Goda möjligheter till rörelse och medveten motorisk träning skapar goda möjligheter för barn att utveckla motoriska färdigheter, vilket kan leda till bättre skolprestationer. Forskning visar att dagens stillasittande aktiviteter så som tv, surfplattor och datorer m.m. har negativ inverkan på hälsan och kan leda till en rad olika negativa hälsoeffekter. Denna studie fokuserar på pedagogers medvetenhet, syn och kunskap angående barns motoriska utveckling samt hur de arbetar för att stimulera förskolebarnen till att utveckla goda motoriska färdigheter. Metoden som använts i undersökningen är semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollärare. Deras svar har behandlats i studiens i resultat- och analysdel. Tidigare forskning har visat att motorisk träning i tidig ålder ger en god hälsa och bra förutsättningar för kognitiv inlärning. Motoriken anses ha betydelse får såväl motoriska som sociala färdigheter samt en god självkänsla. Resultatet i den här studien visar att det skiljer sig ganska mycket mellan de olika förskolorna och att mycket hänger på pedagogens ambitionsnivå och intresse för just motorisk utveckling. Det framkommer att några av pedagogerna jobbar aktivt och medvetet med motoriska övningar, medan andra anser att barnen automatiskt får mycket motorisk träning på förskolan genom exempelvis utegården. Förskolegården och skogen lyfts fram som betydelsefulla platser för motorisk träning enligt många av förskollärarna. Det framkommer även att flera utav förskollärarna anser att det finns för lite kunskap kring ämnet motorik i förskolan. I den här studiens diskussionsdel diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning. / A good possibility for movement and conscious motor training creates opportunities for children to develop motor skills, which can lead to better school performance. Previous research shows that today's sedentary activities such as TV, tablets and computers etc. have negative impact on health and may lead to a variety of adverse health effects. This study focuses on finding out what grade of awareness, vision and knowledge preschool teachers have about child motor development, and how they work to stimulate the children in pre-school so that they develop good motor skills. The method used in the study is semi-structured interviews with six pre-school teachers. Their answers will be processed in the results and analysis section of the work. Previous research has shown that motor training at an early age gives good health and good opportunities for cognitive learning. Motor skills are considered pertinent in order to develop both social skills and a good self-esteem. The results of this study show that there are big differences between the various pre-schools and much depends on the pre-school teachers level of ambition and interest in the development of motor skills. It appears that some of the teachers are working actively and consciously with motor exercises, while others believe that children automatically get a lot of motor skill training in preschool through, for instance, the preschool playground. The pre-school playground and the forest were pointed out as important sites for motor training by many of the preschool teachers. It also reveals that several pre-school teachers believe that the knowledge of motor skills in pre-schools is small. In the last part of this study the results are discussed in relation to previous research.

Ämnet idrott och hälsa ska främja en aktiv livsstil för eleverna och det är idrottslärarens uppgift att ge eleverna möjlighet att uppleva olika aktiviteter och erbjuda nya och positiva upplevelser kring fysisk aktivitet. Detta för att skapa ett bestående intresse för fysisk aktivitet och rörelse. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare år beskriver den undervisning de själva bedriver i ämnet idrott och hälsa samt hur de beskriver sin egen utbildning inom ämnet. En kvalitativ undersökningsmetod har använts där sex pedagoger intervjuades. Pedagogerna har olika utbildningar från olika orter i Sverige. Gemensamt för respondenterna är att de alla undervisar eller har undervisat i ämnet idrott och hälsa. Två av respondenterna har ingen utbildning inom ämnet men bedriver eller har bedrivit undervisning i idrott och hälsa för elever i grundskolans tidigare år. Resultatet visade att intresset för ämnet är en viktig faktor för att bedriva undervisning, oavsett i vilket ämne. Deras utbildning i har gett dem stoff och kött på benen men de anser även att deras genuina intresse för idrott och hälsa underlättar och har bidragit med en del kunskaper till undervisning för eleverna i grundskolans tidigare år.

Denna studie bidrar med kunskap om hur några pedagoger arbetar med motorik i förskolan. Den synliggör hur varje förskola som ingår i studien arbetar utifrån de förutsättningar som de har. Studien visar på vilka sätt och med vilka hjälpmedel pedagogerna stimulerar barnens motoriska utveckling. Studiens empiri har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer vilket resulterade i en kvalitativ data att analysera. Det har genomförts totalt tre intervjuer med tre olika pedagoger. En av pedagogerna som intervjuades arbetar på en uteförskola och de två andra pedagogerna arbetar på förskolor utan någon specifik inriktning. I resultatet presenteras pedagogernas intervjusvar för att studiens trovärdighet ska styrkas. Resultatet av studien visar bland annat att alla tre pedagoger är måna om att arbeta med motorik och de utmanar varje barn utifrån deras individuella nivå. Att utföra studien i större skala, intervjua fler pedagoger än tre, skulle därför vara ett roligt resultat att få ta del av.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa arbetade med motivationsstödjande mot elever med en låg motorisk förmåga i undervisningen. Vi valde att utgå ifrån en kvalitativ metod vilket innebar att vi genomfört intervjuer med fem verksamma lärare i ämnet idrott och hälsa. Det som våra intervjuer grundade sig på var att vi fick en inblick i hur lärare arbetade motivationsstödjande med hjälp av läroplanen samt hur de tolkade och använde läroplanen. Vidare önskade vi att belysa hur lärare arbetade för att undvika att peka ut en elev med låg motorisk förmåga samt vilka åtgärder de använde sig av för att öka motivationen hos eleverna. Det resultat som framkom i de intervjuer som genomfördes var att informanterna tolkade läroplanen och kursplanerna relativt lika dock var tillvägagångssättet olika men målet var detsamma. I vårt resultat framkom det även hur informanterna arbetade med att undvika att elever upplevde att de kände sig utpekade på grund av en låg motorisk förmåga. Ytterligare något som låg till grund för vår studie var att vi var intresserade av vilka åtgärder som informanterna använde för att öka motivationen hos eleverna.

Att kunna läsa är att vara delaktig i samhället och kunna påverka. Sveriges elever läser sämre enligt PISA resultat. Lässvårigheter beror oftast på svagheter i avkodning.Studien syftade till att undersöka om avkodningshastigheten påverkas av kroppsställningen. Studien omfattade 154 elever i årskurs två och tre som fick avkoda ord under en minut stående och sittande. Studiens syfte var även att se hur avkodningshastigheten tedde sig beroende på kön, ålder och läsförmåga. Studien är kvantitativ med en kvasiexperimentell struktur och cross-over design. Empiriskt material har samlats in från 4 skolor i södra Sverige.Eleverna fick individuellt under en minut läsa en läslista sittande och stående. Hälften av eleverna började sittande och hälften stående. Sedan fick de byta position. Vi hade två olika läslistor med samma svårighetsgrad så att eleverna inte skulle läsa samma blad två gånger. Resultaten visar att 67% av eleverna avkodar snabbare stående än sittande, oberoende av kön. Könet har ingen större betydelse däremot var skillnaden större i årskurs 3 och bland lässvaga. I årskurs 3 läste fler elever snabbare stående än vad elever i årskurs 2 gjorde. Resultatet får oss att fundera över hur klassrummen är utformade, och hur långa lektionspassen är i dagens skola. Finns det höj- och sänkbara bord och ges det tillfälle till varierande arbetsställningar och pauser under skoldagen?

BakgrundVår undersökning grundar sig i tidigare forskning, styrdokument och litteratur som på olika sätt berör barns möjligheter till rörelselek. Vi har valt ut tre viktiga delar som har stor inverkan på denna typ av lek. Dessa är utegårdens betydelse, barns motoriska utveckling och pedagogens förhållningssätt.SyfteVi vill undersöka hur förskolans utegård samt pedagogens förhållningssätt påverkar barns möjligheter till rörelselek utomhus.MetodVår undersökning är en kvalitativ studie där observation samt fokusgruppsintervju har använts som redskap.ResultatI vår studie har det visat sig att utegårdens utformning, naturtillgångar och material har stor betydelse för barnens möjlighet till rörelselek och därmed möjlighet att utveckla sin motorik. Utformningen har också betydelse för gårdens användning. Förändringar i denna miljö kan ske med enkla medel men ofta finns begränsningar i form av kommunala beslut. Vi har även kunnat se att pedagogens förhållningssätt påverkar barnens möjligheter till rörelselek på utegården. Beroende på vilket förhållningssätt pedagogen tar påverkas barnet i positiv eller negativ bemärkelse. Hur gården används har ett starkt samband till pedagogens förhållningssätt i barnens rörelselek. Vi har genom denna studie kunnat urskilja ett förhållningssätt som vi inte funnit i tidigare forskning, vilket vi har valt att kalla för Pedagogen som organisatör för barnens rörelselek. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundMotorisk utveckling delas in i grov- och finmotorik. De grundläggande grovmotoriska rörel-serna som barn utvecklar främst i förskolan är springa, klättra, balansera och hoppa. Finmo-toriken handlar främst om handen och fingrarnas rörelse. Barn tycker om att röra sig till musik. Vilket gör musiken till ett bra hjälpmedel i arbetet med motoriken.SyfteSyfte med studien är att undersöka hur pedagoger beskriver att de arbetar för att stimulera barns motoriska utveckling i förskolan. Särskilt intresserade är vi om och hur musik används som ett hjälpmedel i deras arbete.MetodI vår studie har vi använt oss av kvalitativa fokusgruppintervjuer med en öppen fråga plus några följdfrågor. Sammanlagt intervjuades sex pedagoger från tre olika förskolor.ResultatDet resultat som kommit fram är att pedagogers medvetenhet har stor betydelse för att kunna utmana barnen i deras motoriska utveckling. Pedagogerna ser musiken som ett bra hjälpmedel, genom exempelvis rörelsesånger och dans blir den motoriska träningen lustfylld. / Program: Lärarutbildningen

Denna studie syftar till att undersöka hur lärare och elever betraktar motorikens betydelse för läs- och skrivinlärning. Detta genom att dels studera vad en lärare anser om ett samband mellan motorik och läs- och skrivinlärning samt hur arbete med motorisk träning som syftar till att påverka elevers läs- och skrivinlärning kan utformas, dels undersöka hur elever resonerar kring motorisk träning och dess inverkan på deras läsning och skrivning. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metodansats använts, vilket har föranlett att sju intervjuer och tre observationer ligger till grund för studiens resultat. I den tidigare forskning och bakgrundsinformation som presenteras i studien framgår det att det kan finnas ett eventuellt samband mellan motorik och läs- och skrivinlärning samt att motorisk träning kan ha en positiv inverkan på elevers förmåga att lära. Studiens resultat går sedermera i linje med den tidigare forskning och bakgrundsinformation som presenterats, då det framkommer att både elever och lärare upplever att motorik och motorisk träning utifrån metoden Brain Gym® kan ha betydelse för elevers läsning och skrivning.

<p>Syftet med mitt arbete var att undersöka om det fanns skillnader på flickors och pojkars motoriska färdigheter i år 5. Dessutom om denna eventuella skillnad har påverkat deras val av slöjdart i år 7-9. Kunskap om motoriska färdigheter och olikheter inhämtades dels genom litteratur i ämnet och dels genom information på Internet. Elevernas inställning om sina motoriska färdigheter undersöktes både genom enkät och med observationer och foto. De elever som ingick i undersökningen tillhörde skolår 5 och undervisades i textilslöjd. Till antalet var de 31 stycken. Studien visade att viss skillnad i motorik var påvisbar och att motorik går att påverka utifrån träning och att den olikhet i utveckling som fanns mellan flickor och pojkar kunde minskas genom fysisk aktivitet. Pojkars utveckling kunde påskyndas och förbättras. Det var svårt att klarlägga val av slöjdart i skolår 7-9 utifrån elevernas motoriska förutsättningar. Där fanns sannolikt ett genusbaserat val utifrån tradition.</p>

<p>Barn har ett naturligt behov av rörelse. Vi människor har kroppar som under miljoner år utvecklats och är byggda för aktivitet. Syftet med arbetet har varit att undersöka elever i år 2 behov av rörelse under en stillasittande lektion i skolan. Ett vidare syfte var att undersöka hur en lärare kan agera då eleverna eventuellt inte skulle orka koncentrera sig genom hela lektionen utan rast. De frågeställningar jag utgått ifrån lyder: Hur länge kan elever i år 2 arbeta koncentrerat utan rast innan de tappar fokus på skolarbetet? På vilket sätt tar sig detta uttryck? Hur agerar läraren då klassen eventuellt inte orkar koncentrera sig under en lektion? För att studera detta har jag observerat samma klass vid tre olika tillfällen under en 80 minuter lång lektion. Vid de tre observationerna använde jag mig av metoden löpande protokoll. Vid alla tre observationstillfällen visade det sig att eleverna kunde arbeta koncentrerat i ungefär femton minuter. Därefter visade eleverna att de var okoncentrerade genom att påkalla någons uppmärksamhet, prata om annat än skolarbete eller röra på kroppen. Då detta skedde fick läraren eleverna att åter bli koncentrerade genom att bland annat visa dem något som fångade deras uppmärksamhet eller genom att byta arbetsuppgift till eleverna, vilket medförde viss fysisk aktivitet.</p>