<p>Min uppsats kommer att behandla mytens betydelse för historieskrivningen av Järvsö nya kyrkas byggnation och valet av byggnadsplats. Den största vikten kommer jag att lägga vid frågan om vad som är myt och vad som är verklighet. Målet är att försöka få en förståelse för vikten av myten i denna fråga. Arbetet är uppdelat i fyra delar som behandlar:</p><p><em>Skrönorna</em> - Här återger jag några av de mest intressanta skrönorna om Järvsö kyrka och dess uppkomst samt diskuterar vad innebörden av dessa kan tänkas vara.</p><p><em>Den förkristna kultplatsens betydelse för den nya kyrkan</em> - är helt enkelt en kort beskrivning av hur man tror att det kan ha varit innan kristendomen gjorde sitt inträde i trakten, samt en diskussion av de olika berättelserna och antagandena man gjort. Vad kan vara verklig historia och vad är berättelser från det förgångna?</p><p><em>Samhällsförändringar vid tiden för kyrkans byggnation</em> - Hur fungerade samhället och vad var man influerad av? Vilka tankegångar var det som man hade samt en diskussion om detta?</p><p><em>Hur ser man på kyrkan i dag? </em>- Vad berättar kyrkan för de boende och de som är besökande i Järvsö idag? Här tar jag upp de reflektioner som kommer både från mig personligen, som inflyttad Järvsöbo, och röster utifrån samt diskuterar varför man uppfattar kyrkan på ett speciellt sätt.</p><p>Som avslutning på hela arbetet gör jag med hjälp av egna tankar och reflektioner en syntes av materialet för att kunna ge en tänkbar tolkning av den av skrönor fyllda historien kring Järvsö kyrka.</p>

<p>Våldtäkt är ett stort samhällsproblem, med över 3000 anmälda våldtäkter i Sverige 2007. Definitionen av våldtäkt är en tolkningsfråga som påverkas av moraliska synsätt. Denna syn</p><p>bygger på historiska, religiösa och kulturella faktorer och kring dem kretsar ett antal vedertagna myter. Sverige är känt för att ha kommit långt på väg mot ett jämställt samhälle, vilket skulle kunna innebära att svenskar har lägre acceptans för dessa myter. Få studier om våldtäktsmyter har gjorts i Sverige. För att granska ämnet närmare genomfördes en kvantitativ</p><p>studie med syfte att undersöka studenters attityder gentemot myter kring våldtäkt i en heterosexuell kontext. Detta genom att studera om samband förelåg mellan studenternas kön</p><p>och acceptans av dessa myter och utifrån teoretiska ramar analysera resultatet. Undersökningen utfördes med hjälp av en amerikansk framtagen mätskala, designad för just våldtäktsmyter, IRMA-skalan. Materialet analyseras sedan med hjälp av socialkonstruktivistiska angreppssätt, där bl.a. genus, hegemonisk maskulinitet, pornografi, könsroller, samt medias skildring och vinkling av våldtäktsproblematiken.</p><p>Den slutsats som kunnat dras av föreliggande studie var att svenska studenter generellt hade låg acceptans av våldtäktsmyter. Dock kunde könsskillnader skönjas, där kvinnor tenderade att ha lägre acceptans för myterna än männen.</p> / <p>Rape is a severe societal problem, with over 3000 police reports in Sweden in 2007. Defining rape is a question of interpretation, influenced by moral views, which are based on historical, religious and cultural ideas, surrounded by a few accepted myths. Sweden’s well-known for its progress concerning gender equality, which could be an indicator of low rape myth acceptance. There are few Swedish studies about rape myths. To</p><p>explore the subject closer, a quantitative study was carried through, with the aim to examine attitudes of university students, in relation to rape myths in a heterosexual context. This by examining whether a connection between the sex of the students and their acceptance of rape myths was found. The results were then analyzed through a theoretical frame. Using an</p><p>American measuring instrument, the IRMA-scale, the examination was carried out. The material was analyzed through a social constructivist perspective, where gender, hegemonic masculinity, pornography, gender roles and the media was used to explain the problems of rape. The conclusion of this study was that Swedish students had generally low rape myth acceptance. However, gender differences were discovered. Female respondents tended to have lower acceptance of the myths compared to the male.</p>

Våldtäkt är ett stort samhällsproblem, med över 3000 anmälda våldtäkter i Sverige 2007. Definitionen av våldtäkt är en tolkningsfråga som påverkas av moraliska synsätt. Denna syn bygger på historiska, religiösa och kulturella faktorer och kring dem kretsar ett antal vedertagna myter. Sverige är känt för att ha kommit långt på väg mot ett jämställt samhälle, vilket skulle kunna innebära att svenskar har lägre acceptans för dessa myter. Få studier om våldtäktsmyter har gjorts i Sverige. För att granska ämnet närmare genomfördes en kvantitativ studie med syfte att undersöka studenters attityder gentemot myter kring våldtäkt i en heterosexuell kontext. Detta genom att studera om samband förelåg mellan studenternas kön och acceptans av dessa myter och utifrån teoretiska ramar analysera resultatet. Undersökningen utfördes med hjälp av en amerikansk framtagen mätskala, designad för just våldtäktsmyter, IRMA-skalan. Materialet analyseras sedan med hjälp av socialkonstruktivistiska angreppssätt, där bl.a. genus, hegemonisk maskulinitet, pornografi, könsroller, samt medias skildring och vinkling av våldtäktsproblematiken. Den slutsats som kunnat dras av föreliggande studie var att svenska studenter generellt hade låg acceptans av våldtäktsmyter. Dock kunde könsskillnader skönjas, där kvinnor tenderade att ha lägre acceptans för myterna än männen. / Rape is a severe societal problem, with over 3000 police reports in Sweden in 2007. Defining rape is a question of interpretation, influenced by moral views, which are based on historical, religious and cultural ideas, surrounded by a few accepted myths. Sweden’s well-known for its progress concerning gender equality, which could be an indicator of low rape myth acceptance. There are few Swedish studies about rape myths. To explore the subject closer, a quantitative study was carried through, with the aim to examine attitudes of university students, in relation to rape myths in a heterosexual context. This by examining whether a connection between the sex of the students and their acceptance of rape myths was found. The results were then analyzed through a theoretical frame. Using an American measuring instrument, the IRMA-scale, the examination was carried out. The material was analyzed through a social constructivist perspective, where gender, hegemonic masculinity, pornography, gender roles and the media was used to explain the problems of rape. The conclusion of this study was that Swedish students had generally low rape myth acceptance. However, gender differences were discovered. Female respondents tended to have lower acceptance of the myths compared to the male.

The last years trends of increasing globalisation and the decreasing importance of the nationstate has led to rising flows of travellers and information throughout the globe. This has affected the competition between destinations; they are now competing in a global market. The importance of placemarketing and representing a place identity, is today essential to attract customers from around the world. The purpose of this essay was to examine how Iceland as a place is represented through the photographs in horse tourism. The research questions asked were: How is the Icelandic landscape represented in photographs? How is people and horses represented in the landscape? And how can the horse be analysed as a part of the Icelandic landscape? The method used for research was image-analysis, a qualitative approach where horse tourism-websites and photographs on these websites were strategically selected. Theories used to analyse the result were concepts like place, nature and wilderness, described as social constructions. The research showed that Iceland as a place is represented through a selection of myths. The role of the Icelandic landscape might be explained as a dichotomy of two contrasting representations, the dramatic and untamed landscape, and the idyllic and romantic landscape. The Icelandic horse is represented as a powerful, mythological, and divine creature, interacting with humans but not fully tamed. It is also represented as free, wild and a part of the Icelandic nature. In the photographs people are represented as active in an adventure. They become integrated with nature by the connection to the Icelandic horse. In conclusion this study shows that Iceland is represented as a place with a powerful and romantic landscape. Where people can get access to nature by the horse, they become part of an adventure but they never fully control either the horses or the landscape. People are depicted as humble participants, being part of something more powerful then themselves, the great Icelandic nature.

Min uppsats kommer att behandla mytens betydelse för historieskrivningen av Järvsö nya kyrkas byggnation och valet av byggnadsplats. Den största vikten kommer jag att lägga vid frågan om vad som är myt och vad som är verklighet. Målet är att försöka få en förståelse för vikten av myten i denna fråga. Arbetet är uppdelat i fyra delar som behandlar: Skrönorna - Här återger jag några av de mest intressanta skrönorna om Järvsö kyrka och dess uppkomst samt diskuterar vad innebörden av dessa kan tänkas vara. Den förkristna kultplatsens betydelse för den nya kyrkan - är helt enkelt en kort beskrivning av hur man tror att det kan ha varit innan kristendomen gjorde sitt inträde i trakten, samt en diskussion av de olika berättelserna och antagandena man gjort. Vad kan vara verklig historia och vad är berättelser från det förgångna? Samhällsförändringar vid tiden för kyrkans byggnation - Hur fungerade samhället och vad var man influerad av? Vilka tankegångar var det som man hade samt en diskussion om detta? Hur ser man på kyrkan i dag? - Vad berättar kyrkan för de boende och de som är besökande i Järvsö idag? Här tar jag upp de reflektioner som kommer både från mig personligen, som inflyttad Järvsöbo, och röster utifrån samt diskuterar varför man uppfattar kyrkan på ett speciellt sätt. Som avslutning på hela arbetet gör jag med hjälp av egna tankar och reflektioner en syntes av materialet för att kunna ge en tänkbar tolkning av den av skrönor fyllda historien kring Järvsö kyrka.

Sexuellt våld förekommande i konfliktområden drabbar så väl kvinnor som män. Dock råder en situation då de drabbade männen faller i skuggorna i nyhetsrapporteringen och de drabbade kvinnornas röster ljuder starkare. Syftet med uppstasen är att undersöka nyhetsrapporteringen i sex olika internationella nyhetsmedier för att utreda hur det sexuella våldet mot män i Demokratiska Republiken Kongo framställs. Undersökningen har en teoretisk ansats i ett genusperspektiv kopplat till manlighet. Det analytiska ramverket som valts att användas är en kvalitativ  textanalys. / Sexual violence occurring in areas of conflict affects as well women as men. However, there is a situation where the affected men fall in the shadows and the affected women's voices sounds stronger threw the crowd. The purpose of the paper, is to investigate news reporting in six different international newsmedia to investigate how sexual violence against men in the Democratic Republic of Congo reflects abused men. The survey has a theoretical approach from a gender perspective linked to masculinity. The analytical framework chosen is a qualitative text analysis.

Vi vill i denna uppsats undersöka hur barn som har storlekarna 92–170 framställs i H&amp;M:s reklamkatalog   Spring   Fashion   2018.   Detta   kommer   göras   både   ur   ett   genus-   och etnicitetsperspektiv men också genom sexualisering och konstruktionen av barn som vuxna. Studiens  empiriska  material  består  av  åtta  reklambilder  och  har  analyserats  genom  en semiotisk analys. Studien visar att stereotypa representationer både upprätthålls och utmanas genom olika poser, färger och positioner som både bekräftar och utmanar tidigare forskning och teori. Vidare sexualiserades främst flickor genom uppvisande av hud. Pojkarna framställs oftare i “vuxna” positioner och kläder som bidrar till en professionell framställning. Myten om det oskyldiga barnet är särskilt central, då framställningen av barndom är romantiserad och  nostalgisk.  Materialet  visar  också  en  tydlig  myt  där  den  “fria”  individualistiska  stilen bejakas och där medelklassmannen är idealet. H&amp;M:s anti-diskrimineringspolicy om etnicitet och genus har ett visst genomslag i H&amp;M:s reklam, dock förekommer vissa representationersom är problematiska. / This study aims to research how children with sizes 92-170 are depicted in H&amp;M's magazine Spring  Fashion  2018  from  a  gender  and  ethnicity  perspective  but  also  how  children  are depicted  as  adults  and  sexualized.  8  advertising  images  is  the  empirical  material  that  was analyzed through a semiotic analysis. The results show that stereotypical depictions are both maintained  and  challenged  through  various  poses,  colors,  and  positions  which  confirm  as well as challenges previous research and theories. Furthermore, mainly girls were sexualized by  showing  skin.  Boys  appeared  frequently  in  “adult”  positions  and  clothes  that  depicted them  as  professionals.  The  myth  of  the  innocent  child  is  central  since  the  depiction  of childhood is romanticized and nostalgic. The material also shows a distinct myth where the "free"  individualist  style  is  affirmed  as  the  middle-class  man  is  the  ideal.  H&amp;M's  anti- discrimination policy regarding ethnicity and gender has an impact on their advertising, buthowever, there still are some representations that can be found problematic.

Reklamfilmen “Fler borde göra donken” publicerades 2017 som en del i McDonalds reklamkampanj “Gör donken”. Den uppstår i svallvågorna av att allmän värnplikt återinförs i Sverige och flyktingkrisen 2015. Myten om hjältesoldaten identifieras som en central aspekt i reklamfilmen och syftet med denna studie är att undersöka hur myten kring hjältesoldaten framställs samt diskutera hur reklamfilmen relaterar till övergripande kontext och rådande ideologier. Analysen utförs med en kvalitativ innehållsanalys som möjliggör för djupgående reflektioner. Uppsatsens teoretiska ramverk inkluderar semiotik med fem valda teoribegrepp samt stort fokus på myter. Vidare används David Machins teori som behandlar sociala aktörers framställning. Slutligen inkluderas retoriken med sex valda teoribegrepp. Resultatet från analysen visar på att myten kring hjältesoldaten existerar och verkar inom reklamfilmen genom visuella, auditiva och språkliga tecken samt de sociala aktörerna. Myten byggs upp genom kopplingar till ett flertal karakteristiska teman som hämtas från hjältesoldatens framställning. Vidare tyder analysen på att myten är förankrad i den övergripande framtoningen som McDonalds framställer. Det finns även en förankring till den omkringliggande samhälleliga kontexten där återinförandet av värnplikten i Sverige och flyktingkrisen 2015 är de centrala kopplingarna. Dock återfinns även en brytning med myten samt med rådande ideologi i samhället. Avslutningsvis brukar reklamfilmen de positiva konnotationerna tillhörande myten kring hjältesoldaten, medan de negativa konnotationerna förblir dolda. Detta kräver att konsumenter anammar ett kritiskt synsätt för att tydliggöra dem och således kunna ta ställningen till reklamfilmens fulla innebörd. / The advertisement “Fler borde göra donken” was published in 2017 as part of the McDonald’s campaign “Gör donken”. The campaign surfaces in the aftermath of the reintroduction of military draft in Sweden and the refugee crisis in 2015. The myth concerning the hero soldier is identified as a central aspect in the advertisement and the purpose of this study is to analyze how the myth concerning the hero soldier is portrayed as well as what possible implications can arise from it. The analysis is conducted with a qualitative content analysis which enables deeper reflection. The study’s theoretical framework includes semiotics with five chosen theoretical concepts and focus on myths. David Machin’s theory concerning social actors and their portrayal is also used in the theoretical framework. Finally, rhetoric is included in the framework with six chosen theoretical concepts. The result from the analysis reveals that the myth concerning the hero soldier exists within the advertisement through both visual, auditive and linguistic signs as well as the social actors. The myth is created through connections to several characteristic themes which are found in the general portrayal of the hero soldier. Furthermore, the analysis suggests that the myth is anchored in the general image portrayed by McDonalds. There is also rootedness to the surrounding societal context where the reintroduction of military drafting and the refugee crisis of 2015 are the central connections. On the other hand, there is also a disconnect with the myth as well with an ideology in the society. Finally, the advertisement utilizes the positive connotations belonging to the myth concerning the hero soldier while the negative connotations remain hidden. This requires that consumers adopt a critical way of thinking to elucidate the hidden connotations to be aware of all aspects of the advertisement.

No description available.

Johan Tinglöf var en urmakare och smed som levde i 1700-talets Ekshärad. Han har lämnat efter sig många myter och berättelser där det sägs att han ska ha varit i förband med djävulen som gav honom trollkunnighet. Efter tvist med kyrkan skall Tinglöf lagt en förbannelse över Ekshärads tornur, som han tidigare konstruerat, då han inte fick sin betalning i tid. Denna uppsats är en undersökning i Tinglöf-mytens ursprung, utveckling och samhälleliga funktion för bygden, Ekshärad. Syftet är att förstå förhållandet mellan myt och bygd, samt myt och man. Därutöver kartlägga Tinglöf-mytens olika utvecklingsstadier från då den skapades till vår samtida version.       Källmaterial varier från dels arkivmaterial, dels skönlitterärara eller liknande verk som omnämner Johan Tinglöf. Däribland död- och begravningsböcker, sockenstämmoprotokoll samt ISOF uppteckningar för undersökning av 1700–1800-talen. Artiklar samt böcker för undersökning av Tinglöf-mytens utveckling under 1900–2000-talen.      En kvalitativ metod valdes ut som lämpligast tillvägagångssätt för att besvara följande tre undersökningsfrågeställningar; - Hur uppstod myten kring Johan Tinglöf? - Hur har Tinglöf-myten utvecklats över tid? - Vilken funktion har Tinglöf-myten haft i relation till Ekshärad som bygd? Detta genom att analysera Tinglöf-mytens olika beståndsdelar och därav tydliggöra olika nyckelingredienser som förekommer i nästan varje version av den. Därefter granskades det utvalda källmaterialet för att finna omnämningar av Johan Tinglöf samt hans myt.      Roland Barthes modell för mytbildning samt Ulrika Wolf-Knuts dramaturgiska modeller fördjävulssägner är den grund det teoretiska beaktandet tar avstamp från. Utöver Barthes och Wolf-Knuts återfinns forskningen kring historiedidaktiken i uppsatsen, detta då dess forskningsområde berör historisk tillämpning och användning, vilket återbärettande av myter sannerligen faller inom kategorin för.       Från detta har samtliga frågeställningar besvarats med en tydlig bild av hur Tinglöf-myten uppstod utifrån Barthes mytbildningsmodell. Hur Tinglöf-myten utvecklades över tid, med tre tydliga sagoskildrare som på respektive vis lägger grundstomme för mytens utvecklingsstadier. Samt vilken samhällelig funktion Tinglöf-myten haft i Ekshärad över tid, från dess skapelse, till vår samtid.