Könsstympning är en sedvänja som främst förekommer i ett trettiotal afrikanska länder och i ett antal länder i Mellanöstern och Asien. På grund av ökad migration har ämnet kommit att bli mer aktuellt i Sverige. Enligt en rapport från Nationellt Centrum för Kvinnofrid ser majoriteten av den svenska befolkningen könsstympning som en främmande företeelse. Vid frågor som är svåra för vanliga medborgare att erfara blir massmedier ofta den huvudsakliga källan till information. Syftet med studien var att ta reda på hur ämnet förmedlas i svenska tidningsmedier. Genom kritisk diskursanalys har jag undersökt artiklar om könsstympning i fem svenska nyhetstidningar under perioden 30 november 2014 – 30 november 2016. Ett antal återkommande teman har förekommit i materialet såsom att det i flera artiklar finns indikationer på att sedvänjan upprätthålls i Sverige. Analysen visar en diskurs om ingreppet som ett övergrepp och ett brott mot mänskliga rättigheter. I lite mer än en fjärdedel av artiklarna förekommer det flickor och kvinnor med egna erfarenheter av ingreppet som uttalar sig om sedvänjan. Men det är i hög grad representanter från samhällsinstitutioner som definierar problemet och presenterar åtgärdsförslag i artiklarna. Utöver diskursteori har dagordningsteorin och gestaltningsteorin varit teoretisk grund för studien. / Genital mutilation is a practice that mainly occurs in about thirty African countries and in several countries in the Middle East and Asia. The topic has become more relevant in Sweden due to the increased migration. Most of the Swedish population sees genital mutilation as an alien phenomenon according to a report from the Swedish National Center for Protection of Women. The mass media often tend to be the main source of information when issues are difficult for ordinary citizens to experience. The purpose of the study was to find out how the issue is conveyed in the Swedish newspaper media. I have analyzed articles on genital mutilation in five Swedish news magazines during the period November 30, 2014 - November 30, in 2016 using critical discourse analysis as method. Several recurring themes have appeared in the material such as frequent indications that the practice is maintained in Sweden. The analysis reveals a general view of the procedure as an abuse and a violation of human rights in the discourse. In more than a quarter of the articles there are girls and women with personal experience of the procedure who speak out about the practice. But it is mostly representatives of social institutions that define the problem and presents proposals for action in the articles. The discourse theory, the agenda-setting theory and framing theory has been the theoretical basis for the study.

The master thesis is focusing on the representation of suicides and self-mutilation in American production movies and television in the year 1999-2019. The thesis aims to find out, how are these phenomena shown and with whom popular culture connects them. The theoretical part is dealing with social and media construction of reality, stereotype, stigmatization, and clearing the concepts and definitions of phenomena. For better understanding this part also includes a short presentation of socially deviant behavior since examined phenomena are part of it. The analysis was made based on qualitative content analysis and completed with short quantitative analysis for sociodemographic comparison with available real data. The sample contains 23 motion pictures as are films and series. Based on them and with processes of grounded theory the coding was done, typology was made and pointed out findings with whom American production connects these phenomena and how they represent them in popular culture. Those findings are important for their relations to media construction of reality as non-experts can perceive the way it is represented for their own.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en djupgående tradition som främst utövas inom länder i Afrika, Asien och mellanöstern. På grund av den ökande migrationen har detta blivit ett globalt problem. Kvinnor med könsstympning möter flertal komplikationer, fysiska, psykiska och inom nära relationer. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor med könsstympning upplever vårdmötet.Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes där systematisk sökning av vetenskapliga artiklar gjordes. Data samlades in genom användandet av relevanta databaser i Cinahl, Medline och Pubmed, och utvalda vetenskapliga artiklar analyserades.Resultat: Utvalda vetenskapliga artiklar beskrev hur kvinnor rapporterade att vårdmötet upplevdes varierande, dock hade flertal kvinnor upplevt rädsla och stress i samband med undersökningar. Vidare beskriver kvinnorna upplevelsen av bristande kunskap hos vårdpersonal då vårdpersonalen oftast inte visste vad kvinnlig könsstympning var. Kvinnorna rapporterade att vårdpersonal inte ställer frågor om könsstympning. Och om frågan ställs, upplevs brister med vidare hantering, då vårdpersonalen upplevs osäkra på vad som skall ske efter. Slutsats: Kvinnorna rapporterade att vårdpersonalen behöver våga ställa frågor kring kvinnlig könsstympning, samt inleda samtalet kring det då kvinnorna upplever det svårt att inleda samtalen själva. Fynden i denna studie visar att utbildning för vårdpersonal om kvinnor med könsstympning bör implementeras för att öka kunskapen och kvaliteten på omvårdnaden för dessa kvinnor. Framtida forskning bör fortsätta undersöka hur kvinnor med könsstympning upplever vården.

Background: Female genital mutilation is a harmful cultural practice that is carried out in several places around the world, despite the fact that it is a violation of women’s human rights. Worldwide, around 200 million young girls and women live with the aftermath of genital mutilation. There are several motives for implementing the practice linked to social, cultural and esthetic aspects. Aim: To describe how women who have been circumcised experience antenatal–and maternity care. Method: The study was designed as a general literature study which included nine scientific articles with a qualitative approach. Qualitative content analysis was applied. Result: Two categories and four subcategories emerged. “A confidence-building approach” and “Feeling trust in a female caregiver” went under “Good care relationship” while “Lack of knowledge about female genital mutilation” and “The feeling of being different” belonged to “Lack of empathy”. Conclusion: A confidence–building approach can demonstrably form the basis for a good care relation between a woman who has been circumcised and a healthcare professional. However, women who have been circumcised deliberately chose not to disclosure their health problems when they felt that healthcare professionals lacked knowledge about female genital mutilation. To alleviate the suffering and promote well–being of women who have circumcised, the healthcare professionals need to show respect, consideration and also provide caring care. / Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en skadlig kulturell sedvänja som utförs på flera håll runt om i världen trots att det är ett brott mot kvinnors mänskliga rättigheter. Globalt lever cirka 200 miljoner unga flickor och kvinnor i efterföljderna av könsstympning. Det finns flertal motiv till att genomföra kvinnlig könsstympning kopplad till sociala, kulturella samt estetiska aspekter. Syfte: Att beskriva hur kvinnor som blivit könsstympade upplever mödra–och förlossningsvården. Metod: Studien utformades som en allmän litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Kvalitativ innehållsanalys tillämpades. Resultat: Två kategorier och fyra subkategorier framkom. “Ett förtroendeingivande bemötande” och “Att känna tillit till en kvinnlig vårdgivare” gick under “God vårdrelation” medan “Bristande kunskaper kring kvinnlig könsstympning” och “Känslan att vara annorlunda” tillhörde “Brist på empati”. Slutsats: Ett förtroendeingivande bemötande kan bevisligen utgöra grunden för en god vårdrelation mellan kvinna som blivit könsstympad och sjukvårdspersonal. Dock valde kvinnor som blivit könsstympade avsiktligt att inte delge sina hälsoproblem när de ansåg sjukvårdspersonal sakna kunskaper om kvinnlig könsstympning. För att lindra lidandet och befrämja välbefinnandet hos kvinnor som blivit könsstympade skall hälso–och sjukvårdspersonal visa respekt, omtanke samt ge omsorgsfull vård.

No description available.

Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att vårda kvinnor som genomgått könsstympning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Tio barnmorskor med erfarenhet av att vårda könsstympade kvinnor intervjuades med semistrukturerade intervjuer via Zoom. Intervjuerna spelades in på mobiltelefon, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet utvecklades fem kategorier och 12 subkategorier. Kunskapsnivån varierade efter antal år i yrket samt hur ofta barnmorskorna vårdade kvinnor som genomgått könsstympning. Det framkom avsaknad av kunskap om sociokulturell kontext och svårigheter att förstå kvinnor som valt att könsstympas. Användandet av tolk ansågs utmanande då samtal skedde via trepartskommunikation. Beroende på var barnmorskorna arbetade i Sverige uppmärksammades skillnader i hur strukturerat omhändertagandet av kvinnor var samt vilken typ av vård som kunde erbjudas. Slutsats: Barnmorskornas erfarenheter av att vårda kvinnor som genomgått könsstympning var god. Det framkom att kunskapsnivån varierade utifrån antalet år i yrket. Samtidigt uttrycktes att det fanns kunskapsluckor och att det alltid gick att lära mer. Barnmorskeutbildningens undervisning om ämnet ansågs vara bristfällig. Patientgruppen ansågs som utmanande då det oftast fanns en språkbarriär. Det saknades tydliga riktlinjer på barnmorskornas arbetsplatser kring hur kvinnor som genomgått könsstympning skulle vårdas. / Aim: To describe midwives’ experiences of caring for women who have undergone genital mutilation. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Ten midwives were interviewed with semi-structured interviews via Zoom. The interviews were recorded, transcribed, and analyzed with qualitative content analysis. Results: Five categories and 12 subcategories were developed. Knowledge varied according to years in the profession and how often midwives met the patients. There was a lack of knowledge about the socio-cultural context and difficulties in understanding the women who chose to be mutilated. The use of an interpreter was challenging as conversations took place via tripartite communication. Depending on where midwives worked in Sweden it showed differences in how structured the care of the women was and the type of care that could be offered. Conclusion: Midwives’ experience was good. Knowledge varied based on the number of years in the profession. Knowledge gaps existed and it was possible to learn more. The teaching of midwifery education on the subject was considered deficient. The patient group was considered challenging as there was usually a language barrier. There were no clear guidelines in midwives’ workplaces on how women should be cared for.

This thesis studied the representation of female circumcision by analysing 32 articles published during the 21st century in The Journal for Midwives, the union journal of the Federation of Finnish Midwives. With critical discourse analysis, through post-colonial feminist theory, the thesis researched the ways the journal is contributing to the creation of readers’ bias regarding circumcised women and their sexuality.The articles focused on multicultural healthcare, prevention of female circumcision and the most serious health detriments the practice might have. Human rights, criminal law, andgender equality were the main reasons behind the aversion of the practice. Women from the practicing communities were represented as victims of patriarchy, clueless of their position and unable to decide for themselves. Sexuality of circumcised women was widely excluded, only described through possible negative health consequences. Anthropological approach to sexuality and the role of migration was excluded and discussions about complex ethical questions, racialisation, power relations and bias of healthcare professionals were absent. Female circumcision and the practicing communities were categorised and judged based on Western understanding of sexuality and gender equality.Based on the analysis, the thesis recommends more diversity to the production of texts and to the perspectives of articles. Minorities should be included more in the production of the representation of their health issues and wider socio-cultural explanations behind the practice should be presented. Discussions about health inequalities based on ethnicity and reflections about cultural hegemony of West in relation to sexuality are also recommended subjects to be included in the journal. Most importantly, stereotypical representations of broken womanhood and positioning circumcised women as oppressed victims who need to be rescued by outsiders, should be forgotten. Instead, individual care of women and the importance of personal experiences and meanings of circumcision and sexuality should be highlighted.

Female genital mutilation (FGM) is practiced primarily in many African countries as well as some in Asia and the Arab Peninsula; however, it also takes place elsewhere around the globe among those who migrate from countries to which it is indigenous. This study was designed (a) to investigate the prevalence of FGM among the Igbo women in the Dallas-Fort Worth (DFW) area in Texas and (b) to understand the factors that support the continuation of the practice and the effects on women's sexual health. Using a quantitative approach to examine a variety of social variables aligning with the ecological framework, survey data obtained from a sample of 139 Igbo women living in the DFW area were analyzed using a multivariate analysis. Results of the study demonstrated a decreasing prevalence of FGM from maternal incidence (46%), to second generation incidence (31.3%), and future intention for FGM (25%). Nearly half of the responding participants felt the practice was required by their religion, but over 65% felt the practice should be discontinued. Results supported a high incidence of dangerous complications to women's sexual health with the continued practice of FGM. Significant social influences associated with future intention for FGM among the population were found at the micro- and exosystem ecological levels. The findings of this research provide important information on current prevalence and health effects of FGM in Igbo women living in the DFW area. Understanding the reasons behind the culture of FGM will assist public health professionals in designing appropriate culturally-specific intervention strategies that will help to eliminate inappropriate and unsafe practices associated with FGM.

Syftet med denna studie är att med hjälp av kvalitativ innehållsanalys studeraoch koda regeringens proposition om hedersrelaterat våld och förtryck (2020) där utgångspunkten är att lyfta fram hur regeringen definierar vad det innebär att vara en pojke och flicka i en hederskontext, samt vilka erfarenheter och roller som kan skilja dem emellan. Resultatet av studien visar att flickor är offer för hedersrelaterat våld och förtryck, resultatet visade att även om pojkar kan bli offer för hedersrelaterat våld så uppfattas de också som förövare. Studien visar att pojkar kan ha dubbla roller som både offer och förövare. Studien visar att både flickor och pojkar är utsatta för hedersbrottslighet men procentuellt skiljer resultatet åt då flickorna är utsatta i större grand än pojkarna. Slutsatsen är att införandet av barnäktenskapsbrott som ger upp till fyra år fängelse, straffskärpningsgrund mot brott med hedersmotiv och utreseförbud för att skydda barn från att tvångs gifta sig eller könsstympas utomlands ses som något ljust i Sveriges internationella åtagande om mänskliga rättigheter, då hedersrelaterade brottsligheten innebär kränkning av de mänskliga rättigheterna. Det ses mest ljust mot barnets rättigheter.

Self-injurious behaviour (SIB) is recognised as a difficult behaviour to work/deal with and Community Support Workers (CSW‟s) who work with this behaviour may not have any formal training in the field of SIB. This study was therefore aimed at assessing the needs of CSW‟s working in the field of self-injurious behaviour amongst adolescents. A qualitative approach was used, the study was of an explorative nature and the researcher made use of purposive non-probability sampling to select respondents who were willing to participate in one-on-one semi-structured interviews with the researcher. This data was then analysed by the researcher making use of Creswell‟s spiral of analysis. The data collected was sorted into themes, sub-themes and categories and interpreted according to literature. The study identified that there are specific needs amongst CSW‟s who work with adolescent SIB in the specific areas of support and education/training. / Social Work / M. Diac. (Play Therapy)