Det övergripande syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett kriminalvårdsperspektiv redogöra för skiljelinjen mellan de förvaltningsrättsliga begreppen ärende och faktiskt handlande. Begreppen analyseras utifrån ett rättsäkerhetsperspektiv, där fyra kriminalvårdsspecifika utgångspunkter (regler om personligt innehav i anstalt, undersökning av brev, avskildhetsplaceringar samt visitationer av bostadsrum) står i centrum för framställningen. Uppsatsen är utarbetad enligt en rättsdogmatisk metod, vilken förutsätter en beskrivning och analys av lagar, förarbeten, juridisk doktrin samt rättspraxis.      Någon närmare beskrivning av begreppet ärende har i lagen eller dess förarbeten inte givits. I den juridiska doktrinen definieras dock begreppet som en verksamhet som genom handläggning av ett ärende utmynnar i ett beslut, som binder enskilda eller juridiska personer till ett rättsfaktum.      I motsats till ärende framförs det faktiska handlandet, som kännetecknas av att inom ramen för den offentliga förvaltningen utföra sysslor som inte innefattar ärendehantering. Det faktiska handlandet exemplifieras i förarbeten av handlingar som utgörs av en lärares genomförande av en lektion eller då en polisman dirigerar trafik.      Separationen mellan begreppen är i normalfallet lätt att inringa, då skiljelinjen ofta utgörs av den tidpunkt, vari ett juridiskt bindande dokument eller dylikt upprättas. Denna tydliga separation medför att skiljelinjen sällan möter några större juridiska hinder.      Dock bör skiljelinjen tillmätas större rättslig betydelse inom vissa funktioner inom den offentliga verksamheten, däribland kriminalvården. Begreppens motsatsförhållande och betydelse blir särskilt viktig i samband med åtgärder inom kriminalvården som är att betrakta som faktiskt handlande och som de facto innebär en begränsning av de grundläggande fri- och rättigheterna som stadgas i RF samt Europakonventionen. Det är därför viktigt att all myndighetsutövning som faller inom ramen för kriminalvårdens faktiska handlande sker i överensstämmelse med objektivitets-, proportionalitets-, och ändamålsprincipen. Risken är annars att de grundläggande rättsäkerhetsgarantierna, som utgörs av krav på en förutsebar och likformig rättstillämpning inte får samma genomslagskraft som vid ett typiskt ärende.      Någon allmängiltig skiljelinje mellan begreppen går knappast att dra upp. Därför är det viktigt att kriminalvården tydligt definierar huruvida olika frågor är att betrakta som typiska ärenden eller om företeelsen faller inom ramen för myndighetens faktiska handlande. Förslagsvis bör stor vikt läggas på hur frågor som utgör en juridisk gråzon ska hanteras, exempelvis kontroller av bostadsrum. En återkommande diskussion och utveckling av rättspraxis på området är därför nödvändig.

Bakgrunden till uppsatsen är brukares upplevelse av myndighetskontakter och om det är förutsägbarheten eller flexibiliteten som är viktigast i beslutsfattandet för att få adekvat hjälp när man har ett funktionshinder. Vi har någon gång kommit i kontakt med myndigheter, kanske genom uttag av föräldraförsäkringen eller genom skolan, men det finns individer som har många olika möten med myndigheter och där kvaliteten i mötet kan vara avgörande för deras livskvalitet. Studiens utgångspunkter för den teoretiska referensramen är kommunikation mellan brukare och myndigheter och vad som vanligen orsakar en kommunikationssvårighet. Då kommunikationen inte fungerar kan det ofta leda till förlängda handläggningstider. Läkarintyg har varierande kvalitet som också kan vara en del i kommunikationssvårigheterna. Bristande samverkan är en annan. Ytterligare en svårighet utgörs av utebliven implementering av förändringsarbetet på lokalnivå. Den nivå där brukaren möter myndigheten. Relationen mellan stat och individ är också viktig ur ett kommunikationshänseende. I relationen mellan stat och individ finns ett maktperspektiv, moraliska perspektiv och hur stat och individ samverkar. Syftet med denna studie är att belysa hur myndighetskontakter kommer till uttryck och hur de upplevs av brukare, utifrån ett givet och enskilt ärende, och att analysera myndigheternas kommunikation, samordning och myndighetsutövning som ideal och verklighet med hjälp av några olika teoretiska perspektiv, såsom verksamhetsteorietiskt perspektiv, expanderat lärande samt kunskap och maktrelation. Studiens tillvägagångssätt har bestått av två delar: innehållsanalys av myndighetsdokument följt av djupintervjuer utifrån analyserade texter. Urvalet har varit kedjeurval. Resultatet beskriver sjukförsäkringens, Arbetsförmedlingens och LSS-lagens framväxt, funktion och syfte. Därefter redovisas informanternas upplevelse av myndighetskontakter. Ofta uttrycks det en upplevelse av utmattningsteknik och krångel i kommunikationssituationerna och att informanterna lotsas fram och tillbaka mellan olika lokalkontor. Resultatet visar att det i styrdokumenten framgår att myndigheterna har ett uppdrag att samverka kring en individ och att samordna kommunikationen. Informanterna upplever däremot en brist på samverkan mellan myndigheterna. Myndigheterna når, enligt resultatet, inte upp till sina satta verksamhetsmål beträffande samverkan med de arbetssätt de har i dag beträffande kommunikation och samordning. Diagnosen och läkarintyget spelar även de en viktig roll för efterföljande kommunikation med myndigheterna. Slutsatsen blir att en förändring i ansvarsfördelningen mellan Försäkringskassan och Socialtjänsten skulle förbättra kommunikationen mellan brukare och myndigheterna. Förändringen skulle troligen också leda till förbättringar på ett samhällsekonomiskt plan såväl som på ett psykosocialt plan för brukarna. Förändringen kan också leda fram till ett individinriktat arbetssätt inom Arbetsförmedlingen som kan leda till ökad trygghet och självständighet för brukaren.

Studiens syfte är att undersöka och analysera hur LSS-handläggare inom välfärdssystemet anser att lagstiftningarna kan inverka på deras myndighetsutövning samt hur LSS-handläggarna anser att brukare får de sökta insatserna utifrån sina individuella behov. Studien är baserad på en semistrukturerad intervjumetod med sex LSS-handläggare som antingen arbetar i en medelstor kommun eller i en stor kommun. De teoretiska utgångspunkterna som använts har rötter i organisationsteorin där analysen av data gjorts utifrån ‘top-down’ och ‘bottom-up’ styre samt gräsrotsbyråkrati. Resultatet av vår studie visade att informanterna ansåg att gällande lagstiftning, rådande kommunpolitik och chefskapet var väsentliga delar som påverkade deras myndighetsutövning på olika sätt. LSS-lagstiftningen upplevs föråldrad och svårapplicerad i dagens samhälle utifrån brukarens individuella behov. Det i sin tur medför dilemman i myndighetsutövningen, att lagen inte kan tillämpas på ett sätt som är fördelaktigt för brukaren. Studien belyser hur brukarens rätt till delaktighet, självbestämmande och jämlikhet kommer i uttryck i det praktiska arbetet utifrån handläggarnas perspektiv. Vi har kunnat se ett genomgående tema av ett ‘top-down’ styre i samtliga verksamheter som informanterna var yrkesverksamma inom. Studien indikerar att kommunpolitiken och chefskapet har inflytande på handlingsutrymmet. Lagstiftningarna LSS och SoL ska kunna fungera som kompletterande lagar, men det visade sig att det inte alltid används i kombination med varandra. Det finns även risk för att personer med funktionsnedsättning kan hamna mellan stolarna om de inte uppfyller alla krav enligt LSS. Vi uppmärksammade även att det kan finnas ett tolkningsföreträde hos beslutsfattaren framför brukaren. Ett mått på hur “att leva som alla andra” ser ut i praktiken finns inte, vilket försvårar handläggningen av ärenden. I studien har vi inte kunnat se något som tyder på skillnader i informanternas upplevelser av arbetet i samband med kommunens storlek eller vart informanterna arbetat geografiskt.

The purpose of this paper is to explore the social worker’s perspective on working for the government as a professional in care of children, in relation to the family's right to self determination. The essay's empirical material is gathered from qualitative, semi-structured interviews with social workers who work with children and youth in communities and districts in Skåne and Stockholm City, Sweden. The analysis was conducted in line with theories of social constructivism. The results and analysis show that the interviewed social workers did not believe that the state has too much power over the citizen. On the contrary, they believe that the family has substantial power. The power that social workers feel that they have, as professionals, can only be exercised when the criteria stated in the law are fulfilled. The social workers believe that the public’s opinion of the social workers’ authority and power mostly comes from the media. They believe that a negative image of social services may lead to fewer reports regarding children in need. The social workers also state that their professional role is inextricably linked to the workplace and they do not view themselves as authorities outside that sphere.

Hur ser socialarbetares arbetssituation ut i dagsläget? En kartläggning visar att tre av tio socialarbetare har sömnsvårigheter på grund av oro. Flera socialarbetare saknar även tillräckligt stöd från dess arbetsgivare. Vad kan detta bero på? Utsatthet hos socialarbetare är ett aktuellt ämne som det här examensarbetet tar utgångspunkt i, där fokus ligger på utsatthet skapad av klienter. Det är av vikt att synliggöra att socialt arbete kommer med svårigheter för socialarbetaren samt hur förekommande detta kan vara. Är socialarbetaren tillräckligt insatt i dessa svårigheter vid avslutad utbildning? Kartläggningen påvisade att flera socialarbetare önskade fler inslag kring detta under socionomutbildningen. Arbetet undersöker frekvensen av socialarbetares utsatthet från klienter, upplevelse av stöd och hjälp från arbetsgivare samt om socionomutbildningen varit tillräckligt förberedande för svårare situationer med klienter. Arbetet är baserat på en kvantitativ enkätstudie med kvalitativa inslag i form av fritextrutor. Mer än hälften av studiens deltagare svarade att de någon gång utsatts av klienter, på olika sätt där utsattheten var i form av våld, hot om våld, kränkningar och/eller andra hot. Mer än hälften av studiedeltagarna hade upplevt bristande stöd och hjälp från arbetsgivaren vid sådan utsatthet. Majoriteten av studiedeltagarna upplevde sig oförberedd att hantera en sådan situation när de började arbeta inom socialt arbete. I och med studiens resultat kan vi dra slutsatsen om att utsatthet för socialarbetare är en del av yrket samt att detta borde synliggöras tidigare. Saknaden av tillräckligt stöd på arbetsplatsen är även en problematisk del i yrket som arbetet synliggör.

Denna studies syfte är att få en djupare förståelse för hur handläggare upplever tolkförmedlande samtal med barn inom den offentliga sektorn. För att få fram data gjordes totalt fem digitalt genomförda semistrukturerade intervjuer med handläggare från Socialtjänst och Migrationsverket. Tematisk analys användes som metod för att få fram gemensamma ämnen utifrån datainsamlingen. Därefter presenteras resultatets svårigheter och lösningar utifrån tre kategorier. Den första kategorin tar upp tolkens påverkan på samtalet genom teman i tolk som ett verktyg, skillnader på tolkar, platstolkar samt telefontolkar, dialekter och osäkerheten i det som berättas. Den andra tar upp hur respondenterna försöker arbeta med myndighetsutövning på ett rättssäkert sätt utifrån olika anpassningar och förhållningssätt som kulturella skillnader och myndighetspråk. Den sista delen i resultatet visar vikten av tekniker i arbetet med barn. Om att förenkla språket, fördela makt, få barnets röst hörd och organisatoriska förutsättningar. Efter resultatet presenteras analysen utifrån de tre teoretiska ramarna kommunikationsteori, filter- och brusmodellen och Domänteorin. Där identifieras det ideala samtalet, vilket tar upp svårigheter som handläggaren konfronteras med samt lösningar för att säkerställa att barnen får sin röst hörd. Vi analysera även respondenternas beskrivningar av tolkanvändning och myndighetsutövning utifrån filter- och brusmodellens variabler i filter, brus och kanal för att sedan bryta ner och förenkla bilden av tolkanvändningens påverkan i utredningar med barn. Slutligen analyseras barnkonventionen som styrningsideal och hur detta påverkar respondenternas verksamheter politiskt, organisatoriskt och yrkesmässigt. Slutsatsen är att barnets bästa alltid bör prioriteras i dessa samtal, detta utifrån deras förutsättningar och en barnkonsekvensanalys. Det leder sedan till förståelsen om att inget samtal är de andra likt och olika förutsättningar samt lösningar går att finna i samtalen. Handläggare måste därmed kunna navigera mellan dessa olikheter för att säkerställa kvalitet och rättssäkerhet. Till sist redovisas idéer för vidare forskning om detta är något som kan studeras utifrån samhället i stort eller om det är något som kommer att förändras med framtidens teknik.

No description available.

Svenska socialförvaltningar styrs kommunalt och innebär olika arbetsmetoder i olika kommuner för de anställda socialsekreterarna. Vidare tillåter det ett brett tolkningsutrymme i deras arbete med hemlösa klienter. För att uppnå ett tillfredsställande resultat i de hjälpinsatser som kan erbjudas krävs det en individanpassad bedömning utifrån de resurser som finns och ett bemötande som skiljer sig för varje enskild individ. Den höga arbetsbelastningen som är ett problem idag beror på olika saker men sju av tio socialsekreterare kan tänka sig lämna socialtjänsten. Syftet med denna undersökning var att utreda vilka förväntningar som finns på yrket samt om det finns rollkonflikter. För att undersöka detta genomfördes intervjuer med åtta socialsekreterare anställda på socialförvaltningen i Skåne län. Det insamlade materialet analyserades inom ramarna av begreppet gräsrotsbyråkrater som definierar statligt anställda myndighetsutövare och begreppet rollkonflikter som beskriver hur individer påverkas av att behöva inta olika roller. Resultatet visade att förväntningarna av det sociala arbetet inte uppfylldes men att det skiljer sig mellan att arbeta inom bostad-först metoder och traditionella handläggande socialsekreterare. / The Swedish social authorities are governed communally and means that social workers in different counties have different working methods. That also means that they have a wide interpretation in their work with homeless clients. In order to achieve a satisfying result in their assistance it requires an individualized evaluation based on the available resources and a treatment which is different for each individual. Today’s problem for socialworkers is a high workload depending on various things but seven out of ten social workers would consider leaving the social services. The purpose of this study was to investigate the expectations of the profession and whether there are role conflicts emerging. To investigate this, interviews were conducted with eight social workers employed in Skåne county, Sweden. The collected material was analyzed within the framework of the concept of street-level bureaucrats that defines state employees exercising authority and the concept of role conflicts which describes how individuals are affected by having to assume different roles. The results showed that the expectations of social work were not met but that it differs between working in the housingfirst method and traditional work of social secretary.

No description available.

No description available.