Bakgrund och problemformulering: Vi lever i ett allt mer mångkulturellt samhälle och detta syns även inom hälso-och sjukvården. Det finns mycket forskning som visar på vikten av en bred kulturell kompetens hos vårdpersonal. Sedans början av 90 talet har allt fler invandrat från länder där kvinnlig könsstympning praktiserats. Kvinnlig könsstympning innefattar bortagande eller skada av det yttre kvinnliga könsorganet av icke medicinska skäl. Det finns inga hälsovinster med ingreppet och det kan leda till en rad både kort och långsiktiga komplikationer. Vårdpersonal jobbar under en rad lagar och förordningar och är skyldiga att vårda alla patienter likvärdigt oavsett var ifrån de härstammar. Öppenhet, lyhördhet och förståelse måste prägla vårdpersonalens arbete, så att vi i inte låter attityder och fördommar påverka oss, vilket istället kan leda till att mötet med västerländsk sjukvårdspersonal innebär diskriminering för dessa kvinnor. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur kvinnor, som kommer från kulturer där kvinnlig könsstympning är allmänt utbrett, upplever mötet mellan västerländsk hälso- och sjukvårdpersonal. Metod: Litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar, en kvantitativ och nio kvalitativa som är granskade, analyserades och indelade i teman. Resultat: Resultatet belyser smärtsamma minnen av kvinnlig könsstympning i samband med gynekologiska undersökningar och förlossningar, känslan av skam, kunskapsbrist hos vårdpersonalen, bemötande och kommunikation. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån de vårdvetenskapliga begreppen, lidande, livsvärld och vårdrelation. Lidande beskriver det som kvinnorna upplevt när minnen av den genomgångna könsstympningen kommit tillbaka, samt lidandet i den dubbla skam de upplevt. Livsvärlden belyser kvinnornas egen syn på könsstympningen, ställt intill den västerländska vårdpersonalen syn på ingreppet. Vårdrelationen tar upp vikten av kommunikation och att möta denna patientgrupp med ett öppet sinne samt att skapa förtroende och tillit. / Program: Sjuksköterskeutbildning

This thesis explores the spectrum of signification of disability, impairment and embodied difference in medieval drama. Drama is an important medium in which to explore what the body is used to signify as it provides an extra dimension in the physical embodiment and performance of these physical and spiritual conditions. Despite the value of medieval drama in understanding the significations of physical and psychological affliction, it remains a neglected area of scholarly research. In order to understand the meaning of dramatic representations of disability and impairment, it is necessary to explore the spectrum of signification attached to these conditions, since they could elicit such unstable and ambivalent responses. In this endeavour, this thesis consults medical, historical and cultural sources in addition to play-texts and performance evidence in order to understand the construction and representation of specific types of physical and psychological affliction in medieval drama, and what these conditions are used to signify through the body. Over the four chapters of this thesis I examine the ageing body (chapter 1); the unconverted Jewish body (chapter 2); the disease of leprosy (chapter 3); and wounds, mutilation and dismemberment (chapter 4). The play-texts I use deliberately draw upon a wide range of characters and personified abstractions, from the moral and the sacred to the immoral and the profane, from biblical drama to morality plays. These diverse conditions and identities allow an overarching insight into their use and meanings in medieval drama. Similarly, the diverse range of characters allows me to consider how the body is used to reflect the moral and spiritual condition of a character through the embodied mode of dramatic performance. For each of my chapters, the conditions I discuss possess ambivalence in their contrasting meanings, which binds the thesis together as a whole in acknowledging the changing and contrasting significations of disability, impairment and embodied difference according to the context.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en sedvänja som utförs av traditionella, kulturella eller religiösa skäl. Ökad invandring till västvärlden har inneburit att vårdpersonal kommer att möta kvinnor som könsstympats och brist på kunskap och praktiska färdigheter hos vårdpersonal kan få konsekvenser för vårdandet. Syfte: Att belysa könsstympade kvinnors erfarenheter av kulturella påverkansfaktorer i omvårdnaden. Metod: Litteraturstudie med en deduktiv riktad innehållsanalys. Det utfördes en litteratursökning i vårdvetenskapliga databaser. Resultat: Resultatet från elva vetenskapliga artiklar placerades in i de förutbestämda kategorierna vilka var; Erfarenheter av religiösa och kulturella värderingar, Erfarenheter av kommunikation och språk, Erfarenheter av teknologi, Erfarenheter av utbildning, Erfarenheter av släktskap och sociala band och Erfarenheter av lagar och politik. Slutsats: Mötet mellan könsstympade kvinnor och den västerländska sjukvården präglas ofta av kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader. Sjuksköterskors bristande kunskap om att vårda könsstympade kvinnor kan medföra att kvinnorna känner sig osäkra och oprofessionellt bemötta vilket kan orsaka onödigt lidande. Framtida forskning bör fokusera på hur dessa kvinnor vill bli vårdade vilket kan vara till nytta för alla verksamma sjuksköterskor. / Background: Female genital mutilation (FGM) is a custom that is performed for traditional, cultural or religious reasons. The increase of immigration to the western world has caused that nursing staff will meet and care for females that have undergone FGM. Lack of knowledge and practical skills amongst the hospital personnel treating the patients may lead to implications for the caring procedures. Purpose: To highlight genitally mutilated women’s experiences of cultural factors in nursing care. Method: A literature study with a directed content analysis. A literature research was performed in health scientific databases. Results: The findings from eleven scientific articles were placed in the predetermined categories which were: experiences of religious and cultural beliefs, experiences of language and communication, experiences of technology, experiences of education, experiences of kinship and social ties and experience of politics. Conclusion: The meeting between genitally mutilated women and western healthcare is often characterized by communication problems and cultural differences. Nurses’ lack of knowledge in caring for women with FGM causes the women to feel insecure, badly threated and may cause unnecessary suffering. Future research should focus on how these women wants to be cared for which can be of benefit to all active nurses.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning innebär att av icke-medicinska skäl utföra en partiell eller total borttagning av de yttre kvinnliga könsorganen. Det finns fyra olika typer av könsstympning med olika allvarlighetsgrader. Sannolika orsaker är att kontrollera kvinnans sexliv samt kulturella strukturer. Varje år genomgår 3,9 miljoner kvinnor en könsstympning i Afrika, Mellanöstern samt Asien. Ingreppet görs oftast på flickor mellan fyra och 14 år.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskans kunskap, attityd samt erfarenhet gällande kvinnlig könsstympning.  Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod som inkluderade tio vårdvetenskapliga artiklar med olika metoder, fem kvalitativa och fem kvantitativa artiklar. Databaserna som användes för att hitta artiklarna var Cinahl Complete och PubMed. Analysen gjordes med hjälp av en tematisk syntes för att identifiera olika teman.  Resultat: Resultatet presenterades i tre separata teman samt tre subteman. Kunskapsnivån gällande ingreppet varierade, olika attityder gentemot kvinnlig könsstympning identifierades och majoriteten av hälso- och sjukvårdspersonalen uttryckte svårigheter i mötet med och vårdandet av kvinnor som genomgått en könsstympning.  Diskussion: Generellt besitter sjuksköterskan låg kunskap kring kvinnlig könsstympning, där attityden till ingreppet varierar världen över. Detta kan bland annat bero på bristande utbildning, låg medvetenhet, ett icke-jämställt samhälle, kulturell påverkan och ekonomisk vinning. Madeleine Leiningers soluppgångsmodell ligger till grund för diskussionen. / Background: Female genital mutilation (FGM) involves performing, for non-medical reasons, a partial or total removal of the external female genitalia. There are four different types of female genital mutilation with varying degrees of severity. Plausible reasons are to control the woman's sex life as well as cultural structures. Every year, 3.9 million women undergo FGM in Africa, the Middle East and Asia. The practice is most often done on girls between the ages of four and 14. Aim: The aim of this literature review was to enlighten the knowledge, attitudes and experiences of female genital mutilation among nurses.  Method: A literature review according to Fribergs method that included ten articles with different methods, five qualitative and five quantitative articles. The databases used to find the articles were Cinahl Complete and PubMed. The analysis was done using thematic synthesis to identify different themes.  Results: Results were presented in three separate themes together with three subthemes. The level of knowledge regarding FGM varied, different attitudes towards female genital mutilation were identified and the majority of the health personnel expressed difficulties in caring for women with FGM.  Discussion: In general, nurses have low knowledge of FGM, where the attitude towards the practice varies worldwide. This due to, among other things, the lack of education, awareness, a non-equal society, cultural influence and financial gain. Madeleine Leininger's sunrise model forms the basis of the discussion.

No description available.

Female genital mutilation (FGM) is a public health challenge because it jeopardizes the health of women and girls. FGM is condemned worldwide but, it is still practiced in the Odi community of Nigeria. The literature on women's lived experiences of FGM in other parts of the world was reviewed, but knowledge is lacking on the lived experiences of women from Odi community in Nigeria. The purpose of this phenomenological study was to explore their lived experiences, their perspectives on the current legislation for the prevention of FGM, and their perspectives on the cultural myths surrounding the practice. The phenomenological lens was used both as the study design and as the theoretical framework which states that humans know the world through their experiences. This theory guided the study on how the women of Odi community attached meaning to their experiences with FGM. Nine women, 18 and older, who had experienced FGM, were recruited through a snowball technique. Data were collected through semi-structured, in-depth, face-to-face interviews. Colaizzi's method was used for data analysis. Five major themes emerged: (a) FGM is a traditional rite, (b) challenges of FGM, (c) FGM cultural myth instills fear, (d) ignorance of legislation against FGM, and (e) needs government intervention to halt FGM. Participants recommended the enforcement of the legislation against FGM. The findings of this study will be communicated to stakeholders of FGM in the Odi community and in public health journals to serve as a basis for further research. The implication for social change is that maternal and child health will be improved.

<p>Den här uppsatsen är en litteraturstudie som behandlar problemet självdestruktivitet ur ett sociologiskt perspektiv. Jag har valt detta för att det är ett aktuellt problem och det är intressant att se det ur en sociologisk synvinkel istället för en psykologisk som kanske är vanligare att inta. Vilka sociologiska faktorer kan spela in gällande detta problem? Den litteratur som har legat till bakgrund för studien behandlar vilka som skadar sig, varför de gör det och olika definitioner samt vilka avgränsningar som bör göras för att ringa in fenomenets innebörd. Att skära, bränna och slå sig själv visar på ett självdestruktivt beteende och en orsak kan vara depression eller ångest.</p><p>Problemställningen som jag sökte ett svar på löd: Vilka ungdomar är det som skadar sig och varför? I den teoretiska genomgången så ligger fokus på kategorierna modernitet, kropp och ungdom. Utifrån detta tas olika sociologiska begrepp upp och analyseras i diskussionsfasen. I undersökningen så har jag bl.a. kommit fram till att dagens konsumtionssamhälle samt individualiseringen är en sannolikt bidragande faktor till att vissa unga människor utvecklar ett självdestruktivt handlande.</p> / <p>This study is an attempt to adress the problem of self-destructive behaviour from a sociological point of view. I feel that this is an important isssue in contemporary society, and that a sociological perspecitve may have something to offer that the more common psychological perspective may miss out on. The literature upon which the study is based deals with questions such as: What definition of the problem is most suitable? What are the characteristics of self-destructive behaviour and why do people hurt themself deliberately?</p><p>The specific question I approached was: Who are the young people that hurt themselves and why? The theoretical framework focuses on modernity, body and youth, and I make use of sociological concepts in the discussion. Some of my conclusions were that the consumeristic society of today and the individualization could be relevant factors in developing a self-destructive pattern.</p>

Den här uppsatsen är en litteraturstudie som behandlar problemet självdestruktivitet ur ett sociologiskt perspektiv. Jag har valt detta för att det är ett aktuellt problem och det är intressant att se det ur en sociologisk synvinkel istället för en psykologisk som kanske är vanligare att inta. Vilka sociologiska faktorer kan spela in gällande detta problem? Den litteratur som har legat till bakgrund för studien behandlar vilka som skadar sig, varför de gör det och olika definitioner samt vilka avgränsningar som bör göras för att ringa in fenomenets innebörd. Att skära, bränna och slå sig själv visar på ett självdestruktivt beteende och en orsak kan vara depression eller ångest. Problemställningen som jag sökte ett svar på löd: Vilka ungdomar är det som skadar sig och varför? I den teoretiska genomgången så ligger fokus på kategorierna modernitet, kropp och ungdom. Utifrån detta tas olika sociologiska begrepp upp och analyseras i diskussionsfasen. I undersökningen så har jag bl.a. kommit fram till att dagens konsumtionssamhälle samt individualiseringen är en sannolikt bidragande faktor till att vissa unga människor utvecklar ett självdestruktivt handlande. / This study is an attempt to adress the problem of self-destructive behaviour from a sociological point of view. I feel that this is an important isssue in contemporary society, and that a sociological perspecitve may have something to offer that the more common psychological perspective may miss out on. The literature upon which the study is based deals with questions such as: What definition of the problem is most suitable? What are the characteristics of self-destructive behaviour and why do people hurt themself deliberately? The specific question I approached was: Who are the young people that hurt themselves and why? The theoretical framework focuses on modernity, body and youth, and I make use of sociological concepts in the discussion. Some of my conclusions were that the consumeristic society of today and the individualization could be relevant factors in developing a self-destructive pattern.

Bakgrund: Varje år könsstympas fler än 2 miljoner kvinnor. Traditionen att könsstympa kvinnor går så långt tillbaka i historien att ingen historiker i dagsläget kan säga exakt hur, var och varför denna sedvänja uppstod. Det förekommer i ett trettiotal länder. Ingreppet sker ofta utan smärtlindring, sterila instrument och kompetent personal. I Sverige är kvinnlig könsstympning brottsligt, lagen gäller alla svenska medborgare oavsett om det sker inom Sveriges gränser eller utanför. Antalet könsstympade kvinnor i Sverige har ökat i takt med ökad invandring. Kvinnlig könsstympning kan ses som ett övergrepp och kan ge konsekvenser för kvinnor livet ut. Syfte: Syftet var att belysa de fysiska, psykiska och sociala konsekvenserna för kvinnor som genomgått könsstympning. Metod: En litteraturstudie genomfördes enligt Forsberg (2006) och startade med sökningar i databaserna Cinahl och PubMed. Sju kvantitativa och fyra kvalitativa artiklar valdes ut för analys. Resultat: De fysiska konsekvenserna rörde främst miktion, menstruation och sexuellt samliv. Känslomässiga trauman och en känsla av förlust dominerade de psykiska konsekvenserna. Gällande de sociala konsekvenserna berördes kvinnornas identitet till stor del samt deras upplevelser av hur västerlänningar ser på dem. Resultatet visar på övervägande negativa fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Även positiva aspekter har framkommit. Diskussion: I resultatet framgick tre större teman som var gemensamt för de fysiska, psykiska och sociala konsekvenserna. Dessa var kulturkrock, sociala påtryckningar och individ. De kan bidra till att förbättra omvårdnaden av kvinnor som genomgått könsstympning. Diskussionen inspireras av teorin Theory of cultural marginality där fokus ligger på att förklara människors reaktioner då två kulturer kolliderar. / Background: Each year, about 2 million women undergoes genital mutilation. The tradition of genital mutilation of women goes so far back in history that no historians in our time can say exactly how, where and why this practice occurred. The only thing we know is that the practice of female genital mutilation is performed in about thirty countries. The surgery is often done without analgesia, sterile instruments and medically skilled personnel. In Sweden, genital mutilation is a crime and the law applies to all Swedish citizens, regardless of whether it occurs within Sweden's borders or outside. The number of genitally mutilated women in Sweden has increased in line with increased immigration. Genital mutilation can be seen as an assault and may have consequences for women throughout their lives. Purpose: The purpose was to illuminate the physical, psychological and social consequences for women who have undergone genital mutilation. Methods: A literature review was conducted in accordance to Forsberg (2006). The search started out by using two databases, Cinahl and PubMed. Seven quantitative and four qualitative articles were selected for analysis. Results: The physical consequences were related to urination, menstruation and sexual intimacy. Emotional trauma and a sense of loss dominated the psychological consequences. The two largest social consequences that were found were the women's identity and their experiences of how westerners experience them. The result shows predominantly negative physical, psychological and social consequences, although positive aspects also emerged. Discussion: The results showed three major themes that were common to the physical, psychological and social consequences. These were culture clash, social pressures and individuals. They can help to improve the care of women who have undergone genital mutilation. The discussion was inspired by the theory "Theory of cultural marginality" where the focus is on explaining people's reactions when two cultures collide.

Background: Patients who deliberate self harm often feel disappointed with the health care. The consequence of this may be that the patient avoid to seek help after self harming. Nurses' often experience these patients to be difficult and hard to deal with. Both patients' and nurses' thoughts about the situation may affect the situation in a negative way. A good relationship between the caregiver and patient is important. Therefore it is important for the nurses' to know about their attitudes about self harming patients. Aim: To explore nurses' attitudes and experiences meeting patients who deliberate self harm. Method: A literature review was made out of seven qualitative articles. Results: Five themes were extracted. They described experiences and attitudes towards patientswho deliberate self harm. The themes were understanding and acceptance, the need of support, inadequacy, the negative view of the patient and frustration and powerlessness. The theme understanding and acceptance described how the nurses' understood their patients and why they self harmed. The theme called need of support highlighted the importance of support by colleagues and management. The third theme inadequacy reflects the nurses' feelings of inability to handle these patients. The theme that described the negative view of the patient includes many attitudes regarding self harm. Frustration and powerlessness is the theme that showed how nurses'reacted in a self harming situation. Conclusion: The need of knowledge and education for the nurses' were essential. Also the supportfrom colleagues and management were important. To give good care to patients who self harm, nurses' need to know their attitudes and be able to put them aside. This study has shown the importance of debriefing and support in the workgroup. Otherwise the nurse may be run-down by all the feelings regarding these patients. These findings indicate a lot about what the nurses' needs. Not to be forgotten is that especially the patient wins a lot if the nurse can give good health care.