This thesis explores questions of identity and the body in performance in collegiate competitive bhangra, a South Asian diasporic popular dance form, through the analytical frameworks of hype and the musicking body. I explore the relatively recent shift of bhangra from a club scene to a college-level, competitive context in order to understand the ways in which this contemporary bhangra still offers participants a meaningful expression of South Asian identity, when the context in which the music is produced and consumed seems to have changed dramatically from the original context in which the genre emerged as a popular cultural form in the UK in the 1970s and 1980s. I analyze the way in which hype, an intangible element of contemporary bhangra that is essential for successful performance, is built up and maintained through the embodied practices of the co-producers of bhangra.

I förevarande studie har jag undersökt hur musicking kan utvecklas i en barngrupp samt hur det kan främja användandet av musik i en barngrupp. Detta har jag ställt i relation till Smalls teori om musicking och till Holmbergs och Thörnquists studier om musik i förskolan för att kunna analysera musik i en förskolekontext. 11 barn var delaktiga i studien. Jag har använt mig av observationer för att samla in mitt material. I min analys har Smalls begrepp musicking, med teorin om agerande- och lyssnande aktör, varit den huvudsakliga utgångspunkten. Som komplement till Smalls teori om agerande- ochlyssnande aktör har jag valt att använda Holmbergs begrepp spelare: samspelare, igångspelare, motspelare och medspelare. Dessa spelare används som underkategorier till Smalls begrepp lyssnande aktör och agerande aktör för att beskriva vilka olika roller barnen i studien intar under musikstunderna, under konserten samt i observationerna före och efter.Från musikprojektets början till dess slut ser jag en utveckling av musikanvändandet hos barnen. Jag ser att barnen använder musik och andra delar av musikprojektet i sin fria lek både under och efter musikprojektet. Då musicking handlar om hela den kontext där musiken framställs (Small, 1998) är studien inte bara inriktad mot själva muciserandet utan också andra uttryck i kontexten. Det blir också synligt i studien att barnen inte bara för ut musiken i den fria leken utan också andra uttryck som använts i projektet.

Studiens syfte är att undersöka yngre förskolebarns spontana musikskapande. Metoden för insamling av data som använts är filmning med förskolans lärplatta, som kompletterats med anteckningar. De teoretiska perspektiv vi utgått från är Dissanayakes artification theory (översatt till konstifikationsteori) och Smalls musicking-teori. Resultatet visar att Dissanayakes estetiska beteenden är lämpliga att applicera på barns spontana musicking. Vi ser att de musicking-event som uppstår ligger nära lek och ofta är sociala i sin karaktär. Vi ser att barn använder sig av musicking för att göra sin vardag speciell, eller konstifiera den. Slutsatsen blir att de yngre förskolebarnens spontana musikskapande befinner sig någonstans i gränslandet mellan konst och lek, eller snarare är det kanske så att det är både två samtidigt.

Sammanfattning Studien tar avstamp från min yrkeserfarenhet från då musik spelas upp i en förskolekontext. Studiens syfte är att undersöka om och hur uppspelad musik i förskolan kan beskrivas som meningsskapande aktivitet. Den teoretiska utgångspunkten för studien hämtas från begreppet musicking som myntades av Christopher Small (1998, s. 9) där musikens mening blir till genom musikaktiviteter så som lyssnande, framförande och dansande. Jag har tagit fasta på hur lyssnandet tar sig uttryck i barns aktiviteter under uppspelandet av musik. Empirin inhämtades på två svenska förskolor under våren 2023. Genom observationer av barns aktiviteter vid uppspelning av musik, och gruppsamtal med barn om hur de associerar till musik, beskrivs olika meningsskapande i ord och teckningar. En särskild metod som använts har också varit mina egna teckningar av barns aktiviteter. Resultatet visas genom kategorierna passivt lyssnande och aktivt lyssnande. Passivt lyssnande beskrivs som aktiviteter som ger en mer subtil kroppslig resonans och då ett motstånd mot den uppspelade musiken eller föredragen tystnad ges uttryck åt. Aktivt lyssnade beskrivs där lyssnandet manifesteras genom musik som ljudbilder, dans, musikframförande och musikskapande. Undersökningen beskriver meningsskapandet genom möten som uppstår mellan barn, förskolepedagoger, rum och material där relationer utforskades tillsammans med musiken. Resultatet analyseras och diskuteras, även utifrån tidigare forskning, där musikval, som kan ses som en av de förberedande aktiviteterna av musicking, lyfts fram. Det relationella och subjektiva lyssnandet uppmärksammas och avslutningsvis beskrivs hur undersökningen tillsammans med begreppet musicking kan vidga synen på musikundervisning. / Abstract Title: Musical tracks – A study of music in preschool This study is based on my professional experience of music being played in a preschool context. The aim of the study is to examine if and how music played at preschool could be a “meaning-making” activity. The theoretical starting point is the concept of musicking developed by Christopher Small (1998, p. 9). In this concept the meaning of music is created through musical activities such as listening, performing and dancing. I have focused on how listening expresses itself in children's activities when music is played in the background. The data was gathered at two Swedish preschools in the spring of 2023. Through observations of children's activities when recorded music was playing in the background, I discovered different “meaning-making” in the children’s actions, words and drawings. I also used drawing as a method to gather data while observing the music activities. The results are presented through two categories, passive and active listening. Passive listening is described as activities that produced a more subtle bodily resonance and when a resistance to the background music or a preference for silence was expressed. Active listening is described when the listening is manifested through music such as sound images, dance, performance and/or creation of music. The study shows how creation of meaning occurs between children, preschool teachers, rooms, and materials where relationships are explored together with music. The results are analysed and discussed based on previous research where music selection is highlighted, which can be seen as one of the preparatory activities of musicking. Focus is on relational and subjective listening. In conclusion, the research, show along with the concept of musicking, that the view of music education can be broadened.

Philosophiae Doctor - PhD / This thesis traces the making of a social world of the musicking Cape through sound, which it calls sonic anticipation. Sonic anticipation is threaded through a Cape-based musicking milieu called goema in the Nineteenth century, and through the regional jazzing culture that emerged in Cape Town in the latter part of the Twentieth century. A key concern is to read the sonic archive of Cape music without folding into a representational discourse of (apartheid) group identity or of a Cape exceptionalism. First, the thesis explores goema's emergence as folk music. In a central example, sonic anticipation is discernible in the intensities of a song called Daar Kom die Alibama [translated as ‘There Comes the Alibama’]. This song enabled goema to secure a status as racialised folk memory. Later in the Twentieth century, the song set the scene for a rearticulation that laid claim to the city as a response to the 'anxious urbanity' of race formation. This shift from the Nineteenth to Twentieth century musicking tradition is at the heart of what we have come to know as Cape jazz. In its genealogical construction of Cape jazz, the thesis traces a prefigurative aesthetics and politics that proposes new ways of thinking about the political significance of jazz. It traces the pedagogic strategies that musicians – Tem Hawker, Winston Mankunku, Robbie Jansen and Alex van Heerden - used in pursuing ‘ethical individuation’ with this racialised folk memory. By the early 1960s, jazz had become a method ‘archive’ or formative canon for these musicians. The thesis outlines how musicians used ‘nomadic’ pedagogies; following the energies that moved through the city, inside the technological, and discursive formations by which the social world was made. This thesis on goema’s refrain and the musicking Cape offers a way to consider a ‘difference that is not apartheid’s difference’.

Syftet för denna studie har varit att bidra med kunskap om hur musikprofilerade pedagoger ser på arbetet med musik i förskolan. Ingången till denna studie utgjordes av att vi under vår utbildning utvecklat ett intresse för musikarbetet i förskolan samtidigt som vi mötts av att det hos verksamma pedagoger finns en osäkerhet inför att arbeta med musik i verksamheten. För att uppnå syftet med studien har kvalitativ intervju med en reflexiv ansats utgjort metoden. Metoden vi valt möjliggjorde för oss att få ta del av pedagogernas berättelser kring arbetet med musik i verksamheten. Informanterna för studien utgjordes av musikprofilerade pedagoger. Musickingteori i kombination med ett musikdidaktiskt perspektiv har varit utgångspunkten för analysarbetet. Analysarbetet har givit oss möjligheter att uppmärksamma pedagogers syn på hur arbetet med musik i förskolan kan vara utformat när musiken ges en central roll i verksamheten. Resultatet för studien visar på att arbetet med musik kan vara komplext då flera faktorer inverkar för hur musikarbetet planeras och genomförs. Synen på musik är inte definitiv vilket kan ha effekt för vad som anses som musik i verksamheten. Faktorer som pedagogernas intresse och kompetens i relation till musik, samt deras förhållningssätt och inställning till utmaningar kopplat till musikarbetet kan vara avgörande för musikens roll och utrymme inom förskolans verksamhet. Vi menar att detta examensarbete kan bidra med nya insikter om synen på musik i relation till förskolans verksamhet. Denna studies kunskapsbidrag riktas mot blivande och verksamma pedagoger inom förskolefältet.

Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera musikens betydelse för barns görande av sin egen barndom, där barn ses som sociala och kompetenta aktörer. Ur ett barndomssociologiskt och musicking perspektiv, analyserar vi vad som sker i mötet mellan barn och musik i en förskolekontext där barn samspelar med andra. Vidare fokuserar studien på den geografiska platsens betydelse för barns skapande av olika musikuttryck och kamratkulturer. För att undersöka kontextens betydelse samt barns vardagliga aktiviteter i förskolan, har en minietnografisk studie genomförts på två förskoleverksamheter, en i Sverige och en i Bosnien Hercegovina. Medelst användning av kvalitativa forskningsmetoder, främst passivt och aktivt deltagande observationer samt fältanteckningar, har empiri fokuserat på deltagarnas samverkan av kamratkulturer, tolkande reproduktion och musikande aktiviteter.Med avstamp i insamlad empiri har vi uppmärksammat den kreativa impuls som verkar finnas inom varje barn och hur det kan komma till uttryck på vitt skilda sätt i det specifika rummet. Barnens musikande blev synligt genom egna kreativa handlingar på sätt som passar dem där och då. Det kom till uttryck bland annat genom ljud och melodier, samt genom rörelser och rollspel i anslutning till leken. Detta görande kan ses som ett musikaliskt improviserande, där barnen använder sin tidigare erfarenhet för att skapa ett eget uttryckssätt lämpat för den känsla de känner och för den befintliga kamratkulturen. Resultatet indikerar sålunda att barn använder sig av kreativa improvisationer som innehåller såväl musikaliska som musikande handlingar. Utifrån observationer i såväl Sverige som i Bosnien Hercegovina noterade vi att de barnen ofta drogs till spontant ljudskapande och informellt musikande, för både dess personliga som dess sociala användningsområden. Vidare blir det synligt att barns görande av barndom kan beaktas i olika kulturer med musiken som ett universellt språk. / The purpose of this study is to describe and analyze the importance of music for children's making of their own childhood, where children are seen as social and competent actors. From a childhood sociological and musicking perspective, we analyze what happens in the meeting between children and music in a preschool context where children interact with others. Furthermore, the study focuses on the importance of the geographical location for children's creation of different musical expressions and peer cultures. In order to investigate the importance of the context and children's everyday activities in preschool, a mini- nographic study has been conducted on two preschools, one in Sweden and one in Bosnia Herzegovina. Through use of qualitative research methods, mainly passive and active participating observations as well as field notes, empirical data has focused on the participants' collaboration of peer cultures, interpretive reproduction and music activities.With the collected empirical data, we have noticed the creative impulse that seems to exist within each child and how it can be expressed in widely different ways in the specific room. The children's music became visible through their own creative actions in ways that fit them there and then. It was expressed, among other things, through sounds and melodies, as well as through movements and role-plays in connection with their play. This doing can be seen as musical improvising, where the children use their previous experience to create their own expression suitable for their feelings and for the existing peer culture. The result thus indicates that children use creative improvisations that contain both musical and musicking actions. Based on observations in both Sweden and Bosnia Herzegovina, we noted that these children often were drawn to spontaneous sound-creating and informal music-making, for both its personal and its social uses. Furthermore, it becomes apparent that children's making of childhood can be considered in different cultures with music as a universal language.

Denna studie har som syfte att undersöka hur mycket utrymme barns spontana musikskapande ges i förskolans verksamhet. Vi undersöker vad och om pedagogerna tycker att det är viktigt med musik i förskolan, vi tar reda på när de använder sig av musik och på vilket sätt. Därifrån synliggör vi om möjligheter finns för barns spontana musikskapande i verksamheten. Genom denna studie belyser vi hur/om barns spontana musikskapande i synliggörs och möjliggörs förskolan. Vi har använt oss av intervju som metod för att samla in empiri till denna studie. Det väsentliga för oss har varit hur pedagogerna ser på musik i förskolan. Empirin har vi sedan analyserat med hjälp av de teoretiska begreppen flow och musicking. Vi har även använt oss av Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen. Resultatet av vår analys visar att det finns en brist på utrymme för barnen att kunna utforska musik och ljud utanför samlingen. Det blir tydligt att många pedagoger känner sig osäkra inför sin egen roll för musiken i förskolan och därför är kanske inte musik en prioritet, därför kan det vara viktigt för barnen att de får tillgång till musiken spontant, utanför samlingen.

Fri lek är en stor del av barns vardag i förskolan och dess drivkraft är komplex. I läsning av tidigare forskning framkom en avsaknad av studier kring musik som drivkraft i fri lek. Fokus riktas snarare mot pedagogernas kunskap kring musik samt planerade situationer. Syftet med föreliggande studie är därmed att undersöka och analysera musikens betydelse som drivkraft i barns fria lek. I studien observerades barn i fri lek på en femårsavdelning på en privat förskola i en mindre ort. Dessa observationer och musikens roll i barnens fria lek har sedan analyserats med hjälp av de musiksociologiska begreppen transport, förflyttning in i musiken, socialt agentskap och musicking, från DeNora (2000). Vidare har Corsaros (2018) barndomssociologiska begrepp kamratkulturer, delade ritualer, tillträdesritualer och tolkande reproduktion använts i analysen. Resultatet av studien visar att barn använder sig av musik i sin lek och att den på olika sätt kan fungera som drivkraft. Musiken kan transportera leken in i nya sinnesstämningar, tempo och driva leken framåt. Vidare kan leken vara del i att forma barnens kamratkulturer genom att vara grunden till olika delade ritualer som skapas.

This thesis draws on a video ethnography of music activities in a preschool setting in Sweden. It focuses on the participants’ co-construction of music activities and on their use of semiotic and material resources to constitute and sustain these activities. The videos document musicking (Small, 1998), that is, events involving a series of musical activities: work with instruments, dancing and movements, singing and listening. The data were collected during one year and includes 24 hours of video films (altogether 30 musicking events). The participants in the study are 1-3 years old children and their music pedagogues (preschool staff members who worked in the preschool on a daily basis). In terms of theoretical influence, the study is inspired by conversation analysis (Sacks, 1992), linguistic anthropology and work on aesthetic processes (Duranti & Black, 2012; Sawyer, 1997; 2003), as well as sociocultural theorizing (Lave, 1996; Rogoff, 1995; Wenger, 1998). The findings show that the individual young children (2-year-olds) engage in musicking, and that they also initiative various novel activities: such as conducting, dancing, singing, and exploring instruments. In these activities, mobility in the room is essential for the children`s access to instruments and other artifacts and for their possibility to participate in specific activities. The musicking events evolve as multimodal events, where different participation strategies are allowed and creative improvisations involve both musical and extra-musical actions. But a major finding is that the music pedagogues’ responsive uptake and creative improvisations are critical for the individual children`s ability to participate in specific activities and for bringing together the individual child and the group in collaborative musicking. / Forskarskolan: Globalisering, literacy och utforskande lärprocesser: Förskolebarns språk, läsande, skrivande och matematiserande (GUL).