Uppsatsen faller inom ämnesområdet musikproduktion, där yrket musikproducent studeras ur ett feministiskt perspektiv. Studien utgår från att kvinnliga musikproducenter är underrepresenterade i Sverige och att musikproduktion i större drag är synonymt med manlighet. Med utgångspunkt av Equalizerprojektet, vars mål är att på snabbare sikt göra musikbranschen mer jämställd, syftar den här studien till att analysera manliga musikproducenters tankar och upplevelser av branschen. Genom en kvalitativ metod har semistrukturerade intervjuer gjorts med fyra verksamma manliga musikproducenter under november månad år 2017. Respondenternas reflektioner har sedan analyserats utifrån pionjärer inom feminism och maskulinitetsforskning. Genom dessa teorier får vi en inblick i komplexa hierarkier, där män kategoriseras i underordnade, överordnade och delaktiga maskuliniteter, varpå några av dessa maskulina beteenden är med och bidrar till en icke jämställd musikbransch. Efter studien konstateras att samtliga respondenter tillhör en underordnad maskulinitet där de själva anser sig vara besvärade av en dominant manlighet som är starkt rådande inom yrket. De upplever att det ger utdelning att anamma samma starka maskulina jargong, vilket bidrar till att den dominanta maskuliniteten upprätthålls. Två av respondenterna påvisar en stark feministiskt medvetenhet, både på strukturell nivå samt individnivå. Resterande respondenter visar en positiv inställning till att musikbranschen bör bli mer jämställd, samtidigt som de själva anser att de skulle kunna göra mer för att förändra rådande strukturella normer.

Enligt Musiksverige.se är konserter och liveframträdanden den del av musikindustrin som på senare år generar allra mest pengar per år. Live har alltid varit en stor del av musikbranschen och för artisterna som står på scen. Genom historien har live konserter används för marknadsföringssyfte för att marknadsföra en artists nya skiva eller annat. Idag har album blivit allt en allt mindre del av en artists inkomst och anledningarna till att genomföra en livekonsert har ändrats. Idag så är marginalen på att genomföra konserter betydligt högre än att sälja album så att genomföra konserter anses vara en av det viktigaste momenten för en artist för att tjäna pengar. Bakom konserten finns det en rad olika aktörer som på olika sätt är delaktiga i en värdekedja och som tillsammans arbetar för att en konsert kan arrangeras. Vilka är dessa aktörer och vad är det de egentligen gör? Det är denna fråga som studien ska försöka besvara på bästa möjliga sätt samt att försöka hitta samband mellan de olika värderna som kan genereras mellan aktörerna samt vad som anses värderas högt.   Syftet med studien är att undersöka hur nätverket av dessa aktörer ser ut och vilka insatser aktörerna bidrar med i värdekedjan bakom en arrangerad konsert. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med nio aktörer som är idag är aktiva inom livebranschen i Sverige. Vi har utifrån en intervjuguide diskuterat och samtalat med respondenterna och av dessa samtal utformat empiri som vi analyserat. Vad vi i denna studie har kommit fram till är att förmågan att ha öppen kommunikation, att vara tillgänglig, pålitlig och att ha stor kunskap inom branschen är vad aktörer på marknaden värdesätter högt. Är det något som fallerar i värdekedjan kan detta ofta härledas tillbaka till brist av någon av dessa attribut. / The main topic that this study will examine is the correlation between the individuals or organisations that together create a music concert. With the extent of parties that are involved in this process are there bound to be some sort of value exchange that the parties exchange in their services that they provide. The actors that are involved are independet from one and other but in the process of creating a concert they work toghether to achive their goal. Which actors that are involved in this process of creating a music concert and how the value exhange works are the main areas of this study.   With the extent of the music business this study chose to focus on diffrent individuals and organisations that are not performing during the concert, so the artists point of view has not been analyzed during this study. The organisations in question are for example booking agencies, promoters and venues. It is with people from these kind of organisations that we have conducted interviews with and have used as research material for this study.

De frågeställningar som jag har utgått från är vem eller vilka personer, och vilka andra faktorer skapade superstjärnan Lady Gaga? Har Lady Gaga blivit framgångsrik på egen hand eller huvudsakligen som ett resultat av andra personer och deras inverkan? Syftet är att analysera bakgrunden till Lady Gagas enorma succé och utforska möjliga orsaker och förklaringar till den, för att sedan kunna använda och föra vidare kunskapen om dessa framgångsstrategier i musikbranschen. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med fallstudien som metod. Intervjuerna är gjorda i New York, USA och omfattar inflytelserika personer från musik-, konst- och modevärlden, med inriktning på vilka faktorer och personer som varit viktiga och avgörande för Lady Gagas karriär. Analysen är baserad på en teori om Lady Gagas strategier kallad 4E efter ledorden emotions (känslor), erfarenhet, engagemang och exklusivitet. Intervjuerna och fallstudien bekräftar 4E-teorin på alla fyra punkter. Analysen visar att två ytterligare viktiga faktorer är vikten av stödjande grupper runt en ny okänd artist och New Yorks mångfald av artister, musiker och konstnärer.

Syftet med studien är att undersöka den potentiella roll och inverkan digitaliseringen av musiken kan ha haft på musikbranschens krishantering av Covid-19-pandemin. Vidare ämnar studien att skapa förståelse för hur analogin mellan kriser ur ett generellt perspektiv, kan hjälpa branschens förutsättningar inför framtiden. Sex intervjuer med personer aktiva och involverade inom musikbranschen gav upphov till resultatet som presenteras i uppsatsen. Med hjälp av en kvalitativ metod kunde slutsatser utefter intervjuernas empiri dras.Det övergripande resultatet talar för att ett samband mellan Covid-19-pandemin och musikens digitalisering i början av 2000 - talet finns. Denna koppling kan dock inte med fullständig säkerhet konstateras. Respondenterna uppger att liknelser finns i hur båda kriserna bland annat påskyndar/påskyndade vissa processer så som att musik blir alltmer digital, konserter streamas mer ofta över webben och kontakt digitalt via till exempel möten blir vanligare. Resultatet har visat att kriser inte alltid innebär endast en negativ förändring utan kan ge upphov till nya innovativa lösningar för konsumenten, organisationen och personen. Studiens respondenter diskuterar också vilka konsekvenser Covid-19 kan ha för framtida musikscen, artister, musiker och musikorganisationer.Undersökningen bidrar till spekulationer kring lösningar på möjliga framtida kriser som kan drabba branschen. Studien bidrar med nya tankesätt och hur man kan se på musikindustrins tidigare kriser ut ett lärandeperspektiv. Studien bidrar även till ytterligare kunskap kring kriser och hur musikbranschen kan resonera för att effektivisera framtida arbetssätt.

Uppsatsen syftar på att skapa en bild av hur mindre artister bör marknadsföras digitalt. Huvudfokuset ligger på festivalspelningar där flertal artister spelar under antingen en dag eller flera dagar. Intervjuer har gjorts med ett antal mindre artister samt managers för att få deras syn på hur de marknadsför sig själva. Intervjuerna innehåller frågor angående digital marknadsföring för festivalspelningar. Dessa är till exempel vilka sociala medier de använder och hur mycket ansvar artisten själv har när det kommer till marknadsföring. Mindre artister kan tjäna mycket på festivalspelningar då deras fanbase växer när de spelar med andra artister och nya individer upptäcker deras musik. Vikten i att vara unik som artist diskuteras även då artister måste hitta ett sätt att nå ut till sin publik och konkurrera med många andra artister. Även om detta är väldigt viktigt för artister måste de ändå vara vanliga nog för att passa publiken och göra dem nöjda. Att skapa en image som målgruppen kan relatera till är viktigt då det ger dem en känsla av äkthet och samhörighet genom deras marknadsföring. För att göra detta bör artisten skapa ett “paket” för marknadsföringen som reflekterar den image som artisten har. Genom att använda sig av en bild och video som matchar musiken kan de skapa en helhet i sin marknadsföring. Det finns även ett sammanhang mellan digital och fysisk marknadsföring där ett exempel som Spotify codes tas upp. Detta är en kod som kan sättas på posters som folk kan skanna med sina mobiler som leder dem till artistens Spotifysida. Detta gör det lättare för kunder att hitta nya artister och även komma ihåg dem. Sedan blir det en större interaktion för kunden vilket gör att de blir mer involverade i marknadsföringen. Artister och festivaler kan också använda varandras kanaler för att marknadsföra varandra. Artister kan till exempel förmedla att de ska spela på en festival för sina fans vilket gör att de blir mer intresserade att gå på festivalen. Festivalens marknadsföring leder även till nya fans för artisten. Artist och festival måste alltså samarbeta för att locka så många människor som möjligt till festivalen.

Research shows that influencer marketing is an effective way to market on social media. Scientists argue that consumers rely on influencers to help them decide on their purchases and guide them through the whole process. In a world where everyone can become an artist, it can be a struggle to stand out among the crowd. This is why this study aims to investigate if influencer marketing can be a new way for artists to reach various audiences and target groups. We want to explore the possibilities for swedish artists to implement influencer marketing as a way of strengthening their personal brand.  The empirical data is based on eight different interviews and observations on social media conducted through a period of time of about two months. The average time of the interviews was 37 minutes.  The results of this study shows that artists are willing to implement influencer marketing into their lives. This includes doing more collaborations with other influencers and companies. This study shows that there are two ways for an artist to implement influencer marketing into their marketing strategies. An artist can either collaborate with some established influencers and use their platforms to push their music out on social media. This could lead to the artist reaching a new audience and hopefully gain more followers. We also saw that the artist has the possibility to become an influencer in the sense that they collaborate with other brands on their social media platforms. This study shows that there might be risk with connecting your own brand to another but we can not find any major obstacles if the collaboration seems genuine and follows with the artists brand.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att uppnå en förståelse för vilka strategier svenska indiebolag, utifrån en nutida kontext, använder för att leda och planera sina organisationer för att framgångsrikt konkurrera på en allt mer digitaliserad musikmarknad.    Metod: En kvalitativ fallstudie som behandlar indiebolagens organisatoriska strategier med an abduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer.    Slutsats: Studien har påvisat att indiebolagen numera bedriver sina organisationer utifrån projektliknande förhållanden där verksamheten bygger på en liten kärna vilken sedan kompletteras med inhyrda konsulter som utför tjänster mot faktura. Nätverk, rykte, kompetens och relationer upplevs vara bland organisationernas viktigaste resurser. Studien har visat att den viktigaste strategin är långsiktighet och att indiebolagen upplever att de måste vara anpassningsbara. Samtidigt betraktar man övriga indiebolag som kontakter och inte konkurrenter. Studien har bevisat att konkurrensen är det stora utbudet av musik och information och svårigheten att dels nå genom bruset men även landa placeringar på redaktionella spellistor.

Studien syftar till att, genom diskursanalys, undersöka erfarenheter och upplevelser av artistprofilering. I undersökningens kvalitativa intervjuer deltog tre intervjupersoner. Genom närläsning och tematisering av intervjupersonernas utsagor synliggjordes förväntningar på artistskap i en kedja från ung, oetablerad artist- och musikstudent via erfaren musikpedagog till välmeriterad företrädare inom musikindustrin. Resultatet visar intervjupersonernas resonemang, tankar, upplevelser och erfarenheter. För en hållbar artistprofilering, menar intervjupersonerna att artisten bör ha en artistprofil som är autentisk och genuin. Artisten förväntas vara en entreprenör med kunskap om branschen och besitta personliga egenskaper som att vara: visionär, självsäker, motiverad och självständig. De artistiska egenskaperna är i första hand inte musikaliska färdigheter utan personliga egenskaper och är grundade i personen som ger upphov till artistprofilen. Enligt intervjupersonerna har musikindustrins ekonomiska intressen olika utfall på artisters hälsa och även utformningen av det artistiska varumärket. Intervjupersonerna upplever ett glapp mellan undervisning och verklighet och menar att det krävs pedagoger som har insyn, är verksamma i musikbranschen och som kan skapa broar mellan musikutbildning och musikindustri.

Den här kvalitativa intervjustudien syftar till att öka förståelsen för hur musikstudenterser på framtidens musikbransch i ljuset av pandemin. Resultaten är intressanta inte baraför andra musiker men också för branschen i stort, eftersom de ger en inblick i hur ungamänniskor tänker, känner och agerar inom musikbranschen. De forskningsfrågor somligger till grund för de intervjuer som har genomförts är: hur har studenternas bild påframtiden förändrats under pandemin, hur ser studenterna på branschen idag samt hurser studenter att branschen kan förändras för att bättre klara stora samhällsförändringar.Studien har utförts genom semi-strukturerade intervjuer med fem musikstudenter frånmusikinriktade folk- och högskoleutbildningar. Analys har sedermera gjorts genom attfärgkoda informanternas svar utifrån transkriberade intervjuer, där färgkodningsschematsedan använts för att anknyta informanternas svar till Pierre Bourdieus teorier omhabitus, doxa, ekonomiskt- och symboliskt kapital, samt Orkibis studie som fokuserarpå sambandet mellan kreativitet och anpassningsförmåga. Resultaten visar attframtidssynen efter pandemin inte påverkats i stor utsträckning gällande majoriteten avstudenterna. Inte heller deras syn på musikbranschen tycks ha påverkats nämnvärt avpandemin. Det framgår också i resultaten att studenterna vill se att maktförhållanden ibranschen förändras och att de monopol de anser att skiv- och bokningsbolag har idagsläget är förlegade och ohållbara för en jämlik och mångfacetterad musikbransch.Intervjuerna förtäljer också att just kulturellt- och socialt kapital är en stor bidragandefaktor till studenternas syn på sin egen professionella framtid. Diskussionsavsnittetavhandlar resultat och vidare forskning. Denna undersöknings styrka är att resultateninnehåller användbar information som också leder till att slutsatser kan börja drasangående studenternas syn på sitt framtida yrkesliv. Resultaten kan också starktsammankopplas med Pierre Bourdieus teorier. Den kritik som kan framföras är bristenpå en mer heterogen grupp informanter med olika kön, etnicitet och socioekonomiskbakgrund samt att mängden informanter i framtiden bör utökas för att också utökageneraliserbarheten i resultaten. Vidare forskning på ämnet bör således innefatta flerinformanter med olika kön och bakgrunder.

Denna studie belyser varför svenska artister väljer att starta egna skivbolag genom att analysera de tidigare händelser som kan ha gett upphov till motiven artisterna har till beslutet. En artist vill oftast bara fokusera på att skapa musik men när de startar ett skivbolag har de även ett företag att driva vilket ger dem mindre tid till musiken. Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse kring artisternas motiv till att starta eget skivbolag. Denna studien blev utförbar till hjälp av en kvalitativ forskningsmetod, där fyra svenska artister blev intervjuade. Genom att analysera empirin med hjälp av motivations-, makt- och entreprenöriella teorier kunde vi identifiera motiv som frihet, kontroll över den kreativa processen, självständighet och självförverkligande. I och med användningen av entreprenöriella teorier kunde vi identifiera att en del av artisterna kunde kopplas till samhällsentreprenörskap. Vi kunde även se samband i artisternas tidigare upplevelser som kan ha påverkat deras motiv till att starta egna skivbolag. Alla artisterna var missnöjda över sina föregående skivbolag och de hade en brist på frihet vilket slutade med att kontroll och motivation ledde artisterna till att bli entreprenörer.