Det primära syftet med föreliggande studie är att utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka vilka didaktiska resurser lärare använder för att bredda elevers förmåga till att spela instrument, inklusive sång, under ensemblelektioner i grundskolan. Studien genomfördes utifrån ett genusvetenskapligt- och ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv som teoretiska utgångspunkter. Genom det genusvetenskapliga perspektivet går det att synliggöra de genusstrukturer som uppstår under musikundervisningen bland elever och lärare. Det socialsemiotiska multimodala perspektivet möjliggör en analys av hur mening skapas genom lärares multimodala kommunikation med avseende på genus. Undersökningen genomfördes med hjälp av känd och icke deltagande observation som huvudmetod samt kompletterades med kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att musiksalens uppbyggnad samt lärares gestik, musikaliska referenser och tidfördelning av instrument påverkar elevers möjligheter till lärande och meningsskapande ur en genussynpunkt. Även lärares tillvägagångssätt i förhållande till vilket instrument eleverna spelar på under lektionerna och elevers genuskodade handlingar som exempelvis ansvarstagande under lektioner påverkar deras möjlighet att bredda sin förmåga att spela instrument. Resultatet indikerar även att lärares val av genre och att låta eleverna själva välja instrument att spela på leder till att genusnormer får större genomslagskraft. Vidare visar resultatet att musikundervisningen genomsyras av en populärmusikalisk diskurs och därmed den maskulina norm som råder inom denna diskurs. I analysen diskuteras vikten av att medvetandegöra lärare i vad de multimodalt kommunicerar till sina elever i form av traditionella genusmönster för att framledes kunna utmana dessa mönster och på så vis skapa en mer jämställd musikundervisning.

Detta självständiga arbete söker efter musiklärares uppfattningar om grundskolans obligatoriska musikundervisning – att undersöka hur musiklärare samtalar kring val av ämnesinnehåll och härleda kvalitetsuppfattningar, samt relatera dessa till en didaktisk kontext. Musiklärares vardag består av en mängd val. Att välja mellan genre, aktivitet, metod, att välja stoff och/eller låta bli att välja. Musikundervisningen tar form i relation till dessa val, och en utgångspunkt är att med hjälp av kvalitativa intervjuer och observation identifiera vad tre musiklärare verksamma i grundskolan uppfattar som väsentligt i undervisningen – vilket samtidigt säger något om det innehåll som väljs bort.  Undervisning står ständigt i relation till och påverkas av olika fenomen som: läraren, eleven, resurser, tid, gruppstorlek och inte minst politiskt styrda dokument. Musiklärare kan inte enbart fokusera på "utlärande" – lärandeprocesser styrs av balansen mellan läraren, de resurser läraren har till handa och själva samspelet med eleverna. Det perspektiv som anläggs i studien kan beskrivas som en fenomenografi-inspirerad musikdidaktisk undersökning; jag har använt mig av fenomenografiska analysmetoder, vilka kompletterades med en musikdidaktisk läsning av empirin. Den föreliggande analysen visar att brist på tid och det stora elevantalet i förhållande till stipulerade kunskapskrav skapar utmaningar för musiklärarna och deras undervisning. Lärarna känner sig otillräckliga, bland annat när det gäller bedömning, progression och kunskapskrav, och undervisningen karaktäriseras ofta som lösningsorienterad. Av studiens resultat framgår också att lärarens utbildning och tidigare erfarenheter har påverkan på undervisningsinnehållet och trots att kursplanen öppnar mot andra förmågor, är det spel på instrument och det lärande som är kopplat till detta spel, som dominerar musikundervisningen.

Denna studie undersöker hur musikproducenter och studiotekniker upplever sina olika roller i studioinspelningssammanhang. Detta utförs genom att studera studioteknikers och musikpro- ducenters skildringar av sig själva samt av vilka färdigheter som ingår i dessa olika roller. Studiens vetenskapsteoretiska ansats är kvalitativ, och bygger på ett hermeneutiskt perspektiv. Den metod som använts för att utföra insamlingen av data är semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetar, eller har arbetat, som musikproducenter eller studio- tekniker. Ljudupptagningarna från intervjuerna har transkriberats, bearbetats och analyserats med hjälp av tematisk analys utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. I resultatkapitlet klarläggs både informanternas syn på de olika rollerna samt deras uppfattning av att dessa roller ibland innehas av en och samma person. I studiens avslutande kapitel diskuteras dessa teman i relat- ion till studiens angivna bakgrundskapitel. Studien visar bland annat att informanterna, delvis tvärtemot den tidigare presenterade forskningen, anser att musikproducenter behöver ett stort mått musikteoretiska kunskaper för att kunna utföra sina uppgifter, att studiotekniker, förutom ljudtekniska kunskaper, även är i behov av konstnärliga kunskaper på ett djupare plan samt att många väljer att ta sig an rollen som både tekniker och producent på grund av ekonomiska och praktiska aspekter. Det fastställs även att gränserna mellan studiotekniker- och musikpro- ducentrollen i viss mån håller på att suddas ut. / This study aims to explore how music producers and recording engineers experience their different roles in a studio-recording context. This is done by examining recording engineer’s and music producer’s depictions of themselves and of the different sets of skills required within these roles. A hermeneutic perspective is the base for the scientific-theoretic approach of this qualitative study. The method for collecting data is semi structured, qualitative interviews and three persons identifying themselves as either music producer or recording engineer have been interviewed. The sound recordings from the interviews have been transcribed, processed and analyzed using thematic analysis and a hermeneutic approach. How both the informants’ perception of the different roles, as well as their understanding of these roles sometimes being held by one and the same person is being explained in the chapter result. The finishing chapter discusses these themes in relation to the previously given background. Among other things, the discussion chapter shows that the informants, partly opposite to what previously given research shows, thinks that music producers need theoretical knowledge in music to be able to carry out their tasks. It is highlighted that recording engineers, besides mastery of audio and technology, need to acquire a deeper level of artistic skills. It is also made clear that the lines between the recording engineer and the music producer are being erased, and that many people, due to economical and practical reasons, choose to take on the role as both music producer and recording engineer.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka och synliggöra hur verksamma musiklärare i grundskolans använder sig av formativ feedback, och hur de kopplar den till kunskapskraven och elevers lärande. I den här studien har Wiliam och Blacks fem nyckelstrategier för formativ bedömning använts som teoretisk utgångspunkt, och hermeneutik som vetenskapsteoretisk ansats. Detta examensarbete är en enkätstudie, och enkäten har distribuerats via sociala medier och mail till aktiva musiklärare i grundskolan. Sammanlagt samlades 41 enkäter in. Resultatet visar att musiklärare i grundskolan ser formativ feedback som ett sätt att handleda eleverna framåt i sin musikaliska utveckling, genom framåtsyftande kommentarer och tydlig målsättning. Genomgående i materialet var att feedback främst ges muntligt och under lektionstillfällena. De flesta av lärarna förklarar inte aktivt sambandet mellan feedback och lärande för eleven, utan upplever att detta är något som framgår ändå.

Denna studie syftar till att utforska och jämföra violalärares tolkningar hur de motiverar elever att öva och spela. Detta görs med forskningsfrågorna: Vilka uppfattningar har violalärarna angående motivation? Vilken betydelse och roll har enligt violalärare motivation när det gäller violaelevernas övande och spelande? På vilka sätt upplever violalärare att de arbetar för att gynna elevers motivation att öva och spela? Studiens vetenskapsfilosofiska utgångspunkt är hermeneutik. Den forskningsmetod som används är semistrukturerad intervju och det är fem violalärare som har intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och bearbetats med hjälp av tematisk analys utifrån lärarnas syn på violan som instrument, deras arbetssätt för att gynna övning och violaspel, vad rollen som violalärare innebär och syn på motivation. Violalärarnas arbetssätt har belysts var för sig och jämförts med varandra. Resultatet är uppdelat i fyra huvudteman: Violalärarnas tolkningar om instrumentet viola, Violalärare – arbetsroller och relationer, Violalärarnas tolkningar om motivation och Violalärarnas tolkningar om övning. Utifrån resultatet har jag tolkat lärarnas svar. Studien visar bland annat att respondenterna ser att motivation att spela och öva viola kommer ur varandet i musiken, samspel med andra liksom att prestera och därigenom uppleva framgångar. Vad gäller övning visar sig mål och övningssystem som viktiga faktorer, som gör elever mer självgående i sitt egna övande. Det fastställs även att relationen mellan lärare och elever är grundstenen i undervisningen. Underhålla och sköta om instrumenten påverkar elevens upplevelse positivt i det vardagliga övandet. Arbetsklimatet framträder som viktigt för att ge musikundervisningen status. För att elever och lärare ska kunna prestera behöver de ha grundläggande behov tillfredsställda. Rollen som lärare innebär att vara i god spelform och känna sig inspirerad, som vidare influerar eleverna. Läraren har en viktig roll att grunda för elevens självständighet inom musikens värld. Föräldrars inkludering i lärandet och miljön hemma påverkar övningen. / This study aims to explore and compare the ways viola teachers motivate their pupils to practice and playing. The study has three research questions: What opinions do the viola teachers have regarding motivation? What significance and role does the motivation have regarding the viola students’ practice? What’s the viola teachers’ experiences and roles to promote student motivation of practice and playing? The theoretical foundation is hermeneutics. The interviews have been transcribed and processed using thematic analysis based on views of the viola as an instrument, what the viola teacher’s role entails, viola teachers’ ways of working to promote exercise and viola playing and views of motivation. The viola teachers’ ways of working has been illuminated and compared separately, and then simultaneously. The result is divided into four main themes: Teachers’ interpretations of the instrument viola, The viola teacher - work role and relationships, Teachers’ interpretations of motivation and Teachers’ interpretations of exercise. Based on the results, I have interpreted the teachers’ answers. The study shows, among other things, that the respondents see that motivation of playing and practice viola comes from being in the music, interacting with others as well as performing and thereby experiencing success. As far as exercise is concerned, goals and training systems appear to be important factors that make students more self-sufficient in their own practice. It is also established that the relationship between teachers and students is the basic foundation of teaching. Maintaining the instruments positively affects students’ experiences in everyday practice. The working climate emerges as important in order to give the music education status. The role of the teacher is to be in good shape and feel inspired, which is affecting the students. The teacher has an important role to play for the student’s independence in the music world.

De senaste 150 årens successiva utveckling från en konfessionell till en konfessionsfri skola har medfört stora förändringar angående religionens plats i skolan. De flesta religiösa inslag är idag förbjudna inom skolan, men läroplanen påbjuder att psalmer ska ingå i musikämnets centrala innehåll. Psalmsång kommer ur en stark tradition i skolväsendet och ses av många fortfarande som ett självklart inslag i skolan. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur musiklärare hanterar konfessionellt material i sin undervisning, samt hur de resonerar kring konfessionsfrihet och bygger på tidigare forskning om religionsläraryrkets utmaningar, religionsfrihet och kulturella riters betydelse. Studien omfattar kvalitativa intervjuer med fyra musiklärare verksamma i grundskolan i Sverige. Den hermeneutiska tolkningen av forskningsmaterialet visar att tolkningarna kring begreppet konfessionsfri går isär, och att lärare känner en osäkerhet kring hur de ska säkerställa en konfessionsfri undervisning med sådant material, även om flera intuitiva lösningar på dilemmat visades. Diskussionen tar upp huruvida religionsfrihet för barn säkerställs genom konfessionsfrihet, samt några praktiska förslag för pedagogisk praktik. / The development over the past 150 years from confessional to confession-free schools has resulted in large changes concerning the role of religion in Swedish schools. Most religious elements in schools are forbidden today, but current curriculum decree that hymns still should be part of the central content of the subject of music. The singing of hymns springs from a strong tradition within the Swedish school system and is still considered by many to be necessary content. The purpose of this study is to contribute with knowledge about how music teachers handle confessional material in their teaching, and how they reason about confession-free education. The study is built upon previous research about religion didactics, freedom of religion, and the importance of cultural rites. The study consists of qualitative interviews with four active music teachers in Sweden. The hermeneutic analysis of the research material shows that the interpretations of the concept confession-free are varied, and that teachers feel an insecurity about how to ensure a confession-free education with religious material, even if several intuitive solutions to the dilemma were shown. The discussion lifts whether the concept confession-free ensures the religious freedom of the pupils, and some practical suggestions for music education.

Utifrån min egen skolgång och känslan av att musikskapande aktiviteter bortprioriterats för att skapa utrymme för sådana moment som ger ”mest kunskap” har jag med denna studie valt att undersöka just användandet av musikskapande aktiviteter i grundskolans musikundervisning. Den tidigare forskning som lyfts fram visar att kreativa arbetssätt och skapande aktiviteter främjar elevers musikaliska kunskaper och sociala färdigheter. Trots detta visar statliga utvärderingar av musikämnet att musikskapande aktiviteter är eftersatt på många skolor i landet samt att musiklärare saknar självförtroende och kompetens att undervisa i momentet. Genom en webbenkät som datainsamlingsmetod syftar föreliggande studie till att studera musiklärares arbete med musikskapande aktiviteter. Forskningsfrågorna som ligger till grund för arbetet berör musiklärares definition av musikskapande aktiviteter, attityd till och prioritering av momentet samt eventuella samband mellan olika faktorer och användandet av musikskapande aktiviteter i undervisning. Metodmässigt tar studien en medelväg och med avstamp i ett explorativt perspektiv kan studien anses ha sin grund i den kvantitativa ansatsen tillsammans med vissa kvalitativa tolkande inslag. Resultatet av studien visar att de medverkande informanterna har en övervägande positiv attityd till musikskapande aktiviteter samt enligt sin egen uppfattning prioriterar momentet i relativt hög grad i sin undervisning. Musikskapande som komposition, musikskapande som digital produktion och musikskapande som gestaltande kommunikation är tre övergripande innebörder av begreppet musikskapande som framträder ur resultatet, dock anser många informanter att begreppet är svårdefinierat och att det snarare är ett sammanfattande begrepp för flera moment i undervisningen. Ytterligare resultat visar att faktorer som kön, yrkeserfarenhet, attityder och vilken del av landet informanten undervisar i pekar på tydliga samband i förhållande till attityd och prioritering av musikskapande aktiviteter. Avslutningsvis förs en diskussion kring studiens resultat och huruvida musikskapande aktiviteter bör ses som ett genomsyrande förhållningssätt i musikundervisningen snarare än ett enskilt moment. / Based on my own schooling and the feeling that music-creating activities have been de-prioritized to create space for elements of music that provides "the most knowledge", I have with this study chosen to investigate the use of music-creating activities in primary school music education. Previous research that highlights shows that creative thinking and creative activities promote students' musical knowledge and social skills. Despite this, evaluations of Swedish music education shows that music-creating activities are neglected in many schools and that music teachers lack the self-confidence and competence to teach the element. Through a web survey as a collection method of data, this essay aims to study music teachers’ usage of music-creating activities in their practice. The research questions that form the basis of the study concern music teachers' definition of music-creating activities, attitudes to and inclusion of the element and possible connections between different factors. Methodologically, the study takes a middle ground and with a starting point in an exploratory perspective the study is considered to have its basis in the quantitative approach together with certain qualitative interpretive elements. The result of the study shows that the participating informants have a predominantly positive attitude towards music-creating activities as well as recurring use of it in their teaching. Music creation as composition, music creation as digital production and music creation as formative communication are three main definitions of the concept of music creation that emerges from the survey answers, however, many informants believe that the concept is difficult to define and that it is rather a summary concept for several moments in teaching. Further results show that factors such as gender, professional experience, attitude and which part of the country the informants teach point to clear connections in relation to the use of music-creating activities. Finally, there is a discussion about the results of the study and whether music-creating activities should be seen as a permeating approach in music teaching rather than an individual element.

Studiens syfte är att synliggöra hur musiklärare på musikhögskola upplever omställningen till distansundervisning. Det teoretiska perspektivet utgörs av hermeneutik och insamlandet av material har gjorts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där lärare på musikhögskolenivå har fått berätta om sina upplevelser kring den tvingande omställningen till distansundervisning. Materialet har spelats in och transkriberats för att sedan analyseras med hjälp av kvalitativ analys. I resultatet framkommer en delvis delad bild av lärarnas upplevelse där både negativa och positiva aspekter lyfts fram. Den övergripande bilden är dock negativ och undervisningens kvalité upplevs ha gått ner. De negativa aspekterna handlar bland annat om teknik och teknikens begränsningar och svårigheter, att möjlighet till musikaliskt samspel är låg samt att planeringen upplevs som utmanande. De positiva aspekterna handlar om att den kollegiala kommunikationen har blivit bättre, utveckling av den egna lärarkompetensen har blivit större. Distansundervisningen ses också som ett positivt substitut till alternativet att inte ha någon undervisning alls. I diskussionen ställs resultatet mot tidigare forskning och diskuterar lärarens arbetssituation och förförståelse, lärarnas upplevelse av distansundervisningen samt anpassningar, svårigheter och möjligheter. / The purpose of this study is to make it visible how music teachers at a music academy experience the transition to distance education. The theoretical perspective consists of hermeneutics and the collection of research material has been done through semi-structured interviews where teachers at the music college level have been allowed to describe their experiences of the forced transition to distance education. The material has been recorded and transcribed to allow it to be analyzed by qualitative analysis. The result is a partially shared picture of the teachers' experience where both negative and positive aspects are highlighted. The overall picture is however negative, and the quality of teaching is perceived to be deteriorated. The negative aspects include technology and the limitations it comes with, the possibility of musical interaction is low, and that planning is more challenging. The positive aspects refer to the collegial communication being improved, the development of one's own teacher competence has become greater. Distance education is also seen as a positive substitute to the alternative of not having any teachings at all. In the discussion, the results are compared to previous research and discusses the teacher´s work situation and preunderstanding, the teachers experience of distance learning and adaptions, difficulties and opportunities.

Denna studie undersöker nyanställda musiklärare i grundskolan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studien undersöker vilka artefakter de använder när de bedömer och vilka prioriteringar som görs. Studien bygger på tre intervjuer i fokusgrupper som analyserats med tematisk analys. Tidigare forskning framhäver att lärare byter jobb allt oftare och att lärarens förmåga att bygga relationer är av stor betydelse för undervisningens kvalitet. Det finns mycket forskat på hur nyutexaminerade musiklärare agerar i sin första yrkesroll. Vissa menar dock på att det kan finnas likheter som berör alla nyanställda, oavsett hur mycket eller lite erfarenhet de har sen innan, därtill sällar sig denna studie. Föreliggande studie finner att nyanställda musiklärare använder flera olika slags artefakter vid bedömning, så som olika typer av planering, skriftliga anteckningar och videoupptagningar. Nyanställda musiklärare prioriterar, enligt denna studie, att fokusera på att strukturera sin musiksal, bygga relation till sina nya elever och kollegor samt kartlägga elevernas aktuella kunskaps och färdighetsnivå för att på så vis handskas med stressen av att vara nyanställd. / This study investigates newly hired music teachers in the elementary school from a sociocultural perspective. The study investigates how they assess their students, which artifacts they use for this, and which priorities they make. The data for the study was collected from interviews in three focus groups. This was then analyzed using thematic analysis within a sociocultural perspective. Previous research shows that teachers change schools more and more often. Furthermore, the teacher’s ability to build relationships has a major impact on the quality of the teaching according to previous research. There is research on how newly examined music teachers act at their first job, however there is also research indicating that there might be similarities amongst newly hired music teachers regardless of their prior working experience. This study is an example of such research. This study finds that newly hired music teachers use many different artifacts as they assess. These can be for instance different types of planning, written notes, and video records. According to the present study, newly hired music teachers prioritize creating a structure in their music room, building relationships with their new pupils and colleagues, and mapping the current level of their student's knowledge and abilities to handle the stress of being a newly hired teacher.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur musiklärare på kulturskola och gymna- sium förhåller sig till att undervisa i metal- och hårdrocksgenren utifrån dess textuella innehåll. Studien grundar sig på det hermeneutiska perspektivet och en interpretativistisk kunskapssyn. Tidigare forskning presenteras som berör ämnet från olika perspektiv. Semistrukturerade inter- vjuer har använts som datainsamlingsmetod vilket bearbetats med tematisk analys för att fram- ställa ett resultat. I resultatet synliggörs musiklärarnas dualistiska förhållningssätt där metal- och hårdrocksmusik kan ses som verklighet och/eller fiktion. Likheter och skillnader visar sig bland musiklärarna gällande var gränsen går för vilken typ av musik som accepteras i deras undervisning. Huruvida musiken i undervisningen presenteras i samband med uppspel är en påverkande faktor för detta. I resultatet synliggörs att metal- och hårdrocksmusik används som kritiskt och samhällsbildande underlag i undervisning. I diskussionen ställs resultatet mot tidi- gare forskning och diskuterar musiklärarnas förhållningsätt, strategier och syn på värde- grundsuppdraget. Slutligen presenteras en metoddiskussion som problematiserar studiens utfö- rande. / The purpose of this study is to gain an understanding of how music teachers at cultural- and upper secondary schools approach teaching in the metal and hard rock genre based on its textual content. The study is based on a hermeneutic perspective and an interpretivist epistemology. Previous research is presented that addresses the subject from various perspectives. Semi-struc- tured interviews have been used as the data collection method, which were analyzed themati- cally to produce the results. The results reveal the music teachers' dualistic approach where metal and hard rock music can be seen as both reality and/or fiction. Similarities and differences are observed among the music teachers regarding the boundaries of what type of music is ac- cepted in their teaching. Whether the music should be played in public is an influencing factor in this regard. The results show that metal and hard rock music is used as critical and community forming basis in education. The discussion compares the results with previous research and discusses the music teachers' approach, strategies, and views on the core values of the education mission. Finally, a methodological discussion is presented that problematizes the execution of the study.