No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Denna uppsats undersöker hur icke-synestetiker inom en västerländsk kontext kodar musikupplevelser efter färg. Det är ett arbete som tar inspiration från synestetiska erfarenheter och implementerar det hos icke-synestetiker. Arbetet inleder med en kort presentation av fenomenet synestesi, sedan hur tidigare forskning kring musik- och färgassociationer har presenterats och problemformuleringar kring det. Studien använder sig av en kvalitativ metod med intervjuer som kombineras med att deltagarna får lyssna på musik och välja en färg som passar in med upplevelsen. Sedan applicerar jag tre teorier till resultatet som väver in perspektiv från konstvetenskap, litteraturvetenskap och musikpsykologi. Utifrån denna studie som intervjuar två deltagare, kommer jag fram till att musik- och färgassociationer är svåra att undersöka och att det finns flera ingångar till det. Samt att betydelsen av att använda populärmusik i liknande studier kan eventuellt ge fler ingångar till att tolka ett resultat. Slutligen för jag en diskussion kring individernas färgval och om de behöver betraktas utifrån hur intensiv en färg är, eftersom mättnad är något som sällan benämns inom disciplinen.

Den här uppsatsen är en reflektion och analys av aktörers diskussioner om hur AI som generator och verktyg påverkar samt kan komma att påverka musikindustrin. Uppsatsen utgår från två frågeställningar som syftar till att genom samspel kunna öppna för diskussion om bland annat hur musik produceras och manipuleras genom AI, samt hur AI står sig gentemot kultur, uppfattningar och etik. Dessa två frågeställningar lyder: ”Hur ser olika aktörer inom musikindustrin på hur AI påverkar samt kan komma att påverka musik-skaparprocessen, och vad upplever de att det finns för potentiella fördelar och nackdelar med att använda AI inom komposition och produktion?”, samt ” Hur kan AI-genererad musik tolkas och uppfattas av vissa människor, och hur kan dessa tolkningar och uppfattningar eventuellt komma att förändras i framtiden?”. Besvarandet av dessa frågor sker genom en huvudsaklig kvalitativ metod, med stöd av netnografi och teoretisk innehållsanalys. Anledningen till valda metoder är för att kunna göra ett djupdyk i ämnena i en tvärvetenskaplig mån, och för att kunna ge en detaljerad förståelse i ämnet genom färre men alltmer koncentrerade data. Syftet med arbetet är att öppna för diskussion kring ämnet om AI och musikindustrin samt dess påverkan, för att sedan kunna reflektera kring dess potentiella påverkan i framtiden. Studien som gjorts visar på att artificiell intelligens har påverkat musikindustrin på många vis redan idag, och att AI idag bidrar till många etiska dilemman gällande vem som faktiskt står till svars för exempelvis AI-genererad musik; detta som en produkt av hur lagar inte hunnit anpassa sig till AI:s exponentiellt växande framträdande i samhället. Studien belyser även kritiken som givits till AI för dess inkräktningar på den mänskliga kreativiteten, och dess eventuella övertagande av arbetspositioner inom konstvärldarna. Trots detta så reflekterar studien även på positiv kritik, där många inom industrin belyser möjligheterna med AI inom musikkomposition och produktion med idén om AI som möjliggörare och kollaboratör.

No description available.

The Vietnam War and subsequent protest movement remains one of the most tumultuous times in U.S. history. This thesis is an attempt to define and describe the protest movement as well as the varied popular protest songs that came from this era. Building on a previous study written by Elizabeth Kizer, this thesis creates sub-categories in which the protest music falls into. The first two chapters of this study help by giving historical context to the songs by describing the Vietnam War and then the protest movement in the U.S. The final chapter then deals with popular protest songs that appeared on the Billboard charts between 1960 and 1969.

Throughout his life Gustav Mahler (1860-1911) was aware of his role as an outsider and had a deeply conflicted view of his identity. The challenges he faced as a Jew in an overwhelmingly Christian and increasingly anti-Semitic Central Europe, as a German speaker in predominantly Czech speaking Bohemia and Moravia, as a Czech in the Austrian empire, and as an Austrian in a highly militarized but rapidly declining empire in the face of increasing pan-German nationalism, all contributed to this status. At the same time, his diverse early background provided a rich variety of musical experience, leading to an openness to musical influences that would accompany him throughout his career. Mahler was one of the first German modernists. His approach to the symphony was unique, revolutionary and widely misunderstood. By stretching the boundaries of structure and content with references to childhood, nature and the sounds and images of everyday life, through the deliberate, unsettling juxtaposition of the banal and the sublime, and through the use of voice and text, he used the symphony as a vehicle for personal reflection and exploration. Mahler’s primary forms of composition were Lieder and symphonies, and as his career progressed the two became inexorably intertwined. His music has been described as Weltanschauungsmusik - music that expresses a world outlook. Driven by a desire to engage with the symphonic tradition, his works included the first non-programmatic choral symphonies since Beethoven. This study focuses on particular aspects of Mahler’s compositional style to demonstrate his continuous search for identity: the references to and quotations from his own songs, from the works of other composers, and from sources such as Jewish/Central European folk music; the rhythmic influence of dances and marches as social references and indicators; the use of non-traditional instrumentation, timbre and sound effects to provide emphasis, coloration and contrast; and the symphonic use of vocal music to explore religious and philosophical beliefs.

Uppsatsen undersöker hur vardagligt musiklyssnande kan fungera som verktyg för motivationför fyra studenter i Sverige. Arbetet utgår från tidigare forskning om hur vi lyssnar på musik,affektreglering och vilken påverkan ny musikteknologi haft på vårt vardagligamusiklyssnande. Arbetet lägger även stor vikt på Tia DeNoras förståelse av ”affordance”(2000, 2003). Detta begrepp används för att förstå hur musikens klingande egenskaper, isamband med lyssnaren, kan möjliggöra för känslor av motivation. Uppsatsen utgår från dessa frågeställningar: När och hur lyssnar människor på musik ivardagslivet? Vilken musik lyssnar de på? Hur använder människor musik i olika kontextersom verktyg för motivation? Arbetet baseras på fyra semistrukturerade intervjuer då jag meddetta sätt får ta del av individernas personliga erfarenheter, tolkningar och upplevelser. Dettahar sedan analyserats och tolkats för att se likheter och/eller skillnader jämfört med tidigareforskning. Undersökningen visar på tydliga mönster i informanternas svar och dessa stämmeröverens med tidigare forskning. Deltagarna lyssnade ofta på musik, under olika sammanhangoch för olika anledningar. Musik användes flitigt av dem som reglering av känslor för attuppnå motivation. De var medvetna om vilken musik som fungerade bäst för att uppnåmotivation och beroende på kontext så varierade musiksmak samt lyssnarutrustning.Affordance begreppet belyste även hur det klingande gav möjlighet till motivation, på så viskunde jag ta hänsyn till lyssnaren men även musiken för att bilda mig kunskap kring minafrågeställningar.