<p>Efter att ha gjort en del research om vampyrer, så märkte jag att de ibland kopplats ihop med varulvar, främst inom film men även i en del litteratur. Dock kunde jag inte hitta så mycket skrivet om deras myters sammankoppling, vilket gjorde att jag fick idén till den här uppsatsen. Syftet med min uppsats är att undersöka hur myter skapas i film, vilket jag gjorde genom en undersökning om hur myterna om varulvar och vampyrer gestaltas i Underworld-filmerna, med fokus på tematiken kring det djuriska och mänskliga. Även om dessa filmer bygger mycket på action, snygga effekter och läskiga monster så finns det ändå en underliggande story som går att koppla till djupare saker. Jag kom fram till att Underworld-filmerna gestaltar vampyrerna som mer mänskliga och varulvarna mer djuriska. Jag kunde även se tecken på andra saker som klasskillnaden, då varulvarna bor i kloaker och tunnlar medan vampyrerna bor i stora herrgårdar och använder avancerad teknikosv. Filmerna kommenterar samtiden genom bland annat dagens genmanipulation-debatt, som man i filmerna kan se gestaltas genom den vetenskapliga biten där de letar efter rätt DNA för att skapa en hybrid mellan varulv och vampyr. Filmerna gestaltar även en rädsla för det okända, det som står utanför samhället, vilket är precis vad varulvarna och vampyrerna gör i Underworld.</p>

Syftet med undersökningen var att se hur Stureplangruppen genom att använda gamla och skapa nya myter behöll en högklassig image samtidigt som gruppen expanderade verksamheten utanför de mest exklusiva adresserna runt Stureplan. Frågeställningarna jag ville besvara var således hur Stureplansgruppens varumärke såg ut, vilka metoder Stureplansgruppen använde för att stärka sitt varumärke med hjälp av bilder på Stureplan.se, hur uppfattades varumärket utifrån olika inställningar till bildernas budskap samt hur varumärket skulle kunna förbättras?  Teorierna jag använde var PR, Reklam och varumärkesteorier då jag ansåg att dessa var bra teorier för att se hur Stureplansgruppen själv resonerade kring sitt imageskapande.  Metoderna bestod av semiotisk bildanalys enligt Barthes modell. Jag ansåg att det var en relevant teori för att hitta de dolda meningarna, myterna, i bilderna jag analyserade. Mitt analysmaterial bestod av tre bilder, två vimmelbilder och en reklambild från Stureplan.se.   Resultatet visade att Stureplansgruppen utifrån dessa bilder i hög grad använde sig av förutfattade meningar om fenomenet Stureplan för att upprätthålla en exklusiv men sexistisk image som redan fanns men som blivit lite skamfilat i media. Bilderna var dock bra exempel på hur gruppen projicerade en exklusiv image. Analysen visade också att budskapen i bilderna uppfattades mycket olika beroende på inställningen till Stureplan. Resultatet visade också att gruppen, utifrån vad de själva sa sig vilja göra, inte skulle behöva förbättra sitt varumärke speciellt mycket.

Efter att ha gjort en del research om vampyrer, så märkte jag att de ibland kopplats ihop med varulvar, främst inom film men även i en del litteratur. Dock kunde jag inte hitta så mycket skrivet om deras myters sammankoppling, vilket gjorde att jag fick idén till den här uppsatsen. Syftet med min uppsats är att undersöka hur myter skapas i film, vilket jag gjorde genom en undersökning om hur myterna om varulvar och vampyrer gestaltas i Underworld-filmerna, med fokus på tematiken kring det djuriska och mänskliga. Även om dessa filmer bygger mycket på action, snygga effekter och läskiga monster så finns det ändå en underliggande story som går att koppla till djupare saker. Jag kom fram till att Underworld-filmerna gestaltar vampyrerna som mer mänskliga och varulvarna mer djuriska. Jag kunde även se tecken på andra saker som klasskillnaden, då varulvarna bor i kloaker och tunnlar medan vampyrerna bor i stora herrgårdar och använder avancerad teknikosv. Filmerna kommenterar samtiden genom bland annat dagens genmanipulation-debatt, som man i filmerna kan se gestaltas genom den vetenskapliga biten där de letar efter rätt DNA för att skapa en hybrid mellan varulv och vampyr. Filmerna gestaltar även en rädsla för det okända, det som står utanför samhället, vilket är precis vad varulvarna och vampyrerna gör i Underworld.

Men and women in advertising - a study of the ads in the magazines Café and Elle is an essay in media and communication studies covering 15hp. The author examines what is considered masculinity and femininity in a variety of advertisements, and which products are linked to masculinity and femininity. Besides this, the author also examines the production of happiness, and how this may differ between men and women. Although stereotypes, myths and metaphors are examined. The essay is examined on the basis of gender theory, and theories about stereotypes and myths. This is examined by using both a less extensive quantitative approach and a more detailed qualitative method. Semiotics is the qualitative method used, which include denotation and connotation that is used as some of the tools. The result of the study shows that masculinity and femininity is something that is separate from each other. Different stereotypes, myths and metaphors could also be found in the material. One of the conclusions is that while masculinity seems to be something that is associated with doing something, femininity seems to be something that is associated with being something. Also happiness is something that differs between men and women.

Denna uppsats beskriver hur Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet bevakar det svenska kungahuset under tre strategiskt valda perioder. Syftet är att ge en ökad förståelse för hur rapporteringen om kungahuset ser ut på nyhetsplats vid skandal likt lanseringen av boken Den motvillige monarken av Thomas Sjöberg med flera, samt vid en glädjande nyhet likt födseln av prinsessan Estelle. För att ge en bild av hur den mer alldagliga bevakningen ser ut undersöks även en slumpmässigt vald vecka. För att besvara syftet utgår undersökningen från tre frågeställningar rörande undersökta artiklars källor, tidningarnas nyhetsvärdering och hovets mediestrategier. I undersökningen har en kvantitativ och en kvalitativ metod använts. Som teoretisk utgångspunkt har teorin om agenda setting samt medieforskaren Kristina Widestedts forskning om hovjournalistik legat till grund. Studiens resultat visar på en obalans i bevakningen av kungahuset. Det finns en tydlig skillnad på morgon- och kvällspressens prioritering av nyheter om kungafamiljen, där den senare är de som skriver mest. Obalansen kan förklaras med ett rivalitetsförhållande mellan kvälls- och morgonpress. Om kvällspressen väljer att fokusera på kungafamiljen som privatpersoner försöker morgonpressen hålla sig till information kring kungafamiljens yrkesroller. Förhållandet leder till att båda tidningsgenrerna förblir trogna de förväntningar som sätts på dem, kvällspressen som tabloid och morgonpressen som faktabaserad. Resultatet blir att kungahuset får en särställning i de fyra tidningarna där granskning lyser med sin frånvaro. I uppsatsens analyserande del ges förslag till en alternativ hovjournalistik samt till vidare forskning i ämnet.

Många människor söker sig till religionen då de hamnar i svåra situationer eller kriser i sitt liv. Det kan ske vid både kriser som sker individuellt och kriser som berör många i ett samhälle. I denna uppsats kommer jag att inrikta mig på den individuella traumatiska krisen och försöka få en förståelse för vad det är i religionen som fungerar som meningsskapande för människan och kan hjälpa henne genom en traumatisk kris. Frågeställningen som jag försöker besvara är: hur kan religionens funktion förstås som meningsskapare utifrån psykologiska perspektiv? För att få svar på min frågeställning har jag valt att utgå från Jungs analytiska psykologi och objektsrelationsteorin.

No description available.

No description available.

Bakgrund: På senare år har män som våldtäktsoffer fått en ökad uppmärksamhet, men fortfarande fokuseras majoriteten av forskningen på kvinnor. Det finns många olika myter och fördomar som tilldelas våldtäktsoffer. Ett offer för våldtäkt drabbas av både fysiska och psykiska men. Vårdpersonal måste kunna se förbi sina fördomar för att ge adekvat och lika vård till alla individer. Syfte: Att belysa skillnader och likheter rörande studenters attityder/föreställningar gentemot män respektive kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt. Metod: En litteraturöversikt gjordes på nio vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet visade att manliga studenter generellt har högre acceptans för våldtäktsmyter gällande både kvinnor och män. Männen visade upp mer negativa attityder mot offren, tilldelade mer skuld och mindre sympati mot offren än de kvinnliga studenterna. Både kön och sexualitet påverkar attityder mot offret, kvinnor och homosexuella män skuldbeläggs generellt mer än heterosexuella män och homosexuella kvinnor. Mäns och kvinnors föreställningar/uppfattningar om våldtäkt skiljer sig även åt och det visade sig att män och kvinnor föreställer sig olika olägenheter vid våldtäkt. Utbildning visade sig vara en faktor som påverkar attityder, där högre utbildning indikerar på mer positiva attityder mot offret. Slutsats: En rad olika myter förekommer och kan kopplas till negativa attityder mot våldtäktsoffer. En skillnad mellan män och kvinnor finns när det kommer till myt-acceptans. Beroende på ett offers sexuella läggning, kön och karaktär förändras synen på den. Klinisk betydelse: Kännedom om dessa myter och attityder kan ligga till grund för framtida utbildning hos personal som arbetar inom detta område och hjälpa till att motverka en sekundär traumatisering för våldtäktsoffer. / Background: In recent years, male victims of rape have gained increased attention, but the majority of the research still focuses on women. There are many myths and prejudices that affect our attitudes toward victims of rape. A victim suffers from both physical and psychological injuries. Health care personnel have to see beyond their prejudices to give a good and equal care towards all individuals. Aim: The aim of this study was to highlight the similarities and differences regarding students’ attitudes/beliefs towards male and female rape victims. Method: A literature review was written based on nine scientific articles with quantitative approach. Results: The results indicated that men generally have a higher acceptance of rape myths regarding both women and men. Men showed more negative attitudes towards victims, allocated more blame and less sympathy toward victims than women. Both gender and sexuality affect attitudes towards victims, women and homosexual men generally received more blame than heterosexual men and homosexual women. Male and female beliefs/perceptions of rape are also different and it turned out men and women produce various nuisances regarding rape. Education were proven to be a factors influencing attitudes, higher education indicates more positive attitudes towards the victim. Conclusion: Different kinds of myths exist and can be connected to negative attitudes towards a victim of rape. A difference between men and women exists when it comes to myth acceptance. Depending on the victims sexual orientation, sex and character the view upon it changes. Clinical implication: Knowledge about these myths and attitudes can be used for future education for personnel working within this area and to help preventing a secondary victimization for the victim.

The purpose of this study is to show how the Swedish newspapers Aftonbladet andDagens Nyheter reported on and described Dag Hammarskjöld as a man and a symbolat the time of his death in 1961. The method for the research has been a qualitativethematic analysis of the content in the articles published from the date ofHammarskjöld´s death to the day after the funeral. The study has been based on theoriesabout newspapers roles in the construction of imagined communities, the use of mythsand the objectifying of abstract ideas in news texts.I have found that the investigated newspapers described Dag Hammarskjöld assynonymous with the United Nations, the world peace and a hope for the future. He wasalso described as a link between the present and the past in the Swedish history at thesame time as he was described as a man of the people. He was representing“Swedishness” in an international context and the cosmopolitan. The Swedish peoplewere described as a silent anonymous group mourning a great man and a fellowcountryman.The study shows that Dag Hammarskjöld became a complex figure thatrepresented not only him self but also Swedish qualities and norms.