer, strategiskt utvalda. Resultaten visar att föräldrarna som intervjuats i studien uppfattar att barnen utvecklats normalt till snabbt motoriskt sett. Föräldrarna upplever att barnen utvecklat sin kompetens gällande den aktuella idrotten samt att barnen generellt sett blivit mer aktiva sedan de började idrotta. Föräldrarna upplever även att detta beror på barnets personlighet, och inte att det skulle ha med idrottandet att göra. Alla barn i studien har äldre syskon som idrottar, samma eller liknande den idrott som de yngre syskonen utövar, vilket föräldrarna upplever som positivt då barnen uppfattas ha fått mycket gratis – kamrater, kompetens inom idrotten, självförtroende och godare kroppsuppfattning.

Vårt syfte med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med barnens motoriska utveckling i inomhusmiljön. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger i förskolan och skolans förskoleklass till år tre. Det vi är intresserade av är pedagogernas tankar kring användandet av sin inomhusmiljö med avseende på den motoriska utvecklingen hos barnen samt för att se eventuella skillnader mellan verksamhetsfälten. Våra intervjufrågor behandlar fyra huvudområden, användandet av inomhusmiljön, vilka aktiviteter som genomförs, förhållandet till läroplanerna och motorikens betydelse. Resultatet visar att pedagogernas arbetssätt i förskolan och skolan skiljer sig en del inom dessa ämnesområden. Vi gör även en litteraturgenomgång för att bygga upp förståelse för vikten av barns motoriska utveckling och hur den kan ses i samband med inlärningen.

Sammanfattning Syfte &amp; frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka extra rörelsetränings eventuella effekt på motoriken hos elever i år 2. Vi ville även titta närmare på hur barnens motorik påverkades utifrån förmågan att utföra styrkemoment samt moment som innefattar de motoriska grundformerna i kombination.   Metod   Studien utfördes på en kommunal skola i en större förort till Stockholm och innefattade en interventionsgrupp och en kontrollgrupp bestående av 20 elever, 10 flickor och 10 pojkar, respektive 18 elever, 13 flickor och 5 pojkar i årskurs 2. Studien pågick under 10 veckor under höstterminen och interventionen bestod av en timmes extrainsatt rörelseträning i veckan vid sammanlagt 10 interventionstillfällen. Utvärdering skedde med hjälp av motoriktestet NyTids-testet före och efter interventionen.   Resultat   Resultaten visar att en förbättring har skett hos pojkarna i interventionsgruppen och även hos flickorna i kontrollgruppen medan flickorna i interventionsgruppens resultat är något mer oförändrade. Som helhet visade interventionsgruppen störst förbättring på stationerna som innefattar grundformerna i kombination, medan kontrollgruppen visade störst förbättringar på de stationer som innefattar enskilda grundformer. Tittar man på deltagandegraden i interventionen ser man dessutom att det är flickorna som varit mer deltagande än pojkarna trots att pojkarna är den grupp som gjort störst förbättringar. Det finns därmed ingen korrelation mellan deltagande i interventionen och signifikant förbättring.   Slutsats   Att utifrån en 10 veckors intervention med en extra timmes rörelseträning per vecka uttala sig om 8-åringars motoriska utveckling har visat sig vara svårt. Vi kan dock konstatera att deltagarna i studien till viss del har utvecklat sin motoriska förmåga oavsett om de deltagit i interventionen eller inte. Studien antyder att träning av moment som innefattar grundformer i kombination kan ge resultat efter endast 10 veckor, men det faktum att det inte finns någon statistisk korrelation mellan deltagandegrad och förbättring gör att vi ej kan dra några absoluta slutsatser kring detta. / "Nya vanor"

Det här arbetet handlar om synen på medveten rörelseträning. Syftet med arbetet är dels att skapa en förståelse för betydelsen av medveten rörelseträning för barn med koncentrationssvårigheter. Dels är också syftet att ge en bild av det som kallas för en normal rörelseutveckling. Arbetet bygger på en litteraturstudie som beskriver rörelseutvecklingen från födseln. Den beskriver också hur rörelse och inlärning är beroende av varandra. Intervjuundersökningen beskriver hur några lärare verksamma inom specialundervisningen arbetar med medveten rörelseträning och deras syn på medveten rörelseträning. Som en jämförelse finns ett skoldaghems syn på detta ämne också med. Jag har haft tre frågor som utgångspunkt för mitt arbete och det är följande: · Finns det något samband mellan rörelseutveckling och koncentrationssvårigheter? · Används medveten rörelseträning som ett hjälpmedel i specialundervisningen för barn med koncentrationssvårigheter? · Hur ser lärarna som arbetar med specialundervisningen på medveten rörelseträning? På vissa skolor arbetas det mycket med medveten rörelseträning, på andra skolor mindre. Gemensamt är att alla finner rörelseträningen som en viktig del i träningen av eleverna. Det jag ifrågasätter i min diskussion är om medveten rörelseträning är en trend som nu håller på att försvinna.

Tidigare forskning menar att barn i vårt samhälle är allt mer stillasittande och inte rör på sig i samma utsträckning som tidigare. Samtidigt tillbringar många barn den största delen av sin vakna tid på förskolan, därmed läggs ansvaret på förskolorna att tillgodose barn den motoriska stimulans de behöver. Oftast görs detta genom den fria leken ute på gården, och gården bör vara utformad för att bemöta varje barn på dess individuella nivå. Studier visar att förskolegårdar idag kan vara bristfälliga och att de har nedprioriterats de senaste decennierna. Tidigare forskning visar att gårdar med stora ytor och mycket växtlighet gynnar barns motoriska utveckling. Föreliggande kvalitativa studie genomfördes genom intervjuer med pedagoger från förskoleverksamhet samt miljöobservationer av förskolegårdarna. Resultatet visar att pedagogerna har stor medvetenhet kring barns behov av rörelse och att förskolegårdarna kan ha skiftade standard. Pedagogerna lyfter svårigheter att bemöta barn i skilda åldrar på samma gårdar, och att den ofta kan vara mer passande för antingen äldre eller yngre barn. Jag tycker att svaren jag fick på mina frågeställningar är positiva, men tror att studien kunde ha gett ett helt annat utfall i en annan kommun eller med ett annorlunda urval. / Previous research has showed that children in our society are becoming increasingly more sedentary. At the same time, a lot of children spend most of their waking hours at preschool, which leaves the preschools with the responsibility of making sure that every child gets the motoric stimuli that it needs. Generally, this is done through unstructured play in the yard of the preschool. The yard needs to be designed in a way that challenges every child on their own individual level. Studies show that preschool yards can be deficient and that they have been under-prioritized during the last few decades. Research shows that preschool yards with big open spaces and a lot of vegetation furthers children's motoric development. This qualitative study was carried out through interviews with preschool teachers and scientific observation of the preschool yards. The result shows that the educators have a lot of awareness when it comes to children's need for movement and also that the preschool yards can have a varying degree of sufficiency. The preschool teachers mentions difficulties with having children of different ages in the same yard, the yards are often more appropriate for either older or younger children. I think my results are positive, but I also think that the study could have had a completely different outcome in another municipality or with a different selection of preschools.