I denna studie har jag undersökt hur musiklärare och läromedel i musik ser på musikteorin i undervisningen för elever i år 1-5. Jag har granskat läromedel och intervjuat lärare för att ta reda på vilka kunskaper de anser att vi bör ge eleverna i musikteori, men även i vilket syfte och med vilka metoder det ska ske. I samband med intervjuerna har musiklärarna gett mig synpunkter på de läromedel jag granskat. Jag har förstått att de intervjuade musiklärarna anser att det är väsentligt att ge eleverna kunskaper i musikteori, men att den inte får ta överhanden och dominera undervisningen. Musik, tycker musiklärarna, är ett ämne där eleverna framförallt ska ges tillfällen att skapa och musicera. Gällande läromedlen har jag upptäckt att de skriver om en långt mer avancerad musikteori än vad lärarna lär ut. Under intervjuerna betonade samtliga lärare vikten av att omsätta teoretiska kunskaper i praktiskt musicerande. I kontrast mot detta ger endast ett av tre läromedel idéer på praktiska tillämpningssätt.

No description available.

Tankevärldar och förhållningssätt i särskolans musikverksamhet av Liselott Stenman, är en studie inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med profil musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Bakgrunden till denna studie står att finna i min tidigare erfarenhet som musiklärare på en särskola med skolverksamhet för barn och ungdomar med diagnostiserad utvecklingsstörning samt funktionshinder. För några år sedan gav en elevsituation upphov till frågor kring förhållningssätt hos personalen på denna skola, vilket väckte mitt intresse för fenomenet förhållningssätt. Denna studie söker därför svar på hur fem informanter med olika anknytning till särskolans musikverksamhet tänker kring fenomenet förhållningssätt. Syftet är att belysa frågan på ett individuellt plan för att erhålla fördjupad kunskap om tankar runt förhållningssätt inom denna verksamhet. Under studiens analysprocesser har fem tankevärldar kring förhållningssätt tolkats fram; Flexibel värld; Rigid värld; Svävande värld; Solid värld och Isolerad värld. Dessa tankevärldar ger inblick i hur särskoleelever blir bemötta inom denna form av skolverksamhet. / Thoughtworlds and attitudes in Special School music activities by Liselott Stenman, is a study carried out within the framework of the Master program in Music education, profile Music Therapy at the Royal College of Music in Stockholm. The background of this study is an experience from a previous work as a music teacher at a Special school with children and youth diagnosed with mental retardation and different kind of disabilities. A couple of years ago a pupil created several questions among staff around attitudes that woke my interest for the phenomenon attitude. The main interest in this study is therefore to find out how five informants with various connections to the music activities in Special schools, describe their thoughts about attitude. The purpose is to highlight the question of attitude on an individual level in order to enhance the understanding of varying thoughts about the attitude within this activity. During the analyses five thoughtworlds have been constructed: Flexible world; Rigid world; Floating world; Solid world and Isolated world. These thoughtworlds give insight to staff attitudes toward pupils within this kind of school.

I denna uppsats jämförs genom intervju bedömningsprocessen hos musiklärare där jag har försökt att hitta likheter och olikheter mellan de två bedömningsyrkena. Musikläraren och dressyrdomaren har berättat om hur de jobbar med bedömningsprocessen och hur de tolkat kriterierna, kriterierna för grundskolan respektive kriterierna inom dressyren som kallas dressyrens grunder. Min frågeställning: Vilka likheter samt skillnader finns i bedömningsprocessen hos en musiklärare respektive en dressyrdomare? Jag har kommit fram till att en av likheterna mellan de två bedömningsprocesserna är att man i båda fall vill uppmuntra den man bedömer och att betyget skall vara en hjälp för fortsatt intresse inom ämnet. Det som skiljer bedömningsprocesserna åt är bland annat att musikläraren tolkar de allmänna kriterierna själv och behöver inte föra en diskussion kring kriterierna medan dressyrdomaren måste vara samspelt med domarkollegiet där alla skall döma lika. / <p>Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen</p>

Följande undersökning handlar om hur lärare och blivande lärare ser på ämnet musik och estetiska lärprocesser i förhållande till den nya läroplanen Lgr11. Fokus för undersökningen ligger på de som undervisar eller ska undervisa i kärnämnen det vill säga svenska, engelska eller matematik i grundskolan årskurs 3–6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: lärare, lärarstudenter och lärarutbildare. De intervjuades svar har sedan jämförts med Lpo94, Lgr11 och den nya lärarutbildningen (2011) för att se hur dessa fyra harmonierar med varandra. Bakgrunden till undersökningen är en frågeställning hur förutsättningarna för att integrera ämnet musik med andra ämnen ser ut i grundskolan, i samband med införandet av den nya läroplanen. Kommer det att bli lättare eller svårare att samarbeta över ämnesgränserna? Resultatet antyder att den största problematiken ligger i de nya styrdokumentens (Lgr11) utformning, vilka ökar den generella arbetsbördan för lärarna. Resultatet antyder också att den nya lärarutbildningen motarbetar den nya läroplanens syfte i vissa avseenden.

No description available.

There have been many studies made regarding students and information seeking, however few studies have been done about music teacher students. Music is a unique area of information seeking because it does not only entail seeking printed publications but also audio- and visual recordings.How do music teacher students experience information seeking in their own field of music? What methods do they use to seek information in the form of music? Does the music library on site play a role in their information seeking? A qualitative study has been made researching how music teacher students at Ingesund College of Music regard their own information seeking abilities, and how they feel about the education received in the field of information seeking.Five interviews were conducted with music teacher students, ranging from year 2 to year 5. Leckie, Pettigrew and Sylvain’s model, derived from role theory, from 1996 is applied to the music teacher students’ information seeking process. Other studies results, with some emphasis on the arts, in the field of information seeking and information science and students in the academic field have been used. The results in this thesis indicate that music teacher students experience information seeking in different ways depending on their major field of study. They also regard the information seeking course as more of a review, rather than part of their education.

Syftet med denna studie har varit att fördjupa kunskaper i hur högstadielärare i musik använder digitala verktyg i sin undervisning, samt vad de upplever att dessa verktyg har för pedagogiska för- och nackdelar. Ett delsyfte har varit att undersöka vad lärare har för ämnesuppfattning, och hur det eventuellt påverkar hur de väljer undervisningsinnehåll. Jag har intervjuat fyra musiklärare som undervisar på högstadiet, och detta genomfördes genom semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen har varit hermeneutisk, vilket innebär att jag har tolkat och analyserat informanternas svar. Som teoretisk hjälp har jag bland annat använt mig av medieekologisk och sociokulturell teori. Resultatet av undersökningen har visat att lärarna i stor utsträckning använder sig av digitala verktyg i sin undervisning på liknande sätt, genom att använda sig av stora skärmar (projektorer eller smartboard) och även i skapandeprocesser genom iPad:s eller datorer. Som pedagogiska fördelar nämnde de att det är lätt att skapa något utan att egentligen ha några förkunskaper, då programvarorna och apparna hjälper till. Som nackdelar nämnde de att man riskerar att förlora tid till ämnets heliga, vilket alla ansåg vara att spela. Detta var även ämnesuppfattningen hos samtliga lärare, som poängterade vikten av att använda sig av undervisningsmaterial och teknik som är relevant för eleverna.

Hur mycket ska eleverna få bestämma över undervisningsmaterialet? Vilket sätt ska musiken läras ut för att vara mest givande för eleverna? Är genrebredd viktigt för eleverna? Hur viktigt är det att eleverna har roligt i klassrummet? I denna uppsats fokuseras detta inom musikundervisning på högstadiet. Formellt och informellt lärande enligt Göran Folkestads teorier kommer att ligga till grund för studien med skolans läroplan som bakgrund. Hur mycket inflytande eleverna får ha i musikklassrummet är ett stort fokus i denna studie, och vad en hög nivå elevinflytande har för för- och nackdelar. Analysen för denna uppsats är av kvalitativ metod enligt Alan Brymans förklaringar. Hur ska undervisningen struktureras så att elever väcker ett intresse och får kunskaperna att kunna vidare utvecklas på egen hand? Fyra musiklärare på högstadiet har blivit intervjuade för att svara på bland annat ovanstående frågor. Min empiri kopplas sedan till de ovannämnda teorierna tillsammans med tidigare forskning baserad på elevernas inflytande och lärarens handlingsutrymme.Resultatet visar en stor variation i hur olika lärare strukturerar undervisningen utifrån läroplan och andra mer informella aspekter. Samtidigt som vi ser stor variation i lärarnas val så ser vi även många likheter i hur de strukturerar sin undervisning.

Denna studie har för avsikt att synliggöra uppfattningar som fem musiklärarstudenter har av sitt yrkesval, som i studien omfattar yrkesvalet musiklärare. Syftet med studien är att undersöka dels vilka uppfattningar som respondenterna har av yrkesvalet och hur uppfattningarna varierar, dels hur uppfattningarna motiverar och är relevanta för deras val att utbilda sig till musiklärare. Studien tillämpar fenomenografi som teoretiskt ramverk genom kartläggning och analys av respondenternas uppfattningar/variationer i uppfattningar av yrkesvalet. Datainsamling görs genom semistrukturerade, enskilda intervjuer. Analys av intervjuerna sker utifrån en tematisk analysmetod, för att skapa teman och göra insamlad data mer överskådlig. Efter genomförd analys synliggörs respondenternas uppfattningar av yrkesvalet och hur uppfattningarna varierar, samt hur uppfattningarna motiverar och har relevans för de egna yrkesvalen. Utifrån analysen etableras tre huvudsakliga teman, tre kategorier som ett resultat: karriär, undervisning och bakgrund. Temat karriär behandlar respondenteras uppfattningar av yrkesvalet utifrån subteman om att arbeta med musik i egenskap av musiklärare, samt om personlig utveckling genom yrkesvalet. Temat undervisning behandlar respondenternas uppfattningar av yrkesvalet utifrån subteman om intresse för pedagogik och de möjligheter som musikämnet erbjuder. Temat bakgrund behandlar respondenternas uppfattningar om yrkesvalet utifrån subteman om deras personliga intresse för musik och erfarenheter av undervisning inom musikämnet. Utifrån resultatet framgår det att yrkesvalet musiklärare uppfattas som ett sätt att sysselsätta sig med musik. Respondenternas egna yrkesval kan framför allt härledas till deras egna musikaliska intressen, i mindre utsträckning till deras egna efarenheter av musikundervisning.