No description available.

Studiens syfte är att bidra med förståelse rörande vilka normer lärare ger uttryck för under musiklektionerna. Denna studie riktar sig mer specifikt mot grundskolans musikundervisning i årskurs fem och sex och har fokus på vilka normer som bildas av det som läraren säger i klassrummet under lektionstiden. Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv. Empirin samlades in genom ostrukturerade observationer av lektioner där anteckningarna från dessa observationer låg till grund för analysen. Studien har undersökt fyra olika lärare på fyra olika skolor i en medelstor stad i södra Sverige under två på vardera följande lektioner. Resultatet delades i tre olika delar Normer och värden, Skolans normer samt Ständig positionering. Genom analysen av empirin visade det sig att lärare uttrycker normer som vilar på tankar om alla människors lika värde, samhörighet, jämställdhet och solidaritet. Det visade sig även att lärare, genom sitt ordval och agerande, försökte skapa en vilja hos eleverna att agera för andras bästa och att eleverna ska ta ansvar för såväl sitt eget agerande som individ och som en del av gruppen samt att de vill att eleverna tar ansvar för den sociala skolmiljön. De normer som utmanas mest i klassrummet är de normer som rör ordningen i klassrummet där läraren främst måste stå upp för normen att det är läraren som bestämmer i klassrummet.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att få insikt hur musiklärare för grundskolans senare år planerar, genomför och organiserar “Musikens sammanhang och funktioner”, en del av musikämnets centrala innehåll. Det centrala innehållet är obligatoriskt och ska ingå i undervisningen. Musikens sammanhang och funktioner innebär att eleverna ska utveckla sin förmåga att analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang. Avsikten med detta examensarbete är att få kunskap om frågeställningar angående musiklärares förhållningssätt till att undervisa inom detta specifika område. Den metoden som valdes är den kvalitativa intervjun. De som deltog i dessa intervjuer var fyra musiklärare, två män och två kvinnor, med lång erfarenhet av musikundervisning riktad mot elever i grundskolans senare år. Resultaten visar på att det finns ett samband mellan informanternas utbildning, musikaliska bakgrund och hur de planerar, genomför och organiserar musikundervisningen. Resultaten pekar även på att undervisningen inom Musikens sammanhang och funktioner mest är inriktad på momentet musikhistoria och då i synnerhet pop- och rockmusik. Resultaten visar också att Musikens sammanhang och funktioner inte får något större utrymme av den totala undervisningstiden.

Denna studie undersöker olika nyttodiskurser i kursplanerna i musik från Lgr 62 till Lgr 11. Kursplanerna läses och analyseras diskursivt och resultaten diskuteras sedan inom ramen för en läroplansteoretisk tradition. Läroplansanalysen kompletteras med fem lärares livsberättelser och tankar kring musikämnets nytta.      Det enskilt viktigaste resultatet i föreliggande studie är konstaterandet om avsaknad av nyttodiskurs i Lgr 11 och hur musikämnets legitimitet då kan komma att ifrågasättas trots en kursplan som i sig beskriver ett ämne med starkt egenvärde. Detta värde gäller dock inte alla elever utan ämnets beskrivs som något som betyder olika för oss var och en.

Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur några musiklärare använder musikundervisningen som ett verktyg för språkutveckling i årskurs 1. Detta skedde utifrån tre aspekter: musikundervisning för att främja språkutveckling, språkutvecklande arbetsformer i musikundervisningen samt musikundervisningens möjligheter till språkutveckling hos andraspråkselever. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och ett didaktiskt perspektiv. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med åtta musiklärare verksamma i grundskolor i en mellanstor kommun i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga musiklärare anser att elevernas språkutveckling främjas av musikundervisningen, även då dessa inte aktivt planerar för detta i första hand. Eleverna fick i musikundervisningen möta och öva på språkliga byggstenar, som exempelvis kopplingen mellan fonem och grafem, rimord, textriktningen, ordförståelse, nya begrepp, ordföljd, fantasi och inre bilder. Denna övning skedde genom sång, rörelser och ordlekar. Vidare menar musiklärarna att andraspråkselever övar på det svenska språkets ordföljd och betoningar genom sång samt på ordförståelse genom samtal kring sångtexter. Musiklärarna menar även att andraspråkselevers språkliga självförtroende främjas av deltagande i musikundervisningen. Elevernas språkutveckling, menade musiklärarna, påverkades av musiklärarnas didaktiska val och interaktionen i undervisningen. Studien kommer fram till att det finns många likheter mellan musikundervisningen och svenskämnets kursplan för årkurs F-3. Vi diskuterar musikämnets språkutvecklande möjligheter och om dessa är så stora som musiklärarnas uttalanden visar. Vidare diskuteras huruvida musikämnet bör få större utrymme i elevernas undervisning samt i lärarutbildningen. Vi ser även möjligheter för äldre åldersgrupper och nyanlända att ta del av språkutvecklande arbete via musikundervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva musiklärares upplevelse av genomförandet av kommunaliseringen av den svenska skolan som ägde rum i början på 1990-talet samt dess effekter. Studien har genomförts med utgångspunkt i analys av semistrukturerade intervjuer och tidigare forskning om kommunaliseringen. Resultat visar att musiklärarna i studien var negativt inställda till en kommunalisering samt att de under årens lopp inte har ändrat uppfattning. En betydande orsak till deras inställning är efterfrågan av likvärdighet mellan skolor. Lärarna i studien efterfrågar likvärdighet och anser att ett statligt huvudmannaskap ökar förutsättningarna för likvärdighet ute i kommunerna.

The present work was an attempt to examine the impact of politicians ́ and music teachers ́ habitus respectively on their practice in the field of swedish community music- and cultural schools. The perspective was borrowed from the french sociologist Pierre Bourdieu whose terminology includes the concepts of field, habitus and cultural capital (resources). Though there are many agents in the field restrictions were made to the two mentioned above to be examined and interviewed. Likewise restrictions were made concerning the cathegories of capital (resources) that were investigated. Among these habitus/taste was chosen as the most interesting one since it deals with values. The issues called “actual questions” were the changing preferences with the pupils, the impact of media, the power of politicians, the turning of music schools into cultural schools, the cooperation with common schools and the possibilities for pupils with functional disorders. In addition value related issues were examined such as cultural wiews, democracy and the question wether music is regerded as a goal in itself or as a means for reaching other goals. Four politicians were interviewed and also a representative from the headmasters national organisation SMoK. Material from five previous interviews with music teachers made in an earlier work by the author was used. Conclusions were drawn and questions were raised related to twenty three subjects generated from three central questions for research. One major conclusion was that politicians tend to form progressive and demanding tasks for the music-/cultural schools according to the concept of Culture for all not knowing what the consequences may be for the music teachers pedagogic approach. Thus the politicians seem to regard the music teachers as a resource for something they are not a resource for today. This can partly be explained through differencies in habitus. Both politicians and music teachers would benefit from gaining more and deeper knowledge about the functions of music and for what goals on the individual- group- and society levels music can be used a tool or a veichle. / <p>Magisteruppsats i musikpedagogik (80 poäng)</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka musikämnets status idag utifrån några lärares syn. Jag ville genom mitt arbete ta reda på hur musiklärare och ämneslärare upplever musikämnets status i skolan idag och hur musiklärarna behandlas. Undersökningen är baserad på semikvalitativa intervjuer där jag intervjuat fyra musiklärare, varav tre från grundskolan och en från gymnasiet, samt tre lärare i andra ämnen från grundskolan. Resultatet av intervjuerna visar att ämnets status är starkt varierande och svårt att ta på. Kollegornas syn på musikämnets status är också skiftande, dock finner jag att de är mer negativa. Den negativa synen från kollegor tror de intervjuade musiklärarna och även lärarna i andra ämnen beror mest på okunskap. Det som möjliggör musiklärarnas arbete är enligt de olika lärarna att resurserna för musikämnet är bra och att ledningen oftast är positiv och stöttar. Däremot framkommer det att många andra har en verklighet som visar på motsatsen. Det negativa som hindrar och försvårar för musiklärarna är det höga antalet undervisningstimmar, övertid, samt dåliga scheman, dålig förståelse för ämnet och musiklärarnas arbetssituation. Undersökningen visar att musikläraren är särbehandlad ibland. Det finns olika uppfattningar om hur mycket.</p>

<p>I denna studie har jag undersökt hur musiklärare och läromedel i musik ser på musikteorin i undervisningen för elever i år 1-5. Jag har granskat läromedel och intervjuat lärare för att ta reda på vilka kunskaper de anser att vi bör ge eleverna i musikteori, men även i vilket syfte och med vilka metoder det ska ske. I samband med intervjuerna har musiklärarna gett mig synpunkter på de läromedel jag granskat.</p><p>Jag har förstått att de intervjuade musiklärarna anser att det är väsentligt att ge eleverna kunskaper i musikteori, men att den inte får ta överhanden och dominera undervisningen. Musik, tycker musiklärarna, är ett ämne där eleverna framförallt ska ges tillfällen att skapa och musicera. Gällande läromedlen har jag upptäckt att de skriver om en långt mer avancerad musikteori än vad lärarna lär ut.</p><p>Under intervjuerna betonade samtliga lärare vikten av att omsätta teoretiska kunskaper i praktiskt musicerande. I kontrast mot detta ger endast ett av tre läromedel idéer på praktiska tillämpningssätt.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka musikämnets status idag utifrån några lärares syn. Jag ville genom mitt arbete ta reda på hur musiklärare och ämneslärare upplever musikämnets status i skolan idag och hur musiklärarna behandlas. Undersökningen är baserad på semikvalitativa intervjuer där jag intervjuat fyra musiklärare, varav tre från grundskolan och en från gymnasiet, samt tre lärare i andra ämnen från grundskolan. Resultatet av intervjuerna visar att ämnets status är starkt varierande och svårt att ta på. Kollegornas syn på musikämnets status är också skiftande, dock finner jag att de är mer negativa. Den negativa synen från kollegor tror de intervjuade musiklärarna och även lärarna i andra ämnen beror mest på okunskap. Det som möjliggör musiklärarnas arbete är enligt de olika lärarna att resurserna för musikämnet är bra och att ledningen oftast är positiv och stöttar. Däremot framkommer det att många andra har en verklighet som visar på motsatsen. Det negativa som hindrar och försvårar för musiklärarna är det höga antalet undervisningstimmar, övertid, samt dåliga scheman, dålig förståelse för ämnet och musiklärarnas arbetssituation. Undersökningen visar att musikläraren är särbehandlad ibland. Det finns olika uppfattningar om hur mycket.