Vi har utfört en kartläggning av Hageby familjecentral med fokus på hur samverkan fungerar mellan de olika verksamheterna; öppen förskola, barnavårdscentral och socialtjänsten. Vi har utgått från de teman som framkommit utifrån två enkätundersökningar respektive två gruppintervjuer. Dessa riktade sig dels till personalen på familjecentralen samt ledningsgruppen för verksamheten. Centrala teman som framkom var syfte/mål, samverkan, samverkansavtal, yrkesroller, prevention/förebyggande arbete, sekretess/etik och myndighetsutövning. I analysen har vi diskuterat dessa och exemplifierat med citat från våra informanter och sedan kopplat vårt resonemang till aktuell litteratur. Resultatet i studien visar att samverkan är ett bra verktyg för att arbete preventivt med familjer och deras olika behov. Det förebyggande arbetet är också det primära syftet för familjecentralen. Slutsatserna denna studie inbringar är att samverkan mellan myndigheterna på familjecentralen har varit framgångsrik. De anställda har blivit mer lättillgängliga för berörda familjer som besöker familjecentralen och socialtjänstens roll har avdramatiserats. Det finns dock vissa problem i verksamheten. Frågor som är angelägna för verksamhetsansvariga att lyfta och åtgärda är primärt allt för vida mål, BVC:s pressade arbetssituation och det ökade besöksantalet som kan leda till att de individer som är i behov av hjälp och stöd inte uppmärksammas i den utsträckning som önskas. / We have executed a chart of Hageby familycenter with focus on how interplay functions between the different units; ”öppen förskola/preschool”, child welfare center and social service. We have started with the themes recieved from two surveys respective two group interviews. These turned to partly the staff at the familycenter, partly the directorate. The central themes we recieved are purpose/goal, interplay, interplaycontracts, occupational roles, preventative work, secrecy/ethics and exercise of authority. In our analysis we have dicussed these, exemplified with quoteations from our informants and then “connected” our discussion to current litterature. The results of this study shows that cooperation is a good tool för preventative work with families and their different needs. The preventative work is also the primary aim at the familycenter. The conclusion this study applies is that cooperation between the authorities and the familycenter has been succesfull, partly because the employes has been more accesable for the families who visit the familycenter, partly because the role of social service has been defused. There are, however, some difficulties with the activity that can be blamed on too wide aims, “BVC” strained work situation and the increasing number of visitors, all this wich can lead to individuals in need of help and support not getting the attention or get hold of in the extent that would be desired.

Sammanfattning Den senaste studien som undersökte skillnader i missbrukshandläggares och socialnämndsledamöters bedömningar av insats för personer med missbruks- och beroendeproblematik gjordes 1981. Eftersom socialtjänsten förändrats sedan dess är nya studier på området motiverade. Denna studie undersöker likheter och skillnader mellan handläggares respektive socialnämndsledamöters bedömningar av likartade missbruks-/beroendeärenden, om bedömningarna skiljer sig mellan den egna bedömningen och vad man tror skulle ha blivit nämndens beslut utifrån kommunens förutsättningar, om det finns större enhetlighet mellan insatsvalen inom någon av grupperna samt vilka faktorer som avgör insatsvalet för respektive grupp. För att undersöka detta utformades åtta vinjetter. Respondenterna ställdes efter varje vinjett inför nio olika insatsalternativ och följdfrågor. Enkäten besvarades av tjugo nämndledamöter och sexton handläggare. Resultaten visar att ledamöterna i högre grad föreslagit ”LVM” medan handläggarna i högre grad valt ”annan insats”, ofta med förslag på kombinationer av olika insatser. Gruppernas egna bedömningar stämde till stor del överens med valet av troligt utfall i kommunen. Vad gäller enhetlighet i valen föreligger inte några direkta skillnader mellan grupperna. Angående sista forskningsfrågan har det, trots få vinjetter, framkommit signifikanta modeller som visar förklarande faktorer för flera insatser. Denna studie får ses som en pilotstudie som skulle kunna upprepas med fler vinjetter och fler deltagare. / Abstract The latest study touching differences between the assessment made by the officials and the politicians in the area of abuse and addiction problems was made 1981, which motivates new studies in this field.  This study investigates the similarities and differences between these two groups assessments in similar scenarios, whether the assessments differ between the personal assessment and from the point of view of the municipality, whether there is major consensus between the assessments in between the groups separately and which factors was crucial for their choice. To examine the questions, eight vignettes were created. The survey was answered by twenty politicians and sixteen officials. According to the results the politicians are more willing to chose non-voluntary actions while the officials more often have chosen voluntary actions, often in combinations. The assessments made of the groups were very similar to the choice of assessed outcomes for the municipality  The consistency of the choices do not differ between the groups. Concerning the last question it has, despite a limited number of vignettes, emerged significant explanatory models for many of the actions. This study is a pilot study which could be repeated with a higher number of vignettes and applicants.

This essay shows how administrators in two different organizations are experiencing freedom of action in their work situation. The essay is made based on a qualitative method and interviews were used to implement the study. People chosen for this study are four administrators at a governmentagency - the Social Insurance agency, and four municipal officers from different Social service offices in southern Sweden. The theoretical framework consists of Weber's theory of bureaucracy, and his discussion of the legal authority. The analysis is designed as adiscussion of the parts that were especially prominent during the interviews. These parts were, for example, professional role, controland cooperation. The results show the complicated relationship that emerges when discussing the concept ofdiscretion. The experience of a wide discretion generally indicatesthe opposite, namely that it is regulated in different ways. The main reason for this appears to be extensive control functions andorganizational impact. / Författaren till den här uppsatsen har valt att belysa hur handläggare inom två olika verksamheter tolkar sitt handlingsutrymme. Uppsatsen är av kvalitativ ansats och metoden som har använts är intervjuer, fyra stycken på en statlig myndighet - Försäkringskassan, samt fyra stycken på kommunala myndigheter vid fyra olika socialkontor i södra Sverige. Urvalet har baserats på handläggare som arbetar med ekonomiskt bistånd i någon form. På Försäkringskassan arbetarhandläggarna inom sjukförsäkringssystemet.  På socialkontoren är det handläggare inom försörjningsstöd som deltagit. Den teoretiska referensramen har utgjorts av i huvudsak Webers byråkratibegrepp samt hans tankar kring den legala auktoriteten. Analysen är utformad som en diskussion kring de delar som visat sig vara särskilt centrala under intervjuerna. Dessa delar har varit bland annat tjänstemannarollen, myndighetsutövande och samverkan. Resultatet visar på det komplexa förhållande som framkommer hoshandläggarna då man diskuterar begreppet handlingsutrymme. Upplevelsen av ett stort handlingsutrymme pekar i flera fall ofta påmotsatsen, nämligen att det handlingsutrymme man har är väldigt reglerat på olika vis. Bland annat på grund av flertalet kontrollfunktioner och den organisatoriska påverkan som kan sägas inskränka på handläggarnas möjligheter att fatta beslut. Dock finns det tendenser som visar på att man kan konstruera sitt handlingsutrymme genom att lägga olika stort fokus på arbetets olika delar.

Uppsatsen behandlar och belyser problemen som uppstår ur föräldrars upplevelse av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning. Studiens syfte var att med hjälp av en fenomenologisk ansats och sju halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, utforska ovan nämnda upplevelse och dess eventuella följder hos föräldrar till barn som har befunnit/befinner sig i den svenska sociala barnavården. Analysen visade att upplevelsen uttrycktes i form av kraftiga känslor av negativt slag såsom förtvivlan, ilska, vanmakt, hjälplöshet o.s.v. Därmed följde psykiska -, fysiska -/ psykosomatiska - och psykosociala besvär som tenderade att eskalera i ärendets olika faser. Konklusionen blev att upplevelsen av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning påverkade samtliga aspekter i föräldrarnas liv, främst negativt. Detta frambringade destruktiva följder som i sin tur förvärrades med en fortsatt upplevelse av maktmissbruk, där undantaget var de psykosociala följderna som i ett fall tenderade att minska i samband med att ärendet avslutades.

<p>Vi har utfört en kartläggning av Hageby familjecentral med fokus på hur samverkan fungerar mellan de olika verksamheterna; öppen förskola, barnavårdscentral och socialtjänsten. Vi har utgått från de teman som framkommit utifrån två enkätundersökningar respektive två gruppintervjuer. Dessa riktade sig dels till personalen på familjecentralen samt ledningsgruppen för verksamheten. Centrala teman som framkom var syfte/mål, samverkan, samverkansavtal, yrkesroller, prevention/förebyggande arbete, sekretess/etik och myndighetsutövning. I analysen har vi diskuterat dessa och exemplifierat med citat från våra informanter och sedan kopplat vårt resonemang till aktuell litteratur. Resultatet i studien visar att samverkan är ett bra verktyg för att arbete preventivt med familjer och deras olika behov. Det förebyggande arbetet är också det primära syftet för familjecentralen. Slutsatserna denna studie inbringar är att samverkan mellan myndigheterna på familjecentralen har varit framgångsrik. De anställda har blivit mer lättillgängliga för berörda familjer som besöker familjecentralen och socialtjänstens roll har avdramatiserats. Det finns dock vissa problem i verksamheten. Frågor som är angelägna för verksamhetsansvariga att lyfta och åtgärda är primärt allt för vida mål, BVC:s pressade arbetssituation och det ökade besöksantalet som kan leda till att de individer som är i behov av hjälp och stöd inte uppmärksammas i den utsträckning som önskas.</p> / <p>We have executed a chart of Hageby familycenter with focus on how interplay functions between the different units; ”öppen förskola/preschool”, child welfare center and social service. We have started with the themes recieved from two surveys respective two group interviews. These turned to partly the staff at the familycenter, partly the directorate. The central themes we recieved are purpose/goal, interplay, interplaycontracts, occupational roles, preventative work, secrecy/ethics and exercise of authority. In our analysis we have dicussed these, exemplified with quoteations from our informants and then “connected” our discussion to current litterature. The results of this study shows that cooperation is a good tool för preventative work with families and their different needs. The preventative work is also the primary aim at the familycenter. The conclusion this study applies is that cooperation between the authorities and the familycenter has been succesfull, partly because the employes has been more accesable for the families who visit the familycenter, partly because the role of social service has been defused. There are, however, some difficulties with the activity that can be blamed on too wide aims, “BVC” strained work situation and the increasing number of visitors, all this wich can lead to individuals in need of help and support not getting the attention or get hold of in the extent that would be desired.</p>

No description available.

Syftet med denna kvalitativa studien var att undersöka hur socialsekreterare inom myndighetsutövning, missbruk, upplever att samverkan fungerar med andra organisationer. Fyra socialsekreterare och en förste socialsekreterare intervjuades i studien. Det insamlade materialet från intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Intervjuerna analyserades med hjälp av begreppen problemorientering, målhantering och grad av anpassning. Resultatet visade att det fanns flera faktorer som påverkade samverkan. De faktorer som respondenter uppgav påverkade samverkan gynnande var att skapa bra relationer mellan samverkanspartnerna, tydliga rutiner i samverkan, en nära lokalisering mellan samverkanspartnerna, ledningen och när samverkanspartnerna litade på varandras kompetenser. De faktorer som försvårade samverkan var tidsbrist, brist på kunskap om samverkanspartnerna, olika perspektiv, konflikter, ekonomin, riktlinjer och regler. För att förbättra samverkan behöver samverkanspartnerna få en ökad förståelse för andra organisationers perspektiv och arbetsuppgifter. / The purpose of this qualitative study was to examine how social workers within exercise of authority that worked with clients who abuse substance and alcohol, experience how collaboration works with other organisations. We interviewed four social workers and one first social worker. The collected material from the interviews has been analysed using content analysis. The interviews were interpreted by the concept problem orientation, commitment to goals and degree of adaptation. The results showed several factors that affected collaboration. The factors that respondents stated affected collaboration was to create good relations with the collaboration partners, clear routines in collaboration, a near localization between the collaboration partners, the management and when the collaboration partners trusted each others competences. These were benefitting factors for collaboration. Lack of time, lack of knowledge about the collaboration partners, different perspective, conflicts, economy and rules was aggravating factors for collaboration. In order to improve synergies, collaboration partners need to be better at understanding the other organizations’ perspectives and tasks.

The purpose of this thesis is to enlighten and discuss how local self-government can be balanced against the compliance of individuals’ social rights within social services. To fulfill this, a legal analytical method is applied with the specific aspects of rule of law. Tree questions were asked to fulfill the purpose. Which factors affect the compliance with rule of law, inter alia, the legal certainty for individuals, in the exercise of municipal public authority? Which meaning does the principle of local self-government have concerning social services? How does welfare challenges affect the local self-government? The examination shows that four factors affect the compliance with rule of law at the cost of the legal certainty of individuals. Firstly, there are the characteristics of social rights, expressed in law as an adequate standard of living. Therefore, individuals depend on the municipal authorities to allocate public funds. This is because of the second factor, the extensive decentralization as a part of the Swedish model of government administration, including the principle of local self-government. The third and fourth factors are the framework law, and the municipalities' lack to observe and administer good governance and other procedural safeguards. This constitutes the core problems for the operations to comply with the rule of law. Hence, individuals suffer insecurity before the law, threatening the core of the state governed by law. Furthermore, the findings show that the legislative parliament holds the power to determine the extent of local self-government. Moreover, the welfare administration restricts the principle of local self-government. Therefore the municipalities merely have autonomy in their performance, as an extension of the government. However, the government holds an interest in a uniform application of law as a part of its international and constitutional commitments. This is further magnified by the welfare challenges. In the light of the presentet findings the purpouse can be answered in the following way. Local self-government can, and even ought to, be restricted as a balance towards the compliance of individuals’ social rights within social services.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Skolverket konstruerar bilden av ämnet svenska som andraspråk i förhållande till ämnet svenska i kursplanerna i Lgr 11 (reviderad 2016 och 2017) samt utifrån kommentarsmaterialet till kursplanerna i svenska som andraspråk respektive svenska. Uppsatsen har en språkvetenskaplig grund. Analysverktyg och val av metod bygger på en kombination av textanalytisk metod och Norman Faircloughs kritiska diskursanalys (CDA). Materialet består av respektive ämnes kursplan samt en del av det kommentarsmaterial som Skolverket publicerat som vägledning för undervisande lärare. I min analys har jag valt att fokusera på den övergripande syftesbeskrivningen, det centrala innehållet för årskurs 7-9 samt kunskapskraven för årskurs 9. Resultatet visar att det finns starka element i den diskursiva praktiken som utmanar diskursordningen. Myndighetsutövningen är den rådande diskursordningen, som interveneras av en migratismdiskurs samt en utbildningsfilosofisk diskurs. Min analys visar även att det i texterna finns formuleringar som visar på en hierarkisk struktur där SVA ses som ett underordnat ämne och SVE ses som normalföreställningen, utifrån en privilegierad position. Elevernas passivisering och lärarnas osynliggörande kan i längden påverka synen på kursplanerna och styrdokumenten i allmänhet. En långtgående konsekvens som jag diskuterar skulle kunna leda till en bristande tilltro till den beslutande makten och i förlängningen till hela det demokratiska systemet. Slutligen kopplas diskussionen ihop med begreppet språkinriktad undervisning och mina resultat diskuteras utifrån ett större forskningssammanhang. / <p>Godkänt datum 2018-01-29</p>

The purpose of this study is to gain an understanding of and to contribute with new knowledge on how social workers in social service work to combat, respectively, deal with threatening or violent situations at client meetings where the public authority is present. Through semi-structured qualitative interviews with seven social workers from five different municipalities the study have observed several strategies that the social workers use. These strategies can be categorized in to six themes which point out different aspects of the subject. These themes are: relationship and previous knowledge, the ability to be adaptive and empathetic, the relevance of clarity, characteristics, unfavorable strategies and other strategies. The current study has studied the phenomenon of threat or use of force in the field of social work, in addition, the study can be said to have studied also the interaction and response between a social worker and the client that have contributed with more knowledge of the meeting with the client.