Syftet med studien är att undersöka på vilka sätt kvintcirkeln kan fungera som stöd i musikundervisningen och hur den kan vara ett verktyg för elevers lärande. Insamling av empiri skedde genom intervjuer av lärare inom grundskola och högre utbildning. Fokus i intervjuerna var hur och för vilket syfte de lär ut kvintcirkeln. Det framkom att kvintcirkeln fungerar som ett verktyg för att hjälpa elever att transponera ett musikstycke från en tonart till en annan. Detta för att en tonarts ackord finns samlat och kan flyttas med hjälp av triangelformade markeringar. Att använda geometriska former för diverse förhållanden mellan kvintcirkelns toner var också ett tydligt resultat. Ur ett sociokulturellt perspektiv är kvintcirkeln ett verktyg som på olika sätt bidrar till elevers musikaliska lärande och kan appliceras vid tillfällen när stöd behövs för att lättare förstå teoretiska sammanhang.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöks på vilket sätt musikteori integreras i sångundervisning på gymnasieskolan, samt om det finns en önskan om förändring. För att få en överblick över hur musikteori används och uppfattas i sångundervisning har frågeställningar kring instudering och motivation diskuterats. Tidigare forskning och litteratur som presenteras i studien visar att sångare bör ha grundläggande kunskaper i musikteori och något ackordsinstrument. Det visar även att en integrering mellan musikteori ioch sångundervisning kan vara fördelaktig. Deltagarna har bestått utav två lärare och två elever jämt fördelat över genrerna klassisk musik och Contemporary Commercial Music. Alla fyra intervjuer har skett online på grund av rådande pandemi (Covid-19). Datan har analyserats genom kategorisering med inspiration från hermeneutiskt teori. Resultatet av studien visar att notläsning och gehör är framstående musikteoretiska moment i sångundervisning. Intervjusvaren visar också att det finns delade uppfattningar om huruvida mer integrering, utöver notläsning och gehör, mellan musikteori och sångundervisning ska ske. Delvis kopplat till genre, men även till vilken annan undervisning som redan bedrivs på skolan.

This essay is an analysis of a qualitative study made on six music teachers’ view of digital tools in music education. The purpose of the essay is, through discourse analysis, to make visible what discourses are upheld in relation to digital tools by six teachers teaching music in year 7 - 9 in Swedish schools. The findings show that the teachers mainly talk about digital tools as a way to record and create music and as a means to assess the pupils’ work. The findings also show that there is not a clear cut definition of what the term ”digital tools” refer to in music education and that there is a reluctance among the music teachers to define digital tools as an instrument. Furthermore, learning and teaching digital tools is seen as time consuming and as something that might take focus from more traditional parts of music education.

Denna studie bygger på sju djupintervjuer med fritidshemslärare som undervisar eller har undervisat i fritidshem och musik. Studiens syfte är att undersöka hur fritidshemslärare upplever att deras professionsidentitet påverkas av att arbeta i två skilda verksamheter. Syftet är även att undersöka vilka möjligheter och begränsningar lärare upplever att det dubbla uppdraget medför. Frågeställningarna som behandlas är: vilka möjligheter och begränsningar upplever fritidshemslärare att det finns med att undervisa i både fritidshem och musik? Hur beskriver fritidshemslärare sin dubbla roll? Hur upplever fritidshemslärare sin professionsidentitet när de växlar mellan två yrkesroller? Resultatet analyseras med ett professionsteoretiskt ramverk och begreppen autonomi, jurisdiktion och hybrid professionell identitet. Resultatet visar att samtliga fritidshemslärare upplever en hybrid professionsidentitet som kan vara positiv för undervisningen om rätt förutsättningar ges. Föratt kunna upprätthålla den hybrida professionella identiteten behövs ställtid, planeringstid och samverkan. Resultatet visar även att fritidshemsprofessionen har expertkunskaper som skiljer sig från andra lärares, detta blir framförallt synligt i relationsskapandet med elever. Studien visar dessutom att fritidshemsrollen väger tyngre än musiklärarrollen, men att det går att dra nytta av båda rollerna.

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker fem musiklärares uppfattningar om digitala verktyg och på vilka sätt de digitala verktygen kan användas i högstadiets musikundervisning. Grundskolans läroplan beskriver att digitala verktyg ska användas i musikundervisningen i grundskolan och föreliggande studie undersöker på vilket sätt dessa digitala verktyg används i praxis samt musiklärarnas uppfattningar kring användandet av dessa. Tidigare forskning visar att musiklärare har en positiv inställning till digitala verktyg som ett komplement i musikundervisningen, men att det även finns svårigheter med användandet av det. För att presentera, analysera och diskutera uppsatsens resultat har ett sociokulturellt perspektiv använts där begrepp som artefakt, mediering och appropriering är utgångspunkten för analys. Resultaten visar att musiklärarna i studien definierar digitala verktyg som hemsidor, DAWs, ipads, datorer och musikprogram. En viktig grund i att arbeta med digitala verktyg beskriver flera musiklärare handlar om att ge eleverna tydliga instruktioner och majoriteten beskriver digitala verktyg som ett kompletterande verktyg som de har en positiv inställning till, men att vissa skeptiska aspekter finns. Det kan tolkas att musiklärarna använder digitala verktyg som en artefakt för att ge eleverna möjlighet att mediera, exempelvis ackord och ackorduppbyggnad, där digitala bilder på ett ackord hjälper eleverna att utöka sin kompetens och förståelse för ackordet. På detta vis får eleverna möjlighet att appropriera kunskapen, det vill säga göra den till sin egen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur musiklärare resonerar kring och motiverar undervisning i musikhistoria i grundskolans senare år, årskurs 7–9. Det empiriska material som samlats in är inhämtat genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sex musiklärare. Två lärare från Stockholm, två från Göteborg och två från Malmö. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån ett historiebruksperspektiv. Tidigare studier inom detta område har visat på hur lärare i historieundervisningen delvis låter individuella preferenser påverka urvalet av material samt att modern historia ofta är det som anses vara mest relevant för ämnets syften. Att elever och lärare uppfattar historieundervisning som nyttigt för att förstå vår identitet och vår plats i historien redovisas också för i tidigare forskning. I en musikpedagogisk kontext visar tidigare forskning även på svårigheter i att definiera en musikalisk kanon och vad som bör ingå i denna för att sammanfatta och redovisa en komplex musikhistoria. Nya värderingar och normer växer fram som även det påverkar komplexiteten inom detta fält. Kursmål och läroplaner för musikämnet är vagt och öppet definierade vilket också fått lärare i musik att förhålla sig mer individuellt till urval av material där egna och andra lärares preferenser får styra över urvalet snarare än formella styrmedel. Resultatet i denna undersökning visar på att musiklärare ser på musikhistoria som något som kan bidra till att förstå och stärka den mänskliga identiteten samt förstå vår plats i historien, både ur ett musikaliskt perspektiv och i ett bredare mer allmänhistoriskt perspektiv. Analysen av lärarnas svar i studien visar på att de använder sig av olika typer av historiebruk beroende på syftet med undervisningen i musikhistoria. Det visar även på att individuella preferenser är rådande i urval av material till musikhistorieundervisning samt de inneboende svårigheterna i att ta fram ett material som täcker hela musikhistorien, komplexiteten i att definiera en klar bild av vad som bör ingå i en sammanfattning och förmedling av musikhistoria.

Detta självständiga arbete utforskar hur musik tar form genom undervisning med hjälp av digitala verktyg. Syftet är att bidra med ökad insikt kring hur musiklärare på mellanstadiet betraktar musik och hur de beskriver undervisning i digitalt musikskapande. För att samla in data genomfördes tre semi-strukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades med utgångspunkt i Frede V Nielsens fenomenologiska teori om musik som objekt med sammanhängande meningslager. Begrepp som akustiska, strukturella, kroppsliga, spänningsbärande, emotionella samt existentiella meningslager, hämtade från Nielsen, formade både metodiken och analysprocessen. Resultaten visar att musiklärarna beskriver musik utanför undervisningen som holistisk, där samspelet mellan de olika meningslagrena betonas och de emotionella aspekterna av musik intar en framträdande roll. I musiklärarnas beskrivningar av undervisning i digitalt musikskapande ryms majoriteten av musikens meningslager men dessa meningslager ses ofta som separerade från varandra. Musiklärarna lägger särskilt fokus på de strukturella dimensionerna av musik i sina beskrivningar av undervisningen. Resultaten belyser således en viss diskrepans mellan musiklärarnas syn på musik utanför och inom undervisningen. I den efterföljande diskussionen jämförs studiens resultat med tidigare forskning och litteratur inom området. Avslutningsvis presenteras förslag för framtida forskning inom digitalt musikskapande i en pedagogisk kontext. / This study explores how music takes shape through teaching with the aid of digital tools. The purpose is to contribute increased insight into how music teachers in Swedish middle school perceive music and how they describe teaching digital music creation. To collect data, three semi-structured interviews were conducted. The collected material was analyzed based on Frede V Nielsen's phenomenological theory of music as an object with interconnected layers of meaning. Concepts such as acoustic, structural, bodily, tension-bearing, emotional, and existential layers of meaning, drawn from Nielsen, shaped both the methodology and the analysis process. The results indicate that music teachers describe music outside of teaching as holistic, emphasizing the interaction between different layers of meaning, with the emotional aspects of music playing a prominent role. In the music teachers' descriptions of teaching digital music creation, the majority of the layers of meaning in music are encompassed, but these layers are often seen as separated from each other. Music teachers particularly focus on the structural dimensions of music in their descriptions of teaching. The results thus highlight a certain discrepancy between the music teachers' views of music outside and within teaching. In the subsequent discussion, the study's results are compared with previous research and literature in the field. Finally, suggestions for future research in digital music creation in an educational context are presented. / <p>Bra arbete!</p>

I gymnasieskolans kursplan för musikämnet står personligt uttryck med som en del av det centrala innehållet. Detta begrepp har vi som musikstudenter och utövande musiker även stött på i många andra sammanhang. Begreppets betydelse är dock inte definierat. Skolverket definierar inte heller vad personligt innebär i denna kontext. För att veta hur vi själva skulle kunna förstå och göra personligt uttryck till en del av vår undervisning ville vi därför ta reda på hur andra musiklärare talar om personligt uttryck. Syftet med detta självständiga arbete är att bidra med mer kunskap om musiklärares syn på personligt uttryck i musikundervisningen. Genom att bjuda in musiklärare till fokusgruppsamtal har resonemang och tankar delats och vidareutvecklats emellan musiklärare. Det insamlade materialet har sedan sammanställts och analyserats ur ett diskursanalytiskt perspektiv. Materialet samlades in genom video- och röstinspelningar. I resultatet presenteras tre diskurser som framkommit ur samtalen: diskursen om konkret och abstrakt, diskursen om personligt som omöjligt samt diskursen om musikerskap kontra artisteri. Vår slutsats är att det trots att tidigare forskning visar på att personligt uttryck och uttryck generellt historiskt sett har glömts bort i musikundervisningen finns tendenser till att göra det fortfarande idag. Den största utmaningen verkar ligga i att definiera personligt. Allt som oftast används det synonymt med ett unikt sound.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur ett antal musiklärare på högstadiet ser på musikämnets roll i grundskolan. Den genomförda studien har ett abduktivt förhållningssätt och har genomförts med hjälp av kvalitativa, ostrukturerade intervjuer där fem musiklärare på högstadiet intervjuats. Musiklärarna valdes med mål att få en geografisk och erfarenhetsmässig spridning. Intervjuerna skedde till största del digitalt och spelades in med ljudupptagning. Materialet från intervjuerna transkriberades för att därefter analyseras. Studiens teoretiska utgångspunkt är Hanken och Johansens (2013) beskrivningar av sju olika sätt att se på musikämnet. De sju olika synsätten är att se på musikämnet som ett estetiskt ämne,färdighetsämne, kunskapsämne, musiskt ämne, ämne för välbefinnande, kritiskt ämne och medieämne. Studiens resultat är att de intervjuade musiklärarna delar synsätt på flera plan, bland annat att musikämnet är ett musiskt ämne, ett kritiskt ämne och ett färdighetsämne. Det visade sig även att få lärare såg på musikämnet som ett medieämne. De intervjuade musiklärarna belyser även att musikämnet är ett viktigt ämne för elevernas individuella utveckling och att eleven genom musikämnet lär sig att samarbeta med andra, att lyssna in och att komma närmre sina känslor. Det belyses även av de intervjuade musiklärarna att eleven genom musikämnet får utveckla sin motorik och sitt fokus, får möjligheten att vara en del av en gemenskap och öva på sina sociala förmågor vilket i sin tur bidrar till fostrandet av samhällsfungerande människor.

Det är idag en brist på musiklärare i Sveriges grundskolor. Samtidigt pekar tidigare studier på att det finns hos musiklärarstudenter en social kod varinom musikeryrket har högre status till skillnad från musikläraryrket. Dessutom verkar en del studenter vilja söka musikerutbildning istället för att börja jobba som musiklärare efter examen. Syftet med denna studie var därför att undersöka musiklärarstudenters motivation för att arbeta som lärare alternativt musiker samt undersöka om det finns några yttre faktorer som samverkar med olika motivation. Datainsamling skedde med hjälp av enkäter som distribuerades till musiklärarprogrammens studenter på fyra olika musikhögskolor i Sverige. Därefter användes statistiska analysmetoder för att analysera insamlade data. Resultatet visar att musiklärarstudenter generellt har en låg eller måttlig motivation att arbeta som musiklärare inom grundskolan men att det inte finns några samband mellan motivationer och yttre faktorer. Det visar också att de som söker vidare till musikerutbildningar efter musiklärarexamen spelar i huvudsak klassisk musik men är ett resultat som inte kan generaliseras till den valda populationen ur statistisk synpunkt. Detta diskuteras utifrån aspekter av yttre och inre motivation. Vidare studier på området behövs för att ta reda på mer varför musiklärarstudenters motivationer ser ut som de gör. / There is currently a shortage of music teachers in Sweden's elementary schools. At the same time, earlier studies indicate that there is a social agenda among students in music teacher education wherein the musicianship has a higher status than the music teacher's profession. In addition, some students will apply for bachelor education instead of starting to work as a music teacher after graduation. The aim of this study was to investigate the motivation of music education students teach music alternatively work as a musician as well as to investigate whether there are any external factors that interact with different motivations. Data collection was done with the help of questionnaires that were distributed to students within music education programs at four different music colleges in Sweden. Subsequently, statistical analysis methods were used to analyze collected data. The results show that music teacher students generally have a low to moderate motivation to work as a music teacher in elementary school, but there are no links between motivations and external factors. It also shows that those who apply for a bachelor education in music after music teacher exams play classical music. These results though cannot be generalized to the chosen population from statistical point of view. This is discussed based on aspects of external and internal motivation. Further studies in the field are needed to find out why the motivation of music teacher students looks like they do.