Förändringar är inget ovanligt i de flesta organisationer idag. Tack vare den utveckling som sker lär det dessutom bli ännu vanligare i framtiden. Det kan röra sig om små förändringar i form av nyanställningar eller ny teknik, men det kan även handla om stora förändringar såsom omstruktureringar och nya affärsområden. Oavsett vilken typ av förändringar det handlar om så påverkas individerna inom organisationen på ett eller annat sätt. Framförallt är det företagets anställda som berörs och hur lyckad en förändring blir påverkas till stor del av hur de anställda tar emot den.

Under en lågkonjunktur använder sig många företag av varsel och uppsägningar som ett sätt att minska kostnader och möta en vikande efterfrågan. Dessa uppsägningar innebär en förändring vilket är något som ofta möts av motstånd. I den här uppsatsen belyses de problem en ledare ställs inför i samband med en förändring som innebär uppsägningar och hur de har valt att genomföra dem. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur tre ledare i tre olika organisationer genomför uppsägningar som sker till följd av arbetsbrist. En kvalitativ metod har använts där vi genomfört tre halvstrukturerade intervjuer med ledare som haft insyn i beslutsprocessen från varsel fram till uppsägningar och varit de som till största del förmedlat besluten till berörda individer. Med insamlad empirisk data analyserades hur ledarna genomförde uppsägningarna utifrån teori som behandlar förändring, ledarskap och ett företags situation. Resultaten visade att trots liknande yttre förutsättningar i form av lågkonjunktur och vikande orderingång så skilde sig genomförandet av förändringen mellan de tre företagen. En likhet var att kommunikation varit en viktig strategi under processen. I samtliga fall var ledarskapet dessutom säkert, direkt och beslutsamt. / During a recession, many companies are using layoffs as a way to reduce costs and meet declining demand. These layoffs mean changes, which is often met with resistance. This thesis highlights the problems a leader is faced with during a change involving layoffs and how they have chosen to implement the same. The purpose of this thesis is to describe how three leaders in three different organizations implement layoffs occurring as a result of shortage of work. The research used is semi-structured interviews with three leaders who have taken part in the decision-making process of the layoffs. They have been, for the most part, responsible for conveying the decisions to the employees concerned. The collected empirical data was analyzed on the basis of theory dealing with organizational change, leadership and situational variables in order to understand how the layoffs have been carried out. The results showed that despite similar external environment in terms of recession and declining order, the implementation was different between the three companies. One similarity was that communication was an important strategy in the process. In each case the leadership was also secure, direct and decisive.

<p>Abstract</p><p>Problem: This thesis was made by a commission from Svensk Logistikanalys AB (SLA). SLA is a relatively new firm who is working as a freight broker for firms that wants to lower their freight costs. SLA contacted Jönköpings international business school because they experienced a problem with too many firms, that had SLA’s concept introduced to them, but turned down their services. On the basis of this, following purpose of the report has been stated.</p><p>Purpose: In this thesis we will study companies that have said no to the services of SLA. The purpose is to find and understand the factors that make them say no to the services.</p><p>Method: In order to investigate factors that influence potential customer to SLA we interviewed six firms to whom SLA had introduce their concept to, but after a negotiation turned them down. The interviews have been well documented with help from a tape recorder, so there would be no loss of important details. The interviews was then reviewed and compared with the theory and our own opinions of the content of the interviews.</p><p>Analysis: The analysis is divided into three topics; contact with customers, relations and resistance to change. When analyzing these topics we have gone through all the firms’ topic by topic and this led us to several conclusions.</p><p>Conclusion: We have found several causes which has influenced SLA’s potential customer to reject SLA’s concept. Something that is common for all the firms are that time of delivery is very important and the uncertainty with introducing a new transportation company influences their decisions. Another cause is the resistance to change that arises when introducing a new transportation company. We also found some skepticism about the savings promised by SLA.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Problem: Denna uppsats är gjord på uppdrag av Svensk Logistikanalys AB (SLA). SLA är ett relativt nystartat företag som arbetar som fraktmäklare åt företag som vill minska sina fraktkostnader. De kontaktade högskolan eftersom de upplevde att de hade problem med att för många företag, som fick deras koncept presenterat för sig, tackade nej till deras tjänster. Utifrån detta arbetades följande syfte med uppsatsen fram:</p><p>Syfte: I denna uppsats kommer vi studera företag som tackat nej till SLA:s tjänster. Syftet är att finna och förstå de faktorer som gör att de tackar nej till tjänsterna.</p><p>Metod: För att undersöka vad som påverkat potentiella kunder till SLA har vi genomfört intervjuer med sex stycken företag som SLA har presenterat sitt koncept för men som efter förhandling inte har köpt deras tjänster. Intervjuerna har noga dokumenterats med hjälp av en bandspelare för att inte missa några viktiga detaljer i intervjuerna. Intervjuerna har därefter granskats och jämförts med den teori som studerats och våra egna uppfattningar av intervjuernas innebörd.</p><p>Analys: Analysen är uppdelad i tre områden; kontakt med kunden, relationer samt motstånd till förändring. Vid analys av dessa områden så har vi gått igenom alla företagen område för område vilket har utmynnat till flera slutsatser.</p><p>Slutsats: Vi har funnit flera orsaker till vad som har påverkat SLA:s potentiella kunder till att de tackar nej. Något som är gemensamt för alla företagen är att leveranssäkerheten är av största vikt, och att osäkerheten med att införa en ny transportör påverkar deras beslut. En annan orsak är att den förändring som uppstår vid införandet av en ny transportör är jobbig samt skapar motstånd hos dem som jobbar närmast transportören. Vi har även funnit en viss skepsis hos företagen till SLA:s lovade besparing vid upphandlingstjänsten.</p>

<p>Background: Strategic changes are often carried out with good intentions, but managers and subordinates may assess the change differently. Consequently, subordinates start to resist the change. </p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to explore the internal resistance, which often is a consequence of strategic changes. We aim to draw conclusions based on the employees’ perception of how resistance to strategic changes should be prevented and handled. </p><p>Limitations: This thesis investigates one subsidiary within the Sydkraft Group in Norrköping. Furthermore, it deals with the manager’s possibilities to prevent and handle resistance. </p><p>Procedure: Five interviews were carried out at Sydkraft Service Partners. </p><p>Results: The most common form of resistance is subtle resistance, which oftentimes is invisible to managers and therefore, not managed successfully. Managers should manage resistance by adapting the speed of the change process to the employees, communicating with them, and educating them.</p> / <p>Bakgrund: Strategiska förändringar genomförs ofta med goda intentioner men det händer att ledningen och de anställda uppfattar förändringen på olika sätt. Följaktligen kan de anställda börja motsätta sig förändringen. </p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att utforska det interna motstånd som ofta uppstår i samband med en strategisk förändring. Vi avser att dra slutsatser som är baserade på de anställdas åsikter om hur motstånd mot strategiska förändringar ska förebyggas och hanteras. </p><p>Begränsningar: Ett dotterbolag inom Sydkraftkoncernen i Norrköping studeras och chefens möjligheter att förebygga och hantera motstånd behandlas. Genomförande: Fem personer på Sydkraft Service Partners har intervjuats. </p><p>Resultat: Den typ av motstånd som oftast förekommer är svårfångat och relativt osynligt. Detta leder till att motståndet inte kan hanteras på ett tillfredsställande sätt. Chefer bör hantera motstånd genom att anpassa förändringsprocessens hastighet till de anställda, kommunicera med dem och utbilda dem.</p>

<p>Förändringar är inget ovanligt i de flesta organisationer idag.</p><p>Tack vare den utveckling som sker lär det dessutom bli ännu vanligare i</p><p>framtiden. Det kan röra sig om små förändringar i form av nyanställningar eller</p><p>ny teknik, men det kan även handla om stora förändringar såsom</p><p>omstruktureringar och nya affärsområden. Oavsett vilken typ av förändringar</p><p>det handlar om så påverkas individerna inom organisationen på ett eller</p><p>annat sätt. Framförallt är det företagets anställda som berörs och hur lyckad</p><p>en förändring blir påverkas till stor del av hur de anställda tar emot den.</p>

I denna studie kommer jag att jämföra kollektivanställda och tjänstemän på en större processindustri i Värmland. Syftet med att jämföra de olika grupperna är att se om det skiljer sig mellan handlingar som kan tolkas som organizational misbehaviour. Denna studie är utav en kvantitativ karaktär där graden av organizational misbehaviour har undersökts mellan de två yrkesgrupperna med hjälp av enkät. Urvalet omfattar totalt 300 stycken anställda, respondenterna var jämnt fördelade mellan de olika yrkesgrupperna för att göra en så rättvis undersökning som möjligt. Jag har valt att mäta Organizational misbehaviour i följande variabler (1) om de anställda använder Internet till privata syften (2) ringer privata samtal på arbetsgivarens telefon (3) gör privata ärenden på betald arbetstid (4) om det förekommer skämt om sina kollegor och chefer (5) stöld på arbetsplatsen. Jag har kommit fram till att det finns en skillnad mellan de olika yrkesgrupperna. Denna skillnad beror främst på vilka möjligheter de anställda har genom sin anställning. Det har visat sig att om de anställda har tillgång till Internet och en fast telefon som betalas av bruket så ökar frekvensen bland de anställda att begå handlingar som kan kopplas till organizational misbehaviour bland de anställda. I denna undersökning så kan även se en skillnad mellan män och kvinnor i handlingar som kan tolkas som organizational misbehaviour. Jag har även kommit fram till att det finns klara skillnader mellan de anställda beroende på hur länge man har varit anställd på bruket. Studiens resultat visar bland annat att en bidragande anledning till att anställda ägnar sig åt organizational misbehaviour är att de missnöjda med sitt yrke. I denna studie så kommer jag att arbeta efter fyra frågeställningar dessa är; -Förekommer det organizational misbehaviour bland de anställda på bruket? -Finns det någon skillnad i organizational misbehaviour bland tjänstemän och kollektivanställda bruksarbetare? -Finns det skillnader i organizational misbehaviour beroende på hur länge man har varit anställd på bruket? -Finns det någon skillnad i organizational misbehaviour mellan de olika könen?

Companies that are facing the global market are put in to new challenges in order to streamline its business. One industry that has realized that changes are necessary is the construction industry, it is an industry witch is far behind the development of introducing information technology-tools systems in there business. It has shown there is a relation between high IT usage and high productivity, which is one of the reasons to why companies in the construction industry should purchase a business system especially for procurement. However, companies that have purchased a business system are facing difficulties in having their employees using it for its purpose. People react differently to changes and that’s why variations in quantities exist for usage of information technology-tools. We considered it to be interesting to look deeper into the question: “if the difference in utilization depends on resistance”? And if so: “which factors are behind the variation of participation”? This became a research project for us with the purpose to investigate and analyze the differences of attitudes of the NCC’s purchasers, in different regions in Sweden, while the process of the information technology-tool “Trade” was implemented. Our dissertation is based on both qualitative and quantitative data. We carried out a survey and interviews to collect information to our empirical chapter. The Question formulas was created on the basis of our theories and the respondents where also chosen on the same base of theories. To be able to see the differences of the regions, we chose one of the better and one of the worst of using the Trade. Interviews took place in Stockholm and Umeå and the survey formulas was sent internally thru a web based application to all of the purchasers within NCC Construction AB in both Stockholm and Norrland. The result of the research showed that in Stockholm the response was more positive then it was in the northern part of Sweden, regarding the use of the information technology-tool Trade. We did not find any strong connection between people with computer habit, their age and the usage of Trade. However, we did find that verbal information contributed to create a larger interest for the use of Trade. Furthermore we found some teething troubles, but also a few errors such as unclearness to what kind of construction site Trade suits for, low performance expectations and unclear informed advantages. These were the main factors for resistance and the difference between the regions. / Den globala marknaden ställer företagen inför nya utmaningar att förändra och effektivisera sin verksamhet. En bransch som har insett att en förändring är nödvändig är byggbranschen, det är en bransch som ligger efter i utvecklingen med att införa IT baserade verktygssystem i verksamheten. Det finns ett samband mellan högt IT-användande och produktivitet, därför är alternativet för byggbranschen att införskaffa ett inköpssystem. Men de företag som har införskaffat ett inköpssystem möter stora svårigheten när det gäller att personalen använder det fullt ut till dess syfte. Människor agerar olika vid förändring och därmed varierar omfattningen av utnyttjandet av IT verktyg. Därför ansåg vi att det vore intressant att undersöka om skillnaden i användandet beror på motstånd och vilka faktorer som ligger bakom den varierande mottagligheten. Detta kom att bli ett uppdrag för oss, och syftet var att undersöka och analysera skillnaden i attityden i olika regioner i Sverige hos NCCs avropare vid införandet av IT-verktyget Trade. Vår uppsats bygger på både kvalitativ och kvantitativ data. Vi genomförde enkätundersökning och intervjuer för att samla in material till empiri. Frågeformulär utformades utifrån våra teorier och respondenter valdes utifrån teoriernas grunder. För att se skillnaden valdes den region som var bättre samt region som var sämst på att använda Trade. Intervjun genomfördes i Stockholm och Umeå och enkäten skickades internt via en webbaserad applikation till alla avropare inom NCC Construction AB i både Stockholm och Norrland. Resultatet av undersökningen visade att i Stockholm var man mer positiv än i Norrland vad gällde användandet av IT-verktyget. Vi fann inga starka samband mellan hög datorvana, ålder och användandet av Trade. Därmed fann vi att muntlig information bidrog till ett större intresse och användande av Trade. Dessutom fanns det så kallade barnsjukdomar som uppstår med nya system, men även flera brister som otydlighet om till vilken form av byggarbete Trade passade, lågt ställda krav och otydligt förmedlade fördelar. Dessa var de främsta faktorerna till motståndet och skillnaden mellan regionerna.

Syftet med min diskursanalytiska uppsats har varit att förstå vad som händer i ett jämställdhetsprojekt inom förskolan där kunskap ses som viktig. Detta har jag undersökt genom frågeställningen: hur kan pedagogers subjektspositioner visa på kunskap, emancipation, förändring, makt och motstånd? Den teoretiska ramen består av poststrukturalistiska teorier hämtade från Lenz Taguchi, Foucault, Davies och Rose och det empiriska materialet är pedagogers och handledares utvärderingar från förskoleprojektet JämFör i Västerbotten. Textanalysen visar att de normativa inslagen består av ”att upptäcka”, ”att få ett seende” och ett ”tänk”, vilket förväntas leda till pedagogens frigörelse. Genom att jämställdheten formuleras som en kunskapsfråga, med litteratur som ger ett särskilt språkbruk, frammanas bilden av jämställdhet som en process som framför allt återfinns i pedagogernas medvetanden. Motståndet mot den dominerande diskursen visas genom att pedagogerna ser sig som redan jämställda eller att de utvecklar metoder som inte följer den dominerande diskursen. På så vis förhandlar de i viss mån själva om vad innebörderna i den emanciperade pedagogen skall bestå av.

The aim of this study is to compare attitudes to change among innovation and economics students and teachers at one of the universities in Sweden.Data about students’ and teachers’ attitudes to change was gathered using a survey.Keeping in mind that knowledge can lower ones resistance this study is based on a hypothesis that individuals from the innovations program have a lower resistance to change. The study is also based on earlier research in regards to comparisons between students and teachers.The results of the study show that teachers have less resistance to change than students. Individuals in the innovation program are however less resistant to change than individuals in the economics program.One can discuss whether or not results of the study show that the hypothesis is correct.The difference between individuals in the economics- and the innovation program are statistically significant and has moderate effects in reality. The differences between teachers and students are statistically significant but only have a small effect.It is however a starting-point for future studies that will possibly explore the subject more profoundly. / Målet med den studien är att jämföra attityder mot förändring hos studenter och lärare på Innovationsprogrammet och Ekonomprogrammet på en högskola i Sverige.Data om attityder mot förändring hos lärare och studenter på båda program samlades in med hjälp av en enkätstudie.Med tanken om att kunskap kan minska ens motstånd utgår studien från en hypotes om att individer inom innovationsprogrammet har lägre motstånd till förändring. Studien utgår även från tidigare studier när det gäller jämförelser mellan studenter och lärare.Resultat av studien visar att lärarna är mer benägna till förändring än studenterna. Däremot visar individerna på Innovationsprogrammet mindre motstånd till förändring än individerna på Ekonomprogrammet.Man kan diskutera om resultaten har visat att hypoteserna är rätt eller inte. Skillnaden mellan individer på Innovationsprogrammet och Ekonomprogrammet är statistiskt signifikant och har en moderat effekt i verkligheten. Skillnaden mellan studenterna och lärarna är statistiskt signifikant men har endast en liten effekt.Resultaten kan däremot vara en utgångspunkt för vidare, mer djupgående forskning.

Studiens syfte var att få kunskap om förhållanden som kan leda till ett förändringsarbete som är lyckosamt. Det vi ville undersöka var hur en ledare ska bete sig/handla för att få en lyckad organisationsförändring men även varför och på vilket sätt kommunikationen är viktig vid en förändring? Metoden som användes var kvalitativ och vårt empiriska material skaffades genom intervjuer. I vår studie deltog fem respondenter. Genom analys av teori och intervjumaterial har vi kommit fram till slutsatsen att man måste ha egenskaper från både transformativt och transaktionellt ledarskap. Vi anser att man behöver ha många egenskaper från det transformativa ledarskapet men att man även behöver vara auktoritär i sitt ledarskap, vilket man kan se hos en transaktionell ledare. Kommunikation och delaktighet var två element som ständigt dök upp i teorin och under intervjuerna som viktiga delar i förändringsarbete