<p>Sammanfattning</p><p>I min undersökning har jag haft som syfte att undersöka läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 och där visa på hur ämnet ensemble beskrivits i styrdokumenten mot bakgrund av tidigare forskning. Därtill har jag genom fyra kvalitativa intervjuer undersökt hur de intervjuade lärarna sätter upp mål, tolkar undervisningens syfte och planerar undervisningen i jämförelse med vad som står i läroplanen. Frågeställningarna var: Hur har ensemble beskrivits som aktivitet/ämne i styrdokumentet Lpf 94 mot bakgrund mot traditioner som funnits i tidigare läroplaner? Hur planerar, lägger fokus, sätter upp mål och tolkar lärarna ensembleundervisningens syfte i jämförelse med vad som står i läroplanen? Det som framgår i Lpf 94 är bristen på en tydlig anvisning om hur mycket/lite, ensemble som ska ingå i musikundervisningen vid gymnasieprogrammen. Endast Estetiska programmet inriktning musik beskrivs ensemblelektionernas riktlinjer och innehåll lite tydligare. Decentraliseringen av skolan från statlig styrning till kommunstyrt är en orsak till Lpf 94 otydliga anvisningar i musikundervisningen. Enligt skolverkets undersökning av den kommunala styrningen lämnar de flesta kommuner det mesta av ansvaret till skolan. I en del skolor förekommer otydligt formulerade målbeskrivningar av ämnet. Detta kan innebära att lärare håller fast vid äldre tiders traditionella undervisning och äldre mer styrande läroplaner. Av mina intervjuade arbetade två av musiklärarna på estetiska programmet och de andra två på gymnasiets övriga program. Likheter mellan de intervjuade musiklärarnas i upplägg och planering låg i hur de ville att ensemblespelandet skulle låta, att grupperna fungerande och att låtarna skulle passa gruppen alternativt att gruppen skulle passa till låtarna. Skillnaderna låg i hur lärarna såg på sin egen roll, elevens roll och ämnets roll. Tre av musiklärarna har ett essentialistiskt förhållningssätt och en lärare har ett progressivistiskt synsätt. Lärarna i intervjun anser sig inte ha någon särskild användning av läroplanen, till de är de för grovt skrivna och generella i sitt upplägg. I min undersökning kan jag se att de intervjuade lärarna trots sin egen utsaga om läroplanens oanvändbarhet utgår ifrån innehållet i läroplanen om än tolkat utifrån sina egna mål och syften.</p>

<p>The purpose of this thesis is to illustrate the conception of creativity. Observation and interview illustrate teachers´ views of the concept, as well as the use there of. Classes in ensemble and aestethics have been observed. The reason for choosing these two classes is to give the investigator the oppurtunity to observe several students at the same time and it also makes possible for the investigator to observe several instrumentalists´ use of their instruments. Interviews have been conducted with teachers in the observed classes. They have defined and shared their views on the conception of creativity and have also explained how it is practically used.</p><p>The result shows that the teachers´ definition of the conception differs depending on the context in which it is used. The teachers mediateted mainly two forms of creativity. One is the notion that creativity is the interpretation of music, that creativity lies in the expression. The other focuses on the training of creating music, improvising, and composing. The answers in the interviews show that the teachers don´t make a distinction between the two.</p><p>Furthermore, the way the teachers perceive the development of creativity differs. Some say that creativity emerges only when the student has developed certain skills, whereas others claim that creativity is present in different forms throughout the learning process. One perspective explains that everything one does when it comes to music develops ones creativity, whilst an other claims that one can focus only on training one´s creativity. Teachers who prefered the former perspective claimed that performing music, irrespective of musical level, involves interpretation.</p><p>The observations show that when it comes to creativity teachers give students more freedom the further they´ve reached in their musical development. This has little to with students musical products but depends on how far they´ve reached musically</p>

The purpose of this thesis is to illustrate the conception of creativity. Observation and interview illustrate teachers´ views of the concept, as well as the use there of. Classes in ensemble and aestethics have been observed. The reason for choosing these two classes is to give the investigator the oppurtunity to observe several students at the same time and it also makes possible for the investigator to observe several instrumentalists´ use of their instruments. Interviews have been conducted with teachers in the observed classes. They have defined and shared their views on the conception of creativity and have also explained how it is practically used. The result shows that the teachers´ definition of the conception differs depending on the context in which it is used. The teachers mediateted mainly two forms of creativity. One is the notion that creativity is the interpretation of music, that creativity lies in the expression. The other focuses on the training of creating music, improvising, and composing. The answers in the interviews show that the teachers don´t make a distinction between the two. Furthermore, the way the teachers perceive the development of creativity differs. Some say that creativity emerges only when the student has developed certain skills, whereas others claim that creativity is present in different forms throughout the learning process. One perspective explains that everything one does when it comes to music develops ones creativity, whilst an other claims that one can focus only on training one´s creativity. Teachers who prefered the former perspective claimed that performing music, irrespective of musical level, involves interpretation. The observations show that when it comes to creativity teachers give students more freedom the further they´ve reached in their musical development. This has little to with students musical products but depends on how far they´ve reached musically

Magisteruppsats i musikpedagogik (80 poäng)

Examensarbete (15 hp)

Studiens syfte är att undersöka lärares syn på begreppet kreativitet och vad det har för plats i skolan. För att nå fram till det syftet valde vi intervju som metod, där vi har intervjuat fyra olika högstadielärare varav två av dem har musik som inriktning medan de andra två undervisar i bild. I syftet ingår också att jämföra bild- och musiklärarnas uppfattningar av begreppet, för att se om det finns skillnader mellan ämnena. För att genomföra en jämförelse valdes att utforma intervjuns frågeställningar på så sätt att lärarna hade möjlighet att ge fria svar. För att få mer djup ställdes samma frågor till alla våra informanter.I resultatet framkommer det att alla de fyra lärarna uppfattar kreativitet som skapande. Samtidigt kan ingen av lärarna riktigt sätta ord för begreppets exakta betydelse. Istället förklarar de att kreativiteten är någonting som finns inom människan och att det inte är förrän vid uttryckelsen som kreativitet synliggörs. Lärarna förklarar även hur viktigt det är med att lära sig behärska sina verktyg innan man sätter igång i ett kreativt arbete. De menar att ju mer kunskaper en människa har, desto mer kreativ kan hon vara.

Den konstnärliga verksamheten i den svenska gymnasieskolan har förändrats i och med GY 2011 (Skolverket, 2011). Den största förändringen rör kursen estetisk verksamhet som har tagits bort som gymnasiegemensamt ämne och ersatts med historia. Föreliggande studie försöker besvara hur lärare i de estetiska ämnena, bild och musik, ser på sina ämnen samt roll och funktion i skolverksamheten. Studien försöker även utröna hur lärarna ser på ämnesintegrering och hur de upplever borttagandet av estetisk verksamhet. Frågeställningarna besvaras genom att anlägga ett kunskapssociologiskt perspektiv där begreppet kunskapskultur används som undersökningsverktyg. Syftet är att se om estetlärarna i bild och musik utgör en sammanhållen kunskapskultur och om deras syn på ämne och status har förändrats i jämförelse med tidigare forskning. Metoden är hermeneutisk och fokusgruppsintervjuer används för att besvara studiens frågor. Det är två kunskapskulturer som utkristalliseras gällande lärarnas ämnessyn, men de två fokusgrupperna möts då och då, bland annat ser båda grupperna de estetiska ämnena som viktiga för elevernas personlighets- och identitetsutveckling. De menar även att eleverna utvecklar förmågor som samhället kräver. Båda grupperna ser det som negativt att estetisk verksamhet har tagits bort och tycker synd om eleverna som missar möjligheterna till kreativitet och en bredare begreppsvärld. Ämnesintegrering ses som positivt men svårt att genomdriva på grund av för lite planeringstid. Vad gäller roll och funktion ser samtliga lärare sig som viktiga, även om samhället visar en väg bort från de estetiska ämnena. En del av lärarna tror på ett paradigmskifte i och med att samhället behöver kreativa människor. Kunskapskulturer i skolan påverkar hur elever värderar kunskap därför välkomnar vi mer forskning om kunskapskulturer i skolan.

No description available.

Sammanfattning I min undersökning har jag haft som syfte att undersöka läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 och där visa på hur ämnet ensemble beskrivits i styrdokumenten mot bakgrund av tidigare forskning. Därtill har jag genom fyra kvalitativa intervjuer undersökt hur de intervjuade lärarna sätter upp mål, tolkar undervisningens syfte och planerar undervisningen i jämförelse med vad som står i läroplanen. Frågeställningarna var: Hur har ensemble beskrivits som aktivitet/ämne i styrdokumentet Lpf 94 mot bakgrund mot traditioner som funnits i tidigare läroplaner? Hur planerar, lägger fokus, sätter upp mål och tolkar lärarna ensembleundervisningens syfte i jämförelse med vad som står i läroplanen? Det som framgår i Lpf 94 är bristen på en tydlig anvisning om hur mycket/lite, ensemble som ska ingå i musikundervisningen vid gymnasieprogrammen. Endast Estetiska programmet inriktning musik beskrivs ensemblelektionernas riktlinjer och innehåll lite tydligare. Decentraliseringen av skolan från statlig styrning till kommunstyrt är en orsak till Lpf 94 otydliga anvisningar i musikundervisningen. Enligt skolverkets undersökning av den kommunala styrningen lämnar de flesta kommuner det mesta av ansvaret till skolan. I en del skolor förekommer otydligt formulerade målbeskrivningar av ämnet. Detta kan innebära att lärare håller fast vid äldre tiders traditionella undervisning och äldre mer styrande läroplaner. Av mina intervjuade arbetade två av musiklärarna på estetiska programmet och de andra två på gymnasiets övriga program. Likheter mellan de intervjuade musiklärarnas i upplägg och planering låg i hur de ville att ensemblespelandet skulle låta, att grupperna fungerande och att låtarna skulle passa gruppen alternativt att gruppen skulle passa till låtarna. Skillnaderna låg i hur lärarna såg på sin egen roll, elevens roll och ämnets roll. Tre av musiklärarna har ett essentialistiskt förhållningssätt och en lärare har ett progressivistiskt synsätt. Lärarna i intervjun anser sig inte ha någon särskild användning av läroplanen, till de är de för grovt skrivna och generella i sitt upplägg. I min undersökning kan jag se att de intervjuade lärarna trots sin egen utsaga om läroplanens oanvändbarhet utgår ifrån innehållet i läroplanen om än tolkat utifrån sina egna mål och syften.

Denna studie undersöker vad som får gitarrelever, som spelat en längre tidsperiod vid en kulturskola i Sverige, att finna lust och motivation till att fortsätta sin instrumentalundervisning. Eftersom kulturskolan är en frivillig organisation får elevens egen vilja ett betydande inflytande på undervisningsinnehållet. Det är därför intressant att, ur ett elevperspektiv, undersöka vilka faktorer som får dem att finna motivation. Syftet är att undersöka elevernas egen syn på sitt musicerande, vad som motiverar dem, och hur motivationsteorier och forskning om lärande kan tillämpas i undervisningen på en kulturskola. En kvalitativ intervju, med tre informanter som vid intervjutillfället gick på högstadiet och gymnasiet, har genomförts. Resultatet visar på nio olika aspekter som ger upphov till motivation: valet av instrument, övningstid, musicerande i hemmet, musicerande utanför kulturskolans väggar, självförtroende och självkänsla, låtval på lektionen, spela eller öva, lärarens inverkan och elevens framtidsorientering. Samverkan mellan dessa nio olika aspekter stimulerar elevens motivation att fortsätta. Vilken kombination som motiverar den enskilde eleven går inte exakt att veta, eftersom elevernas behov varierar, men det kan konstateras att som lärare är det viktigt att förmå ta elevens perspektiv för att finna ut de aspekter som motiverar till fortsatt musikaliskt lärande.