Forskning har visat att det finns ett stort behov av bättre anpassade utomhusmiljöer där barn med rörelsehinder vistas. Syftet med studien är att ta reda på vilka sätt pedagoger i förskolan kan arbeta för en inkluderande utevistelse i en barngrupp där det finns barn med rörelsehinder. De frågor som besvaras är: ”På vilka sätt kan pedagoger i förskolan arbeta för en inkluderande utevistelse?” samt ”Vilka faktorer påverkar förskolans fysiska utomhusmiljö vid inkludering för barn med motoriska funktionsnedsättningar?” Metoden för studien är en kvalitativ intervjustudie som omfattar tre intervjuer med personer med rörelsehinder i åldrarna 15-20 år, samt fyra intervjuer tillsammans med förskollärare med erfarenhet av att arbeta med barn som har motoriska funktionsnedsättningar. Resultatet visade på att det i huvudsak finns två betydande teman för en inkluderande utevistelse, dessa är pedagogers bemötande och den fysiska utomhusmiljöns utformning. I resultatet framkommer det att pedagoger bör fokusera på möjligheter istället för hinder, samt att förskolans gård bör vara utmanande och samtidigt tillgänglig för alla barn i gruppen. Studiens slutsats är att det saknas enkla svar och metoder för hur pedagoger i förskolan kan arbeta för en inkluderande utevistelse.

Arbetsminnet består av flera komponenter, där den fonologiska loopens akustiska och artikulatoriska system samverkar då auditiv information tas emot och bearbetas. Testning av loopens funktion kan ske genom undersökning av arbetsminnesspannet vid nonordsrepetition. Förmågan att repetera nonord kan berätta något om både barns och vuxnas språkliga utveckling och förmåga. Motoriska begränsningar kan hindra hand- och artikulationsförmågan. Hypoteserna är att: Begränsningarna borde påverka prestationen vid arbetsminnesspanntestning, i form av en längre tidsåtgång vid återgivning av en nonordssekvens på grund av den handmotoriska begränsningen, samt hindrandet av det artikulatoriska undersystemet till den fonologiska loopen genom den finmotoriska begränsningen. Eftersom skillnader i minnesförmågor mellan könen inte tidigare redovisats i liknande sammanhang borde inga skillnader förekomma. Syftet med studien var undersöka hur motoriska begränsningar påverkar prestationen vid arbetsminnesspanntest i form av nonordsrepetition. För att kunna besvara det huvudsakliga syfte formulerades några frågeställningar: Hur påverkar motoriska begränsningar den högst uppnådda svårighetsnivån? Hur påverkar motoriska begränsningar prestationen på arbetsminnesspanntest, mätt i tidsåtgången det tar att korrekt återge en nonordssekvens? Hur skiljer sig den högst uppnådda svårighetsnivån mellan könen vid olika motoriska begränsningar? För att besvara våra frågeställningar utformade vi fyra arbetsminnesspanntest som vardera innehöll 12 nonordssekvenser och en kommunikationskarta. Varje test utfördes på 32 studenter som samtliga utsattes för fyra olika betingelser, en betingelse per arbetsminnesspanntest. För att belysa de motoriska begränsningarnas påverkan på prestationen användes SPSS vid uträkningen av insamlade statistiska data. Ett statistiskt signifikant resultat visade en prestationsförsämring vid den finmotoriska artikulatoriska betingelsen i jämförelse med kontrollbetingelsen samt mellan den handmotoriska + finmotoriska artikulatoriska betingelsen i jämförelse med kontrollbetingelsen. Tidsåtgången för att korrekt återge en nonordssekvens skilde sig signifikant mellan de fyra betingelserna. Ett signifikant resultat påvisades vid parvis jämförelse mellan den finmotoriska artikulatoriska och den handmotoriska + finmotoriska artikulatoriska betingelsen.  Vid jämförelsen av arbetsminnesspannet mellan könen nådde männen genomgående ungefär en halv svårighetsnivå högre än kvinnorna.

No description available.

I denna studie undersöker vi i vilken utsträckning idrottslärare anger att de användande av digitala verktyg för att utveckla. Att de använder sig av digitala verktyg för att utveckla elevers motoriska förmågor i idrott och hälsa. Tidigare forskning talar om att digitala verktyg öppnar upp för flera både undervisnings- och inlärningsmöjligheter och genom användandet av digitala verktyg kan eleverna utveckla förmågorna och kunskaper inom idrott som de annars kanske inte kunnat göra. Den tidigare forskning som vi har tagit del av visar också tydligt att det är filminspelningar som till största del används för att utveckla elevernas motoriska Förmågor.Vi har gjort en enkätstudie där 55 idrottslärare har deltagit. Resultaten av denna enkätstudie visar att de allra flesta av de deltagande lärarna använder sig av digitala verktyg på olika sätt i undervisningen Kanske visa ännu tydligare vad resultaten visar när det gäller hur verktygen används för att utveckla elevernas motoriska förmågor. Här blir det som att ni lägger fokus på annat istället.. De allra vanligaste digitala verktygen som används är surfplattor, datorer och projektorer. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

<p>I detta arbete, som dels baserar sig på en litteraturstudie och dels på en kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer, studeras motorikens/rörelsens betydelse för inlärningen. Här ställs också frågan om vad som kan orsaka motoriska störningar och hur lärare i skolan kan upptäcka detta och hjälpa eleverna. Slutligen ställs frågan om motoriska problem kan åtgärdas genom träning. I arbetet framgår tydligt att rörelser av olika slag är mycket stimulerande för vissa delar av hjärnans utveckling, som senare kan få betydelse för inlärningsförmågan. Det framgår vidare att upptäckten av motoriska problem i skolan kan ske via ett observationsschema och att hjälp i form av olika rörelseövningar kan sättas in av kunnig expertis. Denna typ av hjälp får dock kritik, samtidigt som intervjuerna vittnar om att det haft en positiv inverkan och lett till förbättringar</p>

<p> </p><p>Syftet med studien är att göra tydligt vilken kunskap förskollärare behöver om motoriska  reflexer i sitt arbete med barn samt ge en bild av verkligheten ute på fältet, vilken kunskap om reflexer finns hos förskollärare? I studien har fem intervjuer genomförts samt en rikstäckande enkätundersökning riktad till 400 förskollärare. Resultatet visar att förskollärare behöver en grundläggande kunskap om reflexer för att kunna observera, förstå och vidta alt. hänvisa till nödvändiga åtgärder. Det framgår även att kunskap om de kvarvarande primitiva reflexernas alt. de icke etablerade posturala reflexernas inverkan på inlärning och koncentration behövs. Enkätundersökningen visar att en majoritet av de respondenter som svarat har en ytlig kunskap om reflexer vilket innebär att de inte vet innebörden om sju av de mest kända reflexerna. Det framgår att deltagande förskollärare, färdigutbildade mellan 1985 och 1989, har djupast kunskap om reflexer medan de som färdigutbildade sig 2006-2008 har minst kunskap.</p><p> </p>

I detta arbete, som dels baserar sig på en litteraturstudie och dels på en kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer, studeras motorikens/rörelsens betydelse för inlärningen. Här ställs också frågan om vad som kan orsaka motoriska störningar och hur lärare i skolan kan upptäcka detta och hjälpa eleverna. Slutligen ställs frågan om motoriska problem kan åtgärdas genom träning. I arbetet framgår tydligt att rörelser av olika slag är mycket stimulerande för vissa delar av hjärnans utveckling, som senare kan få betydelse för inlärningsförmågan. Det framgår vidare att upptäckten av motoriska problem i skolan kan ske via ett observationsschema och att hjälp i form av olika rörelseövningar kan sättas in av kunnig expertis. Denna typ av hjälp får dock kritik, samtidigt som intervjuerna vittnar om att det haft en positiv inverkan och lett till förbättringar

Syftet med studien är att göra tydligt vilken kunskap förskollärare behöver om motoriska  reflexer i sitt arbete med barn samt ge en bild av verkligheten ute på fältet, vilken kunskap om reflexer finns hos förskollärare? I studien har fem intervjuer genomförts samt en rikstäckande enkätundersökning riktad till 400 förskollärare. Resultatet visar att förskollärare behöver en grundläggande kunskap om reflexer för att kunna observera, förstå och vidta alt. hänvisa till nödvändiga åtgärder. Det framgår även att kunskap om de kvarvarande primitiva reflexernas alt. de icke etablerade posturala reflexernas inverkan på inlärning och koncentration behövs. Enkätundersökningen visar att en majoritet av de respondenter som svarat har en ytlig kunskap om reflexer vilket innebär att de inte vet innebörden om sju av de mest kända reflexerna. Det framgår att deltagande förskollärare, färdigutbildade mellan 1985 och 1989, har djupast kunskap om reflexer medan de som färdigutbildade sig 2006-2008 har minst kunskap.

Detta utvecklingsarbete syftar till att, i skolans närmiljö under pedagogisk ledning, skapa rastaktiviteter där vill vi öka elevernas chans till motorisk träning. Vårt arbete riktades mot en elevgrupp med barn från förskoleklass till årskurs tre. Skolans förutsättningar att bedriva motorisk träning under den ordinarie undervisningen i Idrott och Hälsa var ett utvecklingsområde som uppdagades under tidigare verksamhetsförlagd utbildning och blev grunden till projektet. Projektet varade under tre veckor och innehöll sammanlagt sex aktiviteter under pedagogisk ledning i skolans befintliga närmiljö. Att delta i projektet var frivilligt och ett erbjudande till motorisk träning, målet var inte att mäta eller bedöma elevernas prestation. Genom hela projekttiden, under planering och förabete samt efter avslutade aktiviteter, hölls intervjuer med både lärare och elever. Intervjuerna dokumenterades tillsammans med våra egna observationer. Rörelseförmågans plats i skolan, utomhusmiljöns effekter på hälsan samt pedagogisk struktur har genomgående varit begrepp vi förhållit oss till. Resultatet av vårt genomförda projekt visar att elevernas rörelseförmåga kopplat till de specifika aktiviteterna förbättrats, att påstå att projektet fått någon större inverkan på deras generella motoriska förmåga kan vi dock inte utifrån genomfört projekt påvisa.

Detta arbete undersöker sambandet mellan dyslexi och motoriska svårigheter. Ordet dyslexi betyder svårigheter med ord. Att ha dyslexi innebär att man har problem med att lära sig läsa och skriva. Handikappet beror på en skada på hjärnan. Det finns olika typer av dyslexi. Alla barns motorik utvecklas efter ett särskilt mönster och avvikelser härifrån kan påverka inlär-ningen. Min huvudfråga är om det finns ett samband mellan dyslexi och motoriska svårigheter. Tre stycken specialpedagoger och en lärare har intervjuats. Samtliga är kvinnor i åldern 35-50 år. Arbetet har resulterat i att jag kunnat konstatera att något direkt samband mellan handikappen inte finns. Däremot har både litteraturen och intervjuerna visat att den motoriska utvecklingen har ett samband med inlärningsförmågan.