Tidigare studier visar att musiker i hög utsträckning drabbas av psykisk ohälsa, men få har undersökt hur förhållandena ser ut i Sverige. Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen och kunskapen om svenska musikers upplevelser av deras psykiska hälsa. Metoden som används är en kvalitativ intervjustudie av åtta musiker, fyra män och fyra kvinnor, där tre har fast anställning som musiker och fem arbetar som frilans- eller independentmusiker. De icke-anställda respondenterna upplevde att ekonomisk osäkerhet, oförutsägbar framtid, samt bristande struktur och kontinuitet i musikarbetet påverkade deras psykiska hälsa negativt. Vilket skiljer sig mot de anställda musikerna som inte upplevde att deras yrke hade en negativ påverkan på deras psykiska hälsa. Resultatet står därmed delvis i likhet med resultat från tidigare studier inom området. Framtida forskning kan eventuellt inkludera yngre musiker och musiker inom mindre populära genrer såsom jazz, folkmusik eller metal.

Syfte Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ studie förstå hur artister och dess representanter inom den svenska musikbranschen kan stärka en artist varumärke genom synkronisering av musik, samt vilka aspekter som borde beaktas vid synkroniseringen. Metod Denna uppsats är genomförd med en kvalitativ metod med deduktiv ansats, med vissa inslag av induktiv ansats. Detta metodval blev en självklarthet då samtliga hade ett intresse och ambition att titta närmare på ämnet och gå in på djupet. Genom teorin och litteraturen har vi skapat oss en stabil grund med hjälp av marknadsföringsmässiga begrepp såsom varumärke och samarbeten. Vi har även använt oss av teorier som är hämtade direkt från musikbranschen gällande synkronisering.Uppsatsens empiri utgjordes utav åtta personer med inblick och stor erfarenhet i musikbranschen. Samtliga intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Slutsatser Genom vår analys och slutsats har vi kommit fram till att artister måste förhålla sig till många aspekter vid placering av deras musik i rörlig bild. Det vi kommit fram till och det vi kommer att beröra i slutsatsen är image, kongruens, estetik och att kapitalisera möjligheten. Om dessa aspekter genomförs på rätt sätt, så kan artistens varumärke bli starkare tack vare synkronisering. / The purpose of this study is through a qualitative study understand how artists and their representatives in the Swedish music industry can strengthen an artist brand by synchronizing music, and what aspects should be taken into account in the synchronization.This study is based on a qualitative research approach with a primary deductive approach, with some elements of inductive approach. These approaches of methods became obvious for us because we had an interest and desire to look more closely at the subject and going into depth. The empirical data consisted of eight people with insight and extensive experience of the swedish music industry. All the interviews were semi-structured interviews.Through our theory and literature, we have created a stability based on marketing theories, such as branding and relations. We have even used theories, which are directly collected from the music business about synchronization.Throughout our analysis and final discussion we concluded that artist must take into account many aspects of the placement of their music when synchronizing. We have referred to and discussed these aspects in the conclusions wich are; Image, congruence aesthetics and capitalize the possibility. The artists brand can become stronger, if these aspects are done right.

Syfte och forskningsfråga Syftet med den här uppsatsen är att analysera på vilket sätt majorbolagen marknadsför sina artister på sociala medier och hur kommunikationer ser ut mellan artist och fans. Detta gör vi genom att undersöka vilket medvetet arbete som ligger bakom marknadsföringen, hur detta påverkar relationen mellan artist och fans samt hur detta följs upp. Uppsatsens forskningsfråga formulerades med syftet i åtanke och blev följande: På vilket sätt använder majorbolagen sociala medier för att etablera varaktiga relationer mellan artist och fans? Metod Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod. Insamlingen av material har skett genom primärkällor samt sekundärkällor och det empiriska materialet har skett genom semi-strukturerade intervjuer. Vårt urval av respondenter var sex personer med olika positioner inom musikbranschen, detta för att få en bredare syn på forskningsområdet. Slutsatser Vi har i vår analys kommit fram till att majorbolagen anpassar sin kommunikation till vart fansen befinner sig, hur de pratar, rör sig men även att låta dem vara delaktiga och interaktiva. I uppsatsens analys framkom det även att majorbolagen är i sin marknadsföring noga med att artisten inte ska finnas på alla kanaler om den inte har en aktiv kommunikation. Det är även en fördel att visa andra intressen än musiken. / Purpose and research questions The purpose of this study is to analyze the way in which major companies promote their artists on social media and what the communication looks like between artists and their fans. We do this by making it clear whether there is an underlying work that affects how the marketing appears between artists and fans and if it is possible to follow up the work. To answer this purpose we have created a research question: How do major companies use social media to establish long lasting relationships between artist and fans? Method We have chosen to use a qualitative research method in our thesis. The collection of material has been through primary sources and secondary sources and the empirical material consists of semi-structured interviews. Our selection of respondents was six people with different positions in the music industry, in order to get a broader view of research. Conclusions We have in our analysis concluded that the major companies adapt their communications to where the fans are, how they talk, move, but also to let them be involved and interactive. In the analysis of the thesis it is also revealed that the major companies in their marketing are making sure that the artist should not be on all channels if it doesn’t have an active communication. It is also an advantage to show interests other than music.

Idag framställs en musikartist visuellt på sociala medier och musiktjänster där v arumärkesimage, såsom som logotyper, i många fall avgör om målgruppen blir intresserad av en specifik artist. Författarna har kommit i kontakt med artisten Chelsea Muco som är en ny svensk sångerska som är i behov av en visuell identitet i form av en logotyp innan hon ska släppa sin musik för första gången. Rapporten syftar till att undersöka hur en logotyp för en musikartist kan utformas för att skapa rätt associationer och överensstämma med artistens värdeord samt önskade positionering. Utifrån en förstudie med artisten konstaterades artistens önskade positionering samt värdeorden glädje, frihet och kaxighet . För att besvara syftet skapades tre olika logotyper som värderades med en enkätundersökning. För att sammanställa analysen värderades logotypen utifrån kriterierna minnesvärd, meningsfull, älskvärd, originalitet, skalbarhet/mångsidighet/överförbarhet, utförande samt positionering. För att framhäva värdeorden kaxighet, glädje och frihet visar studien hur val av färg och teckensnitt kan skapa positiva associationer och framhäva värdeorden. Färgerna röd och rosa samt ett snedställt teckensnitt kan användas för att lyfta fram värdeordet glädje , en kalligrafisk skrift som teckensnitt kan framhäva värdeordet kaxighet . För att värdeordet frihet ska lyftas fram visar studien att ett snedställt teckensnitt kan användas. För att rätt associationer ska kopplas till ett varumärke, bör positionering och värdeord bestämmas tidigt i designprocessen och sedan ligga till grund för utformningen av logotyp. Vidare visar studien att kriterierna för positionering, utförande, älskbarhet, meddelande och meningsfullhet samt minnesvärd och minnesvärdhet är viktiga för att skapa rätt associationer till ett varumärke.

Title: Artists’ identity and image – a brand perspective The purpose of this study has been to create an understanding of how artists in the music business can be seen as brands and to see what stands out when having this approach. During the study we have focused on the two terms identity and image. We find this issue interesting and relevant since branding has been widely discussed in business economy, but not enough when it comes to artists in the music business. To answer our research question we have targeted three aims for this essay, which is to clarify and analyze:  Identity and image when people are viewed as brands  What specifically characterizes the image of the artists when they are seen as brands and what it might mean that artists are considered as brands  How artists identity and image can be highlighted, shaped, influenced and how it can change In this study we have used a qualitative approach to get the topic in depth and gain a greater understanding for the subject. The essay has been characterized by an abductive approach. The collected empirical material consisted of seven interviews with people who have good insight into the music business and/or brands. Six of these interviews were made face-to-face and one of them was implemented by email. The study has shown that it is more common today to consider artists as brands. It has also become more common to think “outside the box” when record sales are no longer the obvious source of income. It is important that artists find their unique basis that imbues everything they do to create a unified and strong brand.

Syftet med denna studie är att utforska vilka kunskaper och färdigheter några etable- rade sångare anser behövs för att sångare ska kunna bli etablerade och erkända. Studien utgår från sociokulturellt perspektiv och baseras på kvalitativa intervjuer med tre sång- are: En jazzsångerska, en operasångare och en popsångare. Samtliga tre informanter betraktas som etablerade och erkända inom sin respektive genre. I bakgrundskapitlet ges en beskrivning av hur musikbranschen ser ut på 2010-talet, vilka deltagare, arenor och maktfaktorer som existerar. Marknadsföring och personligt varumärke tas upp samt hur mental inställning beskrivs höra samman med framgång. Dessutom får läsaren en bild av på vilket sätt dagens musiklärarprogram ägnar sig åt undervisning i marknadsfö- ring, frilans- och branschkunskap. I resultatet framkommer att musikbranschen är en hård värld att vistas och verka i. Informanterna är därför eniga om att det krävs en trygg och speciell personlighet för att nå framgång. Dessutom krävs social kompetens och stark passion. En beskrivning ges av vilken nytta informanterna har haft av sin utbild- ning på vägen mot att bli etablerad sångare. De anser dock att det finns många brister i utbildningarna och att det alltså finns många förbättringsområden. / The purpose of this study is to explore what knowledge and skills some established singers consider necessary for singers to become established and recognized. The study starts from a socio-cultural perspective and is based on qualitative interviews with three singers: a jazz singer, an opera singer and a pop singer. All three interviewees are regarded as established and recognized in their respective genres. In the background chapter a description is given of how the music industry appears in the 21st century – the participants, venues and power factors that exist. Marketing and personal image promotion are considered together with how the mental attitude is associated with success. In addition, the reader gets a picture of how today's music teacher programmes are dedicated to education in marketing, freelance and knowledge of the industry. It emerges from the results that the music industry is a hard world to live and work in. Those interviewed therefore are unanimous in the need for a secure and special type of personality to achieve success. In addition, social skills and a strong passion are indispensable. A description is given of what use those interviewed gained from their education, on the way to becoming established singers. They believe that there are many deficiencies in training today and that consequently there are many areas for improvement.

Varumärken för band i musikbranschen är varierande där vissa band har nästan kultförklarade logotyper eller andra varumärkeselement medan andra band har nya logotyper till varje albumsläpp. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur grafisk formgivning av bands logotyper ser ut och genom en fallstudie av ett aktivt band hitta ett grafiskt uttryck som överensstämmer med bandets musik, värdeord och målgruppens mentala bild. Värdeorden och målgruppens mentala bild av bandet kommer tas fram genom en intervju med bandmedlemmarna samt i en enkätundersökning av målgruppen. Utifrån den information som kommer fram ska olika logotyper formges och värderas för att på bästa sätt besvara syftet av rapporten. Studien visar att det bästa sättet att reflektera ett bands varumärke är att fastställa värdeord som passar på bandet och dess målgrupps bild av bandet för att sedan utforma en logotyp som överensstämmer med dessa värdeord. Logotypen kan gynnas av att ha en abstrakt utformning eftersom musik uppfattas olika och då kan en logotyp som enbart förmedlar en viss känsla begränsa ett bands möjligheter att reflektera deras varumärke. Symboler och färg är två faktorer som kan ändra uppfattningen kring hur en logotyp kan uppfattas. Det är därför viktigt att använda sig av färger och symboler som överensstämmer med bandets värdeord och musik. När den visuella formgivningen av logotypen överensstämmer med bandets värdeord och musik skapas igenkännlighet och engagemang kring varumärket.

Under början av 2000-talet stod musikbranschen inför några svåra år när fildelning blev allt vanligare och försäljningen av CD-skivor sjönk kraftigt. Denna uppsats undersöker vad som hände med musikbranschen efter denna kris och hur musikbranschen som fält ser ut idag. Detta undersöks utifrån Pierre Bourdieus teorier om det kulturella fältet och olika former av kapital samt Emma Stenströms teori om att vi rör oss i en ny kulturekonomi. Genom att lyssna på podcastserier från Sveriges Radio och DMG Education med fokus på musikbranschen utfördes en innehållsanalys som genererade fyra teman; krisen, musikbranschens demokratisering, image och pengar. Krisen uppkom som en konsekvens av digitaliseringen av musikindustrin. Denna digitalisering har ändrat förutsättningarna och strukturen för musikbranschen som fält. Skivbolagens maktposition är inte längre lika stor och streamingföretaget Spotify har snabbt stigit till att bli en av de dominerande aktörerna inom fältet. Artistens maktposition har även förstärkts, något som inom fältet beskrivs som demokratiseringen av musikbranschen. Krisen har även lett till att det blivit allt mer accepterat för artisterna att tjäna pengar och samarbeta med den kommersiella sektorn vilket tidigare inte vara lika accepterat. / In the beginning of the 20th century the music industry went into a crisis when file sharing became more common and at the same time the sale of the CD dropped. This thesis tries to examine what happened with the music industry in Sweden after this crisis and tries to identify the key actors in the field today. This will be illustrated through Pierre Bourdieu’s theory of the cultural field and different forms of capital as well as Emma Stenströms theory of the culture economy. A content analysis was made by listening to podcast series from Sveriges Radio and DMG Education covering the music industry, which generated four themes; the crisis, the democratisation of the music industry, image and money. The crisis emerged as a consequence of the digitalization of the music industry. This digitization has changed the structure and qualifications that constructs the field. The record companies power position is no longer as great and the streaming company Spotify have rapidly risen to become a dominating actor within the field. Even the artists power position has become greater, something that within the field has been described as the democratization of the music industry. It has become more acceptable for the artist to earn money after the crisis and cooperation with the commercial industry are at large more approved of. This goes against the previous position of the field where economic success was secondary to cultural values.

Musikindustrin ställs idag mot en utmaning när innehåll på sociala medier ses utan ljud, vilket kan ha en negativ inverkan på effektiviteten av budskap och annonsering. Denna studie har undersökt hur marknadsförare inom den svenska musikindustrin förhåller sig till ljudlös uppspelning av rörligt innehåll på sociala medier och vilka strategier de använder för att nå ut med rörligt innehåll på sociala medie-plattformar. Fem marknadsförare inom svensk musikindustri deltog i kvalitativa intervjuer. Tre av respondenterna representerar arrangörer för liveevent och två respondenter representerar skivbolag. Resultatet visade på varierat förhållningssätt till fenomenet om ljudlös uppspelning. Några marknadsförare såg på ljudlös uppspelning som problematiskt, medan några inte såg ljudlösa förhållanden som ett problem. En möjlig förklaring kan vara ökad användning av ljudbaserade plattformar, såsom TikTok. Resultaten identifierade ett flertal strategier relaterade till ljud i rörligt innehåll på sociala medier. De flesta instämde med strategier som identifierats i tidigare studier och källor, medan ett fåtal kunde betraktas som ett nytt tillägg till det nuvarande kunskapsläget. Studien bidrar till befintlig forskning om ljudlös reklam och musikmarknadsföringsstrategier i sociala medier. / The music industry faces challenges when content on social media is consumed without sound, potentially making messages and advertising less effective. This study examined how marketers within the Swedish music industry relate to soundless video play on social media, and what strategies they use relating to sound on social platforms. Five marketers within the Swedish music industry participated in qualitative interviews – three of the participants work at concert and event organizers and two participants work at record labels. The interviews showed varied approaches to the phenomenon of soundless videos. Some marketers regarded muted conditions as problematic, whereas some did not consider soundless play an issue. A possible explanation might be the increased utilization of sound based platforms such as TikTok. The results identified several strategies relating to sound in video marketing on social media. Most concurred with strategies identified in previous studies and sources, whereas a few could be considered a new addition to the current state of knowledge. This study contributes to research on soundless advertising and music marketing strategies in social media.

Myspace var under många år den primära webbplatsen för att exempelvis skriva meddelanden till vänner, upptäcka ny musik samt dela med sig av den. Den mest populära föregångaren till dagens sociala medier som under många år uppmuntrade artister att använda webbplatsen för att nå ut till en bredare publik. Webbplatsens funktioner ansågs under tiden för webbplatsens storhet som någonting nytt och relativt ovanligt men sociala medier har under de senaste åren tagit över MySpace som det primära kommunikationsverktyget där webbplatsens funktioner idag anses vara en självklar del av alla sociala medier överlag. Detta har i sin tur har lett till att artister har börjat utforska diverse möjligheter för att kunna integrera in marknadsföring i deras kanaler på sociala medier. Eftersom sociala medier lockar med kostnadseffektiva lösningar har nu alltfler mindre etablerade artister också börjat använda sociala medier i hopp om att kunna sprida sin musik på diverse vis. Artister använder de olika sociala medierna för att nå ut till så mycket konsumenter som möjligt där denna användning tillämpar olika metoder beroende på vilken plattform de publicerar innehåll på. Det som tidigare främst gick att hitta i en webbläsare på sin dator i form av Myspace går nu att hitta som appar i sina telefoner och läsplattor vilket har gjort att en stor mängd artister med varierande grad av etablering nu måste samsas om alltfler konsumenter och tillika fans. Tack vare den stora mängden användare på sociala medier så uppstod det ett behov av att kategorisera inlägg för att enklare kunna hitta det innehåll man söker, där hashtags skapades för att bistå med detta. Funktionen består av att man skriver ett eller flera ord ihopsatt med ett #-tecken i början. Mindre etablerade artister använder denna funktion för att nå ut till en större publik men på grund av att ett stort antal inlägg, av varierande innehåll, använder samma hashtag blir detta svårare och de mindre etablerade artisterna får därför svårare att sprida sin musik.