Det primära syftet med denna studie var att bidra till kunskap om elevers motivation, mer specifikt musiklärares uppfattningar om huruvida elever drivs av inneboende motivation, yttre motivation eller båda. Andra mer specifika områden undersöktes också, bland annat hur digitala verktyg kan användas för att inspirera och motivera elever i musikämnet. Hur musiklärare definierar sin roll i att motivera elever och de olika metoder musiklärare använder för att göra specifika kunskapsområden, såsom musikhistoria (klassisk musik till exempel) mer relevanta och intressanta för eleverna, undersöktes också. Dessa områden var viktiga att undersöka för att bättre förstå elevmotivation i musikämnet specifikt, och vilka motivationsverktyg som är mest användbara. En enkätundersökning med titeln ”Enkät om lärares uppfattningar om elevers motivation inom ämnet musik” användes som metod för datainsamling. Data samlades in med hjälp av enkäter på nätet via Google Forms. Data analyserades med hjälp av blandade metoder. Majoriteten av frågorna på enkäten analyserades med kvantitativ analys, medan de som samlats in från de återstående frågorna bedömdes som kvalitativa och analyserades som sådana. En majoritet (73 %) av musiklärarna som deltog i denna studie svarade att motivation är en inre faktor eller ”drivkraft” som bidrar en viss handling eller beteende och åttioen procent (81 %) svarade att motivation båda interna och externa belöningar. För att motivera elever deltagarna nämnda att en lärare ska peppa, stötta och inspirera elever, och försöka göra saker roliga och intressanta, lektionerna ska vara välplanerade, osv. De svar som var vanligast på frågan om hur musiklärarna gör vissa områden av kunskapskraven mer intressanta och relevanta för eleverna var bland annat att använda film, spel och digitala verktyg och en stor majoritet av musiklärarna som deltog i denna undersökning talade positivt om digitala verktyg. Slutsatserna från denna studie var att musiklärare motiverar sina elever på olika sätt, men dataanalysen har visat att det finns konsekventa teman och faktorer när det kommer till elevers motivation. Några av elevernas motivationsfaktorer som nämndes upprepade gånger av musiklärarna som svarade på enkäten var: 1) Vikten av att musikläraren är förberedd, välinformerad och brinner för sit tämnesområde. 2) Lärarnas förmåga att när så är möjligt relatera vissa ämnesområden till aktuella händelser och modern tid. 3) Lärarens utnyttjande av digitala verktyg som resurs och läromedel.

I juli 2022 börjar en reviderad version av kursplanen för musik att gälla. Några av revideringarna berör musikskapande, vilket har visat sig vara det som ges minst möjlighet till i musikundervisningen (Skolverket 2015). Det har visat sig att begreppet musikskapande är mångfacetterat som både tolkas och används på många sätt av lärare, i styrdokument och av forskare. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om musikskapande och revideringar i kursplanen ur ett lärarperspektiv. Sex musiklärare för årskurs 4–6 har delat sina uppfattningar och erfarenheter genom semistrukturerade intervjuer. Innehållsanalysen av studiens data bekräftar att musikskapande kan tolkas på många sätt och att lärarna uppfattar den nuvarande och reviderade kursplanen som väldigt lika. Definitioner av begreppet musikskapande och resonemang kring konsekvenser av undervisningen diskuteras i förhållande till tidigare forskning.

Studiens syfte är att undersöka klassiska sångpedagogers upplevelser av distansundervisning i enskilda lektioner i klassisk sång. Fyra pedagoger som är verksamma vid gymnasieskolor i Stockholm har intervjuats. Den sociokulturella teorin har använts i studien som teoretiskt perspektiv. Studiens resultat visar att undervisningen på distans inte kan bedrivas på samma sätt som traditionell undervisning i klassrum. Musikaliskt samspel mellan pedagog och elev är svårt med de verktyg som används i dag vid distansundervisning. Den kontinuitet som undervisningen på distans har möjliggjort under Covid-19-pandemin har varit en positiv aspekt då pedagogerna utforskat andra sätt att arbeta med eleverna under distansundervisningen. Andra studier visar också på svårigheter med samspel mellan pedagog och elev och belyser vikten av fortsatt forskning inom området. Det behövs mer forskning inom området för att utveckla de arbetssätt och verktyg som används vid musikundervisning på distans. / The purpose of this study is to explore classical singing teacher’s experiences of remote teaching in one-to-one lessons in classical singing. Four singing teachers who are active pedagogues at high schools in Stockholm have been interviewed. The sociocultural theory has been applied to this study as the theoretic perspective. The result of the study shows that teaching classical singing in remote cannot be taught as it’s taught on location. This is due to the difficulty for musical interaction during distance teaching when using today’s technology. The continuity which remote teaching has allowed during the Covid-19 pandemic is seen as a positive aspect due to teachers exploring other ways of teaching their students remotely. More research on this subject is needed to develop the work procedure and the tools that are used in remote teaching. Other studies also highlight the difficulties of musical interaction between teachers and students during remote teaching and stress the need of further research within the field.

I tidigare forskning har beskrivits vad motivation kan innebära, hur motivation kan kännetecknas och beskrivas samt att det finns olika typer av motivation, såsom inre och yttre motivation. Bakgrunden till den här studien är ett intresse för hur motivation fungerar och påverkar oss människor. Syftet med den här studien är att undersöka två motivationer hos musiklärare, motivationen att undervisa och motivationen att arbeta som musiker. Studien har en kvantitativ forskningsdesign och har genomförts med enkäter som datainsamlingsmetod. Populationen i undersökningen består av musiklärare på estetiska programmet på gymnasiet i hela Sverige. 30 respondenter svarade på frågor gällande motivation att undervisa och motivation att arbeta som musiker. Utifrån enkätsvaren analyseras sambandet mellan dessa två motivationer samt sambandet mellan motivationerna och andra utvalda variabler såsom ålder, kön och nuvarande familjesituation. Studien visar ett obefintligt samband mellan motivationen att undervisa och motivationen att arbeta som musiker. Vidare har även studien visat ett obefintligt samband mellan motivationerna och andra utvalda variabler. / Previous research has described what motivation can mean, how motivation can be characterized and described, and that there are different types of motivation, such as internal and external motivation. The background to this study is an interest in how motivation works and affects us people. The purpose of this study is to investigate two motivations of music teachers, the motivation to teach and the motivation to work as a musician. The study has a qualitative research design and has been conducted with surveys as a data collection method. The population in the survey consists of music teachers in the aesthetic program at high school in Sweden. 30 respondents answered questions about motivation to teach and motivation to work as a musician. Based on the questionnaire, the relationship between these two motivations is analyzed, as well as the relationship between the motivations and other selected variables such as age, gender and current family situation. The study shows an unrelated relationship between motivation to teach and motivation to work as a musician. Furthermore, the study also showed an unrelated relationship between the motivations and other selected variables.

Syftet med arbetet är att hjälpa lärare och elever att bättre förstå hur man lär sig spela ett nytt instrument. Med hjälp av videodokumenterade tillfällen och loggboksanteckningar granskas lärandet under tio veckor där målet är att bemästra saxofon så bra som möjligt. Studien grundar sig i ett designteoretiskt perspektiv med fokus på olika semiotiska resurser samt hur dessa påverkar lärandet. Lärandet sker i två kategorier där den ena är egen övning och den andra är lärarledda lektioner. Dessa två jämförs därefter mot varandra för att se på likheter och skillnader samt hur de påverkar inlärningen. / This study is conducted on the basis of improving students and teachers understanding of how to play a new instrument. And is done with the help of notes and video recorded practice sessions. The instrument is saxophone and the practice period are ten weeks. Design theory is the theoretical perspective of choice and a focus is set on how different semiotic resources affect learning. The project is structured around lessons with a teacher and self-practice, with the hopes of comparing the different processes against each other.

Syftet med detta arbete är att synliggöra vilka förutsättningar som finns för musikundervisning i den för studien valda kommunen i norra Sverige. Dessutom ska den belysa hur verksamma rektorer och lärare ser på dessa och arbetar med dem för att eleverna ska ha möjlighet att nå målen för musikämnet. Fokus ligger på årskurs 4-6, men tankar och erfarenheter från lärare som även undervisar i andra årskurser finns med. Intervjuer med totalt åtta verksamma lärare och rektorer vid fyra olika skolor som kan anses vara representativa för kommunen har ägt rum och har vid intervjutillfället spelats in. Svaren har sedan analyserats utifrån Vygotskijs sociokulturella teori samt ett antal musikpedagogiska traditioner. Informanterna har beskrivit hur de arbetar, vilka förutsättningar som finns och vad de önskar såg annorlunda ut för att undervisningen ska kunna bedrivas på ett bättre sätt. Resultaten skiljer sig något mellan skolorna, men en gemensam faktor är att ingen känner sig helt nöjd. En skola saknar helt musiksal och musikinstrument, en annan har instrument men anser att tiden helt enkelt inte räcker till på grund av för stora grupper. Detta arbete beskriver hur lärarna får lektionerna att gå ihop trots bristande förutsättningar, och hur rektorerna har löst det organisatoriskt med stora elevgrupper och lärare som har tjänster på fler än deras skola. Resultatet av att en lärare bara finns på plats en till två dagar i veckan blir att elevgrupperna ofta blir större då det inte finns plats inom schemat att dela upp grupperna, vilket lärarna hävdar påverkar undervisningssituationen samt elevernas måluppfyllelse negativt. Andra återkommande lösningar för att få givande lektioner är att låta eleverna spela flera på ett instrument, trumma på stolar istället för trumset och att låta appar på surfplattor agera instrument för att fylla ut en bristande instrumentbank.   Summan av detta arbete är att även skolor som vid en första anblick kan tyckas ha det som krävs för att bedriva musikundervisning på bästa sätt, inte alltid har det. En genomgående trend är att förutsättningarna är bristfälliga, och nödlösningarna många.

Studiens syfte är att studera musiklärares syn på högstadiets läromedel i musikämnet; läromedlens fördelar och nackdelar samt vad som anses vara ett ”idealt” läromedel. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett didaktiskt perspektiv. Resultatet baseras på en enkätundersökning av 27 musiklärare från hela landet med olika bakgrunder och yrkeserfarenheter. Studiens resultat visar att de tillfrågade musiklärarna anser att de färdiga eller tryckta läromedel de känner till är otillräckliga och blir snabbt föråldrade. En övervägande majoritet föredrar därför sitt egengjorda material framför ett färdigt eller tryckt material. Det ”ideala” läromedel som tycks vara det mest önskvärda bland majoriteten av lärarna är ett digitalt/IT-baserat sådant, gärna i form av någon sorts databas med lektioner och ensemblelåtar. / The purpose of this study is to explore music teachers’ views on teaching materials for music in compulsory school; the advantages or disadvantages of this material, and what might be considered as an “ideal” teaching media or teaching aid. The theoretical base of the study consists of a didactic perspective. The investigation is based on a survey among 27 music teachers, with different backgrounds and professional experience. The result shows that the music teachers consider that the printed materials they know tend to the insufficient and quickly out of date. The vast majority of the teachers prefer therefore their own-made teaching media instead of printed ones. The “ideal” teaching media that seems to be the most desirable among the majority of the teachers is digital/IT-based, preferably in the form of some sort of database containing lessons and songs.

Uppsatsens syfte var att undersöka om gymnasielärare upplever skillnader mellan elever som antagits till det estetiska programmet, gren musik via betyg och via färdighetsprov. Det har bedrivits tidigare forskning inom områden som jag behandlat i min rapport men inte med samma inriktning. För att kunna svara på syftet och frågeställningarna har jag gjort en kvalitativ undersökning genom analys av fokusgruppsintervju. Resultatet har baserats på analysen av empirin och har sedan diskuterats kategorivis utifrån frågeställningarna. I min rapport har jag kommit fram till att lärare ser få skillnader mellan elever som antagits via betyg och elever som antagits via färdighetsprov. Ur musikalisk synvinkel kan detta bero på att färdighetsprovet endast mäter den musikaliska färdighet elever har vid provtillfället och att det snarare är ambitionsnivån under gymnasietiden som styr elevers musikaliska utveckling.

I denna studie har jag genom att observera mig själv utforskat hur jag som blivande musiklärare undervisar vuxna, som har funktionsnedsättningar, i ensemble. Syftet har varit att undersöka vilka semiotiska resurser jag använder mig av då jag undervisar, hur de används och hur de förändras under arbetets gång. Som metod har jag använt mig av videoinspelning och kompletterande loggboksanteckningar. Ensemblegruppen bestod av ca tio vuxna med funktionsnedsättningar och två till fem lärare som vanligtvis arbetar med gruppen. Tillsammans hade vi fyra lektioner där jag undervisade i sång, instrument och ensemblespel. Resultatet presenteras med hjälp av följande teman: Lektion 1, Lektion 2 & 3 och Lektion 4. Vilka resurser jag använder mig av och hur dessa används beror i dessa fall främst på vilka instrument gruppen spelar. Resultatet diskuteras därefter utifrån vilka förutsättningar jag haft, det multimodala perspektivet och tidigare forskning. / In this study I have, by observing myself, analysed how I as a future music teacher educates adults with learning disabilities in ensemble situations. The purpose has been to study which semiotic resources I use during classes, how they are being used and in which way they are changing as the lessons progresses. My method has been video recordings and supplementing logbook notes. The ensemble group consisted of approximately ten adults with learning disabilities and two to five teachers who usually work with the group. Together we had four lessons in which I taught them about singing, instruments and playing in ensemble. In the result I have used the following themes: Lesson 1, Lesson 2 & 3 and Lesson 4. Which resources I use and how they are being used depends in these cases foremost on which instruments the group are playing. The result is discussed subsequently based on preconditions, the multimodal perspective as well as previous research.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som var viktigast i valet av instrument för musiklärarstudenter. Studien letar också efter samband mellan faktorer och olika instrumentval. Tidigare forskning lyfter fram en mängd olika faktorer som spelar roll vid valet av musikinstrument. Instrumentets klang och föräldrars stöd utmärker sig som viktigast. Forskningen visar också att det finns tydliga könsskillnader i valet av instrument. Studiens syfte undersöks genom en enkät. Enkäten kartlägger bakgrundsfaktorer som kön, ålder, föräldrars uppmuntran, musicerande i omgivningen, musiklyssning och socioekonomisk status i samband med instrumentvalet. Resultatet bekräftar delvis tidigare forskning kring viktiga faktorer i instrumentvalet. Testerna av sambanden mellan faktorerna var i många fall inte signifikativa, vilket gör att flera samband inte kan säkerställas. Familj, ålder vid instrumentvalet och kön var bakgrundsfaktorer som visade sig vara påverkande i valet. Avslutningsvis diskuteras tidigare forskning i förhållande till resultatet. Här förs en diskussion kring de mönster som resultatet visat och komplexiteten av att kartlägga vilka faktorer som är påverkande i valet av instrument. / The purpose of this study is to investigate which factors are the most important in the choice of instrument for future music teachers. The study also investigates the interconnections between different factors and their influence on choice of instrument. Previous research highlights a wide range of factors that play a role in the selection of musical instruments, among which the sound of the instrument and parental support are considered to be the most significant. The research also shows that there are clear gender differences as regards the choice of instrument. The research questions considered is examined through a survey. Background factors such as gender, age, parental encouragement, exposure to music making, music listening and socioeconomic status are considered in relation to the instrument selection. The results partly confirm previous research on which are the key factors in the choice of instrument. The interconnection between the factors and choices were in many cases not statistically significant, which means that such conclusions cannot be drawn. The background factors found to be most significant were family, age at which the choice was made and gender. In the discussion section, previous research is compared and contrasted in relation to these results. A discussion on trends in the results and the difficulty in establishing which factors influence the choice of instruments concludes the study.