This paper examines women's positions in the music industry. By quantitatively investigate ten major companies on the swedish music market, the authors have been able to mapp positions that are dominated by women and as well as men. The essay discusses several theories of both gender in organizations and gender in society in order to analyze the quantitative results. The aim of the paper is to highlight the current segregation of careers in the music industry as well as to lay a foundation for further research on why it is segregated. Clear graphs shows the gender distribution between women and men in business but also the distribution of gender in occupations / positions in similar companies. In the analysis the authors reflects on the results using relevant gender theories. In the conclusion, the authors explain the result generated by the analysis and illustrates the prevailing segregation that exists in the music industry. This paper has concluded that a seemingly even distribution between men and women in business organisations can sometimes be misleading. The majority of the companies studied had an equal gender distrubution but at the same time gender segregated.  The authors saw signs that certain professions and positions were gender-marked by an over-representation of a particular sex. The essay provides a basis for further research on the topic. / Denna uppsats undersöker kvinnors positioner inom musikbranschen. Genom att kvantitativt undersöka tio stora aktörer på marknaden har författarna kartlagt vilka positioner som domineras av så väl kvinnor och män. Uppsatsen tar upp flera teorier om kön i organisationer samt i samhället för att kunna analysera de kvantitativa resultaten. Syftet med uppsatsen är att belysa den rådande segregationen av yrken i musikbranschen samt att lägga en grund till fortsatt forskning kring varför det ser ut som det gör. Tydliga diagram visar könsfördelning mellan kvinnor och män i företagen men även könsfördelningen mellan yrken/positioner inom liknande företag. I analysen reflekterar författarna över resultaten med hjälp av relevanta teorier. I slutsatsen förklarar författarna de resultat som har uppkommit genom analysen och belyser den rådande segregation som finns inom musikbranschen. Denna uppsats har kommit fram till att en till synes jämn fördelning mellan kvinnor och män inom företag kan ibland vara missvisande. Majoriteten av de studerade företagen hade en jämn könsfördelning men att inom företagen fanns segregering mellan könen. Författarna såg även tecken på att vissa yrken samt positioner var könsmärkta genom en över representation av ett visst kön. Uppsatsen ger en grund för fortsatt forskning i ämnet

Musikindustrin i Sverige blommar och en tilltagande mängd svenska låtskrivare och producenter bidrar till att musikexporten är hög. Det är nästan lika många kvinnor som män som skapar musiken, men fördelningen sysselsatta inom musikbranschen är en tredjedel kvinnor mot resterande män. I ledningsgrupper finns kvinnor representerade med 20 procent och samma fördelning återfinns också i antalet A&R:s (dem som upptäcker nya artister) på musik- och artistbolag. Den här studien ser närmare på hur rekryteringsprocesser i musikbranschen går till, då den generella utbildningsnivån är låg men yrkena eftertraktade. Vilka kompetenser eftersöks och vilka personliga egenskaper är eftertraktade? Hur ser dem i rekryteringsroller på sina uppdrag och hur tänker de kring rekryteringar som verktyg för att styra sitt företags utveckling över tid. Studiens resultat visar en skepsis inför att förändra nuvarande metoder för rekrytering eftersom branschen är relationsstyrd och bygger på osynliga nätverk. . Då musikbranschen för första gången på lång tid är i en expanderande fas finns nu dock utrymme för att testa nya tillvägagångssätt och ståndpunkter, framförallt då förutsättningarna för att sälja musik ständigt utvecklas och kräver att deras distributörer håller samma takt.

Sedan Floréns studie om talangscouter 2010 har musikbranschen utvecklats enormt. Då det blivit enklare för oetablerade artister att bedriva sitt artisteri själva över internet utan hjälp av skivbolag har olika medieplattformar upplevt en övermättnad av ’talanger’ inom musik. Denna uppsats visar på i jämförelse med Floréns avhandling hur talangscouternas arbetsroller, eller A&R:s som de kallas inom musikbranschen, ser ut idag och har utvecklats under åren med fokus på fyra kärnaktiviteter hos skivbolagen: Identifiering av talang, inspelning av musik, marknadsföring av musik och artister samt distribution av de fonografiska verken. Med djupintervjuer som metod syftar studien att undersöka talangscouternas personliga medverkan inom dessa aktiviteter och dessutom peka på skillnader i tillvägagångssätt. Även om studien har visat på många likheter har utvecklingen av medieplattformar inte bara har gett dem många nya sätt att upptäcka talang på utan även möjligheten att själva ta större del inom flera av kärnaktiviteterna. Många A&R:s ansvarar även för marknadsföringen av artister själva och distribution av musik är ingenting som man måste förlita sig på de stora skivbolagen för längre.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilka verksamheter och organisationer som använder eller kan tänkas använda blockkedjeteknologin i musikbranschen och jämföra deras affärsidéer mot teorin om delningsekonomi. Den tidigare forskningen uppmärksammar styrningsproblematiken, problematik med intäktströmmar och digitaliseringens möjligheter. Blockkedjeteknologin undersöks som en företeelse i form av en fallstudie där fyra verksamhetsanalyser och tre intervjuer med informatörer och kommunikatörer i musikbranschen analyseras. Resultaten visar på nya möjligheter för musikskapare, lyssnare, användare och verksamheter. Möjligheter som snabbare utbetalning av royalties, transparens i utbetalningskedjan samt effektivare möjligheter i hantering av verksdata. Den nya kunskap studien bidragit med kompletterar den tidigare forskningen om styrningsproblematiken i musikbranschen och ger perspektiv på mångfalden av positiva förändringar blockkedjetekniken kan innebära för verksamma inom ljud- och musikproduktion.

Denna uppsats undersöker vilka roller som kan tillkomma en musikproducent och fördjupa sig i vilka rättigheter och skyldigheter som kan finnas i ett yrke som musikproducent samt vilka verktyg som kan vara viktiga för en nystartande musikproducent. Syftet är att belysa olika typer av musikproducent roller samt att jämföra dem. Intervjuer med två musikproducenter har gjorts för att undersöka ifall det finns någon skillnad i rollerna och hur producentbranschen såg ut förr jämfört med nu. Resultatet tyder på att det finns skillnader i de olika rollerna som musikproducent. Det finns skillnader i hur rättigheter blir uppdelade och vilka skyldigheter en producent har efter inspelad musik. En fördjupning mellan traditionell och modern musikproducent har gjorts för att kunna undersöka skillnaderna mellan de två typerna.

I denna studie kommer jag att undersöka den sydkoreanska musikmarknaden för att identifiera nycklar, mönster och tillvägagångssätt för att bredda min förståelse för genren K-pop, och på så sätt lyckas skapa ett konstnärligt verk som lyckas få chansen att pitchas ner till Sydkorea och K-popmarknaden. Mitt intresse för denna genre väcktes för första gången 2012, och har sedan dess legat och grott inom mig. Jag bestämde mig under hösten 2022 att jag under mitt sista år på Musikhögskolan i Örebro skulle ta chansen att undersöka och lära mig mer om den koreanska sidan av musikbranschen, för att sedan kunna ha chansen att arbeta aktivt mot Sydkorea som låtskrivare och producent. Jag har genom intervjuer, artiklar och litteratur tagit del utav information som jag sedermera använt mig av för att genomföra denna studie. Arbetet innefattar både mina men också mina respondenters tolkningar och erfarenheter utav musikbranschen och K-pop som genre.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur digitalisering av musikbranschen hittills har påverkat trummisar och trummor som instrument, samt att sia om hur eventuella framtider skulle kunna se ut. Detta undersöktes med hjälp av fem muntliga intervjuer där informanterna fick samtala om deras erfarenheter av modern teknik kopplad till trummor samt deras tankar om hur digitaliseringen påverkar deras och andras musicerande. Resultatet av undersökningen pekar på att digitaliseringen fört med sig både för-och nackdelar för de som verkar inom musikbranschen. De digitala verktygen har effektiviserat arbetsflödet för många, men verkar inte helt och hållet kunna ersätta den mänskliga trummisen. Åtminstone inte inom en överskådlig framtid. Undersökningen bidrar med kunskap om hur de verksamma inom musikbranschen upplever sin situation och öppnar upp för vidare forskning på flera olika håll. Exempelvis kan andra instrumentgrupper undersökas och maktfördelningen i branschen granskas närmare.

I Sveriges musikbransch råder det idag en skev fördelning mellan kvinnor och män på inflytelserika positioner. Den skeva könsfördelningen, där det på de beslutsfattande positionerna syns en tydlig manlig dominans har blivit starkt uppmärksammad de senaste åren, vilket väckt intresset för föreliggande studie. Studiens fokus ligger på de kvinnliga aktörer som har lyckats inta inflytelserika positioner. Syftet med studien är att få en förståelse för vilka faktorer som legat till grund för det inflytande dessa kvinnor erhållit. Utifrån det har forskningsfrågan: “Går det att se likheter och skillnader i respondenternas bakgrund, samt i den kunskap de har förvärvat som gör att de erhållit inflytande i musikbranschen?” därför formulerats. Studien är av kvalitativ metod och baseras på semi-strukturerade intervjuer med tio kvinnor som erhållit inflytande i musikbranschen. De intervjuade kvinnorna är i alfabetisk ordning: Cecilia Ancker, My Blomgren, Emelie Bååth, Marie Dimberg, Karin Gunnarsson, Helen McLaughlin, Theodora Nordqvist, Hilda Sandgren, Anna Sjölund och Lena Åberg Frisk. Utifrån studiens syfte används Pierre Bourdieus teori om fält, kapital och habitus för att undersöka vilket kapital som är av mest relevans då man intresserar sig för att erövra en inflytelserik position inom musikbranschen. Den empiri som erhållits påvisar att de kapital som anses mest viktiga för att nå en hög position är erfarenhet och sociala relationer. Vad samtliga respondenter har gemensamt, och som onekligen verkat för deras inflytelserika position de idag besitter, är den erfarenhet de ackumulerat. Analysen av empirin har lett till slutsatsen att vikten av erfarenhet och genomförande även är viktigare än en formell utbildning. Vad respondenterna vittnar om talar sitt klara språk: det sociala kapitalet blir en tillgång som förvaltas och omvandlas till en ökad kunskap, likt ett branschspecifikt utbildningskapital och är tillsammans med erfarenhetskapitalet de mest relevanta kapitalen för att erhålla inflytande i musikbranschen. / In today’s Swedish music industry, there is an uneven distribution of women and men among the influential positions. The male dominance in the industry has been highly debated in recent years, which brought the interest for this study. The study is therefore focused on females that have managed to occupy influential positions. The study aims to gain an understanding of the factors that enabled these women to obtain their influence in the music industry. Based on this purpose, our research question is "Is it possible to see similarities and differences among the respondents' backgrounds, and in their acquired knowledge, which has enabled their achieved power in the music industry?” The research takes a qualitative approach, based on semi-structured interviews with ten women who all hold influential positions in the music industry. The women interviewed are, in alphabetical order: Cecilia Ancker, My Blomgren, Emelie Bååth, Marie Dimberg, Karin Gunnarsson, Helen McLaughlin, Theodora Nordqvist, Hilda Sandgren, Anna Sjölund och Lena Åberg Frisk. Based on the study's purpose, Pierre Bourdieu's theory of field, capital and habitus is used as a theoretical framework to explore which capital is of most relevance when one is interested in acquiring an influential position in the music industry. The empirical data obtained shows that the capital considered most important for achieving an influential position is practical experience and social networking. Accumulating practical experience is a common trait among all respondents. The analysis of empirical data has led us to the conclusion that the importance of experience and execution is more important than formal education in the field. The respondents’ testimonials all conclude: The capital of social networking is an asset that is converted into knowledge; knowledge that is particularly important within the music industry, and can be considered an industry specific education. The capital of social networking, combined with practical experience, is the most relevant capital in order to obtain influence in the music industry.

Denna examensuppsats är ett resultat av en observationsstudie utförd på ett svenskt företag, verksam inom musikbranschen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är relationsmarknadsföringsteori och konvergensteori. Relationsmarknadsföring, även förkortat RM utgår från nätverksteori och idén om att kommunikation flödar mellan noder (som exempelvis utgörs av personer, organisationer och till och med datorer) sammankopplade av relationer i ett nätverk. Konvergensteori bygger på konvergens vilket innebär att två tidigare åtskilda ting går samman till en enhet. Utifrån detta är uttrycket konvergenskultur sprunget. Utifrån dessa teorier har Företaget* granskats i ett försök att svara på frågeställningarna: Hur arbetar Företaget* med marknadskommunikation kring sina produktioner i sociala/digitala medier? Vilka paralleller kan dras till relationsmarknadsföring? Hur påverkar arbetsförhållanden på Företaget* sättet på vilket det kommunicerar med slutkund? Hur försöker man mäta de digitala relationen till slutkund? Undersökningen är gjord som en fallstudie, vilket innebär att de resultat den ger inte är generella, utan endast beskriver detta specifika studieobjekt. Observationsstudien genomfördes under två separata veckor under vilka författaren fick följa flera olika medarbetare i deras dagliga arbete. Vissa medarbetare intervjuades även separat. Resultatet av studien visar att arbetsförhållandena hos företage i stor utsträckning påverkar deras rutiner för kommunikation med slutkund. Eftersom de anställda koncentrerar sig på att sälja spelningar mot arrangörer faller uppgiften att marknadsföra på praktikanter. För dessa finns utvecklade rutiner för hur marknadskommunikationssarbetet i den digitala världen bör skötas. I slutdiskussionen diskuteras faran med att låta tillfälliga medarbetare sköta denna uppgift då det medför risker för enhetligheten i kommunikationen. Resultaten visar även att Företaget* till viss del arbetar med konvergens och synergi bl.a. genom transmediala projekt. De verktyg Företaget* använder för att mäta utfallet av sina marknadsåtgärder beskrivs och utvärderas. Slutligen föreslås vissa åtgärdsförslag.

Denna kandidatuppsats avhandlar hur manliga respektive kvinnliga artistgrupper bygger upp sina varumärken på det sociala mediet Instagram. Vi har tittat närmare på hur två artistgrupper kommunicerar genom de bilder som har postats på deras Instagram-konto. De två artistgrupper vi har undersökt är svenska Nause samt Rebecca & Fiona. Uppsatsen undersöker om och hur traditionella könsroller reproduceras i nya medier samt hur man som artist kan bygga upp sitt varumärke genom Instagram.     Teoretisk utgångspunkt som används för undersökningen är marknadskommunikation och varumärkesteori. Den vetenskapliga metod som har används för undersökningen är kvalitativ innehållsanalys med fokus på bildsemiotik.   Resultatet vi har fått fram i vår undersökning visar att könsroller reproduceras till viss del på Instagram samt att manliga och kvinnliga artister marknadsför sig och bygger upp sitt varumärke på olika sätt på Instagram. Detta är anmärkningsvärt, eftersom båda artistgrupperna har samma utgångsläge och förutsättningar.