How does music teacher work in class with traditions in the school's world? I sent out 53 questionnaires to music teacher that works with music in class, in order to find out what the school learn the students about our traditions. When I put together the questionnaires and the background material, I come among other thing until that three fourth dividing off the examined the music teachers do not appear to leave off some folded contained Lucia- and the Christmas tradition. Those music teachers who replied on the questionnaire seem not to notice the immigrant’s traditions. In this exam work has I also overall and put together background materials, as among other things points on the value of traditions. They are is important by different reasons as for example to create a safe adolescence environment for the pupil.

The purpose of this investigation is to see if there is any difference in how long pupils are staying in the activity of the music- and culture schools in the country. I have compared this with how large the teachers engagements are in average at each school, how many teachers each school holds and if one teacher is teaching within different areas, e.g. on different instruments. Thru mail contact with the headmasters at the music- and culture schools I have gathered data concerning the length of which the pupils are staying at the schools, the number of teachers at each school, the size of the teachers services and in how many different areas each teacher is teaching. It has been hard to get to any results in the investigation since the music- and culture schools don’t compile statistics on how long their pupils are staying at their schools. Only 10 % of the consulted schools could give me an answer regarding that. The great falling off of statistics has made it hard to come to any conclusion. One conclusion however that has been drawn is that there is an endless amount of factors involved concerning how long a pupil will stay in the activity of the music- and culture schools.

Uppsatsen undersöker tillgängligheten på läromedel i ämnet musik. Främst då inom modern pop- och rockhistoria. Vi har intervjuat fem aktiva musiklärare och två rektorer. Vi ställde frågor rörande behovet av läromedel inom musik och pop- och rockhistoria. Deras syn på läromedel i musik och i pop- och rockhistoria och vad de själva använder sig av för läromedel. Hur detta tillhandahålls och sammanställs, vilka källor de använder sig av. Valet till vår undersökning grundar sig på att vi själva tycker att det råder en stor brist på läromedel i ämnet musik och vi ville se om så var fallet rent generellt och samtidigt sammanställa ett eget läromedel i just pop- och rockhistoria. Resultaten vi kom fram till visar på en stor brist på läromedel i ämnet musik och speciellt i modern pop- och rockhistoria. Anledningarna till detta är många. Men de främsta ansåg vi var en brist på tydligt utformade mål i styrmedlen, en låg status på ämnet musik och att det verkade vara en tradition att musiklärare gör sitt eget material i ämnet musik. I diskussionen tar vi upp och fördjupar oss i de ovanstående resultat baserat på vad vi fått fram från våra informanter och vad vi själva upplever.

Syftet med arbetet är att undersöka musiklärares syn på huruvida deras val av specialiseringar under studietiden var adekvata för deras nuvarande yrkesroll. Den kvalitativa forskningsintervjun har använts som metod och informanterna består av fyra före detta studenter från musikhögskolan Ingesund som arbetar som verksamma musiklärare. I min teoretiska utgångspunkt har jag valt att fokusera på musikeridentitet och läraridentitet. Resultatet av studien visar att informanterna valde sina inriktningar framförallt på grund av det egna musicerandet, men också för att få behörighet att undervisa i ämnet. Det framkommer också att läraryrket är mer än bara lärande och konflikthantering, och att samtal med elever och mentorskap har nästan lika stor del som lärandet. Det som informanterna har lärt sig mest av under sin utbildning till musiklärare är praktiken. / The purpose of this study is to examine music teachers’ opinion concerning the wholesomeness of their choices of second majors compared to their current professional role. The method used is the qualitative research interview and the informants consist of four previous students from Ingesund School of Music, who works as music teachers. This study has its theoretical base on music identities and teacher identities. The result of the study shows that the informants choose their second majors mostly because of their own musical benefit, but also to get the competence to teach in that particular subject. It is also apparent that the teaching profession is more than just teaching and solving conflicts, and that talking with students and functioning as a mentor, is almost as important as the teaching itself. What the informants have gathered the most knowledge from during their training as music teachers is the practical experience as a teacher.

I den här uppsatsen försöker jag ta reda på hur instrumentallärare arbetar med att lära ut notläsning. Mitt syfte är att utifrån den informationen dra paralleller till grundskolans läs- och skrivinlärning, och de metoder som används inom denna. Jag vill sedan undersöka om de strategier och metoder som finns för att lära ut läsning av text även är applicerbara på notläsning. I min undersökning har jag genomfört tre intervjuer med lärare verksamma som metodiklärare vid en musikhögskola, samt redogjort för tre vanligt förekommande metoder för läs- och skrivinlärning. Resultatet visar att det inte finns några väletablerade metoder för att lära ut notläsning, till skillnad från i läs- och skrivundervisningen. De intervjuade lärarna delar dock till stor del sitt förhållningssätt till noter, där noternas musikaliska sammanhang är grundläggande. Noterna är inte heller något självändamål för någon av lärarna, utan endast ett medel för musikalisk kommunikation. I instrumentalundervisningen är undervisningen i hög grad individanpassad, vilket kan förklara avsaknaden av vedertagna metoder. De paralleller till läs- och skrivinlärning som går att göra tyder på att lärarnas notläsningsundervisning har störst kopplingar till de analytiskt grundade metoderna, som betonar texternas meningsfullhet och förmågan att avkoda hela ord som enheter.

Syftet med denna studie är att undersöka var grundskole- och gymnasielever samt högskolestudenter musicerat utanför grundskolan. Olika motivationsteorier, en studie om påverkansfaktorer för elevers studieresultat och ett kulturpsykologiskt perspektiv har legat som grund för arbetet. En kvantitativ forskningsmetod har använts och en webbenkät har skickats ut till en grundskola, ett gymnasium och Kungl. Musikhögskolan där sammanlagt 97 personer deltagit. Studien visar hur olika åldersgrupper ser på musikämnet samt deras erfarenheter av musik i och utanför klassrummet. Resultatet visar var deltagarna kunnat musicera där majoriteten har lärt sig musicera i hemmet och skolan. Vidare visar även resultatet att alla deltagare som studerar på Kung. Musikhögskolan hade haft tillgång till att musicera utanför skolans musikundervisning före högskolestudierna. Sedan diskuteras resultatet och kopplas till tidigare forskning och teoretiska perspektiv.

Föreliggande studie syftar till att undersöka musiklärares egna erfarenheter kring notanvändning i musikundervisning och vilket syfte noterna har i deras undervisning. Syftet har undersökts genom intervjuer med fem olika lärare på gymnasiet, detta för att få reda på deras tankar och erfarenheter kring notburen undervisning. Studien är grundad i teorin fenomenografi, vilket även har använts som analysmetod. Fenomenografi syftar till att finna kvalitativt skilda sätt att förstå ett fenomen. I denna studie har teorin använts som ett sätt att finna kvalitativt skilda sätt att använda noter i undervisningen. Analysen visade tre skilda sätt; noter som stöd för gehör, notanvändning för inlärning och noter som lärandeobjekt. Vidare undersöktes även lärarnas beskrivningar kring hur de önskar sig kunna arbeta med noter men även möjligheter och problem med notburen undervisning. Lärarna beskrev många problem och inte så mycket möjligheter. Till exempel trodde flera lärare att notburen undervisning kunde göra så att eleverna tappade intresset för musikundervisningen.

The purpose of this study is to gain knowledge about what strategies music teachers use to increase the equivalence of assessment and grading in the subject of music in primary school. A qualitative research method has been used with semi-structured interviews of seven music teachers who work as music teachers in primary schools. Respondents have been asked to answer different questions based on an interview guide with five different themes. These themes are chosen based on the research literature that was found. Hermeneutics has worked both methodically and substantively in this study. The analysis of the results has been conducted through this tool. The results of the survey show significant differences in experiences of co-assessment among the interviewed music teachers. However, they have a common positive view; that co-assessment can, if the right conditions are given, lead to increased equivalence in assessment and grading. The results differ from previous research on whether music teachers' assessments and grading are valid and dependable. Music teachers believe that through social moderation and by relying on their own judgement and professional experience, assessments and grading become more valid and dependable. The question is, are these arguments sufficient? It is too small a basis to draw any major conclusions. It would be interesting to research further in this area. / Syftet med denna studie är att få kunskap om vilka strategier musiklärare använder för att öka likvärdigheten i bedömning och betygsättning i ämnet musik i grundskolan. En kvalitativ forskningsmetod har använts med semistrukturerade intervjuer av sju musiklärare som arbetar som musiklärare på mellan- och högstadiet i grundskolan. Respondenterna har fått svara på olika frågor utifrån en intervjuguide med fem olika teman. Dessa teman är valda utifrån den forskningslitteraturen som hittats.Hermeneutiken har fungerat både metodiskt och innehållsligt i uppsatsen. Analysen av det empiriska materialet har genomförts genom detta verktyg. Studiens resultatvisar på stora skillnader i erfarenheter av att använda sambedömning som strategi för ökad likvärdighet i bedömning och betygsättning bland de intervjuade musiklärarna. De visar sig ha en gemensam positiv syn på att sambedömning kan, om rätt förutsättningar ges, medföra ökad likvärdighet i bedömning och betygsättning. Resultaten skiljer sig från tidigare forskning kring huruvida musiklärarnas bedömningar och betygsättning är valida och reliabla. Musiklärarna menar att genomsambedömning och genom att lita på sin egen bedömningsförmåga samtyrkeserfarenhet blir bedömningar och betygsättningen mer valid och reliabel. Frågan är om dessa argument är tillräckliga? Det är ett för litet underlag för att kunna dra några större slutsatser. Det skulle vara intressant att forska vidare inom detta område.

Syftet med den här rapporten är att få fördjupad kännedom om tyst kunskap i musikläraryrket. Detta genom att studera hur tre erfarna musiklärare går tillväga i olika undervisningssituationer. Detta har undersökts utifrån följande forskningsfrågor: Vad är tyst kunskap i musikläraryrket? På vilket sätt kommer tyst kunskap till uttryck hos erfarna musiklärare? Som metod har använts lektionsobservationer som triangulerats med efterföljande intervjuer. Resultatet analyseras utifrån Michael Polanyis begrepp tyst kunskap, eller tacit knowledge på originalspråk (Polanyi, 2013). I korthet innebär det automatiserat kunnande som utövaren inte behöver fokusera på, utan istället kan använda som redskap för att uppnå något annat. Polanyi exemplifierar själv med hur en synskadad person kan använda sin käpp som ett verktyg för att känna av sin omgivning utan att behöva fokusera på hanteringen av käppen i sig (Polanyi, 2013). I studien undersöks lärarens praktiska yrkeshantverk utifrån det här perspektivet. För en musiklärare kan det yrkeskunnandet vara kopplat till såväl musicerande som pedagogik och ledarskap, ofta om vartannat. Resultatet av studien har sammanställts och grupperats i tio kategorier med relevans utifrån syftet. Dessa analyseras med utgångspunkt i litteraturens beskrivning av tyst kunskap. Studien visar att det finns många lager av aktivitet för en musiklärare i en undervisningssituation och att flera av dem pågår oartikulerat. En del av den här kunskapen är intimt förknippad med lärarens egna personlighet och därför inte okomplicerad för andra lärare att ta efter och upprepa. Delar av musikundervisning är grundade i icke-verbala metoder.

Äldre litteratur har visat att talkonsten kan användas för att övertyga sina åhörare. En väsentlig del i läraryrket är att göra sig förstådd hos elever och studenter. I denna studie undersöktes det hur musiklärare använde sig av retoriska grepp i sin undervisning samt hur deras elever uppfattade musiklärarnas retorik. Studien genomfördes genom observering av musiklärarnas lektioner, därefter intervjuades deras elever. Resultatet visade att musiklärarna använde rösten på olika sätt, via övertygelse, tempo, betoningar och pauser, för att framföra sitt budskap. Studien visade att elevernas förståelse för ämnet kan påverkas genom att läraren anpassar sitt sätt att tala. / In the olden literature it has been shown that the art of speech can be used to convince its listeners. An essential part of the teaching profession is to make oneself understood by pupils and students. This study examines how music teachers use rhetorical devices in their teaching and how their students perceive the music teachers' rhetoric. The study was conducted by observing the music teachers' lessons, afterwards their students were interviewed. The results show that music teachers use their voice in different ways, through conviction, tempo, strategic emphases and pauses for effect, to convey their message. The study shows that students' understanding of the subject can be influenced by the teacher adapting his or her way of speaking.