Studien syftade till att undersöka och få en förståelse för hur kvinnor, som blivit utsatta för sexuella trakasserier, resonerade kring att anmäla eller inte anmäla brottet till polismyndigheten. Vidare syftade studien till att undersöka kvinnors upplevelser av polismyndighetens bemötande vid en anmälan av sexuella trakasserier. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade djupintervjuer med nio kvinnor i åldrarna 19–30 år. Studiens resultat visade att kvinnorna förde olika resonemang bakom deras val att anmäla eller inte anmäla till polismyndigheten. Att vara ensam i anmälningsprocessen påverkade huruvida kvinnorna ville gå vidare med en anmälan eller inte, där andra offer som också blivit utsatta gav en känsla av validering och trygghet för kvinnorna. Trots att samtliga kvinnor som anmälde upplevde någonting positivt i polismyndighetens bemötande lyftes ändå flertal negativa erfarenheter av polisens bemötande upp. Att polismyndigheten bemötte kvinnorna genom att avråda kvinnorna från att genomföra en anmälan var något anmärkningsvärt i studiens resultat. Slutsatserna är att kvinnors resonemang kring anmälningsbenägenheten går i likhet med varandra och vad tidigare studier inom ämnet visat. Vidare visar studiens resultat även att det finns ett utbildningsbehov inom polismyndigheten gällande bemötandet av kvinnor som utsatts för sexuella trakasserier för att förhindra att den låga anmälningsbenägenheten fortgår. / The aim of this study was to examine and achieve a deeper understanding for how women, who have been subjected to sexual harassment reasoned behind reporting or not reporting their victimization to the police. Furthermore, this study aimed to investigate how women experienced the response they got from the police in a relation to reporting their victimization. The empirical data was collected through semi-structured in-depth interviews with nine women between the ages of 19-30. The results showed that women reasoned in different ways when deciding to report, or not, to the police. To be alone in the reporting process affected whether women wanted to proceed or not. Even though all women who reported their victimization to the police experienced something positive in their response, the negative experiences outweighed the positive. A remarkable finding for the study was that the police themselves discouraged women from reporting their victimization. The conclusions are that women’s reasoning’s behind reporting or not are similar to what previous research has presented. In conclusions, the findings suggest that training for police should emphasize how to initial response to women who has been subject to sexual harassment in order to prevent low levels of reporting.

Många myter finns dokumenterade sedan flera hundra år tillbaka och används fortfarande i diverse moderniserade former. De återspeglar allt från hjältemodiga dåd, moraliska dilemman, skräck inför det okända, politik, till hämnd i alla dess former. Nya myter dyker upp i olika sammanhang och handlar ofta om det som för tillfället är aktuellt, skrämmande eller kring företeelser som är på modet just nu. Men vad är egentligen sant i allt man hör? Vissa myter presenteras ju till och med som nyheter i dagstidningar världen över, med olika tidsmellanrum. Dagens moderna myter känner inte längre samma geografiska gränser som tidigare. Internet till exempel har gjort att myter förflyttas snabbare mellan olika länder. Men ändå verkar mycket kring de moderna myterna samma som det varit i århundraden. Myterna anpassas efter samhället och finns till för att ge svar, råd och vägledning och därför är det även intressant att titta tillbaka på de gamla myter som idag berättas nästan som sagor. Många moderna myter försvinner av sig själva i och med att vår kunskap ökar men ändå finns de kvar som symboler för vår samtidshistoria. Att folk trodde på dessa myter visar på hur vårt samhälle och hur vi som individer har utvecklats. Myterna tycks kunna ge oss en samhörighet och en trygghet i våra snabbt föränderliga liv. För det verkar vara så att många av de moderna myterna uppstår just ur de förändringar och händelser som sker runt omkring oss.

I dagens samhälle utvecklas företag och organisationer ständigt och samhället ställer stora krav på organisationer, allt från att vara mer miljömedvetna till att skapa en mer genusmedveten marknad. Detta innebär i stor utsträckning att organisationer måste förändras för att efterleva de krav som ställs på dem. Utgångspunkten för denna studie var att se till Svenska Ishockeyförbundets förändringsarbete med att främja damishockeyn. Syftet med studien är därmed att se hur förändringsarbetet som Svenska Ishockeyförbundet driver upplevs av aktiva spelare, samt hur väl de har lyckats med de mål som de satt upp. Uppsatsen utgår från ett nyinstitutionellt perspektiv och grundar sig därmed teoretiskt. Tanken är att nyinstitutionell teori ska prövas och användas som analysmedel för att granska Svenska Ishockeyförbundet i relation till respondenternas intervjusvar. För att konkretisera syftet har därmed två frågeställningar utformats; -       Hur arbetar Svenska Ishockeyförbundet för att uppnå målen i förhållande till kvinnofrämjande ishockey? -       Vilken uppfattning har kvinnliga ishockeyspelare kring förändringsarbetet som Svenska Ishockeyförbundet utför?   För att besvara studiens syfte och frågeställningar används en kvalitativ metod i form av en fallstudie. Materialet som samlats in bestod av rapporter från Svenska Ishockeyförbundet och semistrukturerade intervjuer från fem respondenter från samma förening. Uppsatsen har en deduktiv ansats och resultatet från intervjuerna analyserades därtill med hjälp av den teoretiska referensramen, nyinstitutionell teori. Utifrån detta har studien identifierat damishockeyspelarnas uppfattning och förståelse kring förändringsarbetet samt hur de ställer sig till fenomenet. Studien belyser även hur Svenska Ishockeyförbundet arbetar för att uppnå målen för att främja damishockeyn. Resultatet förtydligar vikten av legitimitet och hur isärkopplande verksamheter kan påverka förtroendet till organisationen.

Syftet med den här studien har varit att undersöka och jämföra representationen av män och maskulinitet i livsstilsmagasinet Cafés omslag 2003 respektive 2019. Genom kvalitativ semiotisk analys och utifrån ett feministiskt perspektiv har vi studerat 5 omslag från 2003 och 5 omslag från 2019. I vår studie har vi konstaterat att män och maskulinitet representeras på liknande sätt 2003 och 2019. Exempelvis har vi kommit fram till att rekonstruktioner av stereotyper och kulturella myter framträder i representationen av män och maskulinitet under båda åren. Den huvudsakliga skillnaden är att omslagen från 2003 konstruerar en hegemonisk maskulinitet genom en objektifiering av kvinnor, medan omslagen från 2019 primärt gör det genom en estetisering av män. / The purpose of this study has been to examinate and compare the representation of men and masculinity in the covers of the Swedish lifestyle magazine Café in 2003 and in 2019. Using qualitative semiotic analysis with a feminist perspective, we have examined 5 covers from 2003 and 5 covers from 2019. Our study has concluded that men and masculinity are represented in similar ways in 2003 and 2019. For example, we have concluded that the reconstruction of cultural myths and stereotypes appears in representation of masculinity during both years. The main difference is that the covers of 2003 constructs hegemonic masculinity through the objectification of women, and 2019 mainly through the aestheticization of men.

This study aims to examine intertextual patterns in Greek myths regarding relationships between 35 mortal women and four male gods; Apollo, Dionysos, Poseidon and Zeus, chosen due to their many relationships with mortal women. The material consists of ancient texts from 800 B.C. to 200 A.D. to get a diachronic perspective. Intertextuality as an analysis method is used to bring out similarities and differences between the stories and the characters. A gender perspective is applied to gender roles and what was expected from a man and a woman in Greek society and how the societal values are reflected in myth.                       The analysis addresses how women were presented before the relationship with the god, their treatment in the relationship, if the relationship resulted in a child and how the women’s life turned out after the god’s presence. The results show that there are visible intertextual patterns between myths regarding the relationships between mortal women and male gods. The myths reflect the ancient patriarchal society where women are given little attention, are passive and perceived as victims. The gods and men in these myths are viewed as active, brave, strong and as superior over the women. In contrast to the strong and brave men, the study has concluded that active women can be found, although rarely, but that they were punished for stepping over the natural boundaries of active men and passive women.

Uppsatsen börjar med en inblick i kompositören Karol Szymanowskis liv samt de mytologiska berättelserna han komponerade musik över: "Arethusas källa", "Narcisse" och "Pans flöjt". Studien handlar om att ta reda på hur Szymanowskis musik går att koppla till myterna i fråga och på viilka sätt djupdykningen i ämnet kan påverka mig under instuderingen av verket. Studien består av analyser av mina personliga associationer till musiken samt anteckningar från övningsrummet under instuderingsprocessen. Jag kom fram till blandade slutsatser. Musiken går definitivt att koppla till myterna de associerades med av kompositören, men inte lika omfattande som jag själv hoppats på. Att öva med berättande i fokus var mer gynnsamt i slutet av instuderingsprocessen än i början av den. Resultatet innebär en insikt i betydelsen av att ha specifika personliga associationer till musiken. / <p>Szymanowski - Narcisse</p><p>Schubert - Sonat för violin och piano A-dur</p><p>Prokofiev - Sonat för två fioler C-dur</p>

Denna studie behandlar de didaktiska vinsterna med folksagor i undervisningen på gymnasiet. Vidare undersöks vilka sätt sagor kan användas på för att uppnå utvalda mål i svenskämnets centrala innehåll. I bakgrunden tecknas en bild över litteraturdidaktiken och läroplansteorins utveckling genom åren. Materialet består av en rumänsk och en svensk folksaga som analyseras utifrån av Joseph Campbells mytteori och utvalda delar av den tidigare forskningen som berör maktstrukturer, unga psykologiska utveckling samt sagans normativa innehåll. Metoden som används i detta arbete är arketypsanalysen som grundar sig i Carl Gustav Jungs teori om arketyper. I diskussionsavsnittet presenteras och diskuteras didaktiska vinster som den kompetenta och läsande elever och olika sätt att uppnå målen i det centrala innehållet med hjälp av folksagor. Några exempel på dessa sätt är möjligheten att urskilja och analysera hur makt porträtteras i sagor, hur unga psykologiska utveckling kan ta sig uttryck i sagokaraktärernas resa mot vuxenlivet eller hur berättelsens normativa innehåll kan synliggöra moraliska och etiska aspekter ur olika perspektiv. Avslutningsvis visas i denna studie att användningen av folksagor i litteraturundervisningen på gymnasiet har fördelar både gällande didaktiska vinster och sätt att uppnå målen i det centrala innehållet.

Film och tv-serier är medier som kan bidra till att upprätthålla stereotyper, som i sin tur konstruerar myter om kvinnor och män. Tidigare serier om superhjältar har fått kritik för att ha bidragit med att framställa misogyna ideologier om kvinnor, men på senare år har den stora filmoch serieproducenten Marvel, som skapar superhjälteserier, arbetat aktivt för att skapa ett mer inkluderat superhjälte-universum som innefattar en mer utvecklad syn på kvinnor. Denna studie har som syfte att, ur ett feministiskt filmteoretiskt perspektiv, undersöka hur myter om kvinnlighet konstrueras i den nya superhjälteserien She-Hulk: Attorney at law som kom ut hösten år 2022. Resultatet av analysen, som arbetades fram med hjälp av multimodal kritisk diskursanalys, visar på att det konstrueras flera variationer av myter om kvinnor. I denna serie bekräftas traditionella stereotyper om kvinnlighet, medan den också försöker belysa viktiga utdrag från verkligheten.

Syftet med detta examensarbete är att klarlägga vad den svenska nationella identiteten kan sägas bestå av. Vidare vill vi undersöka om, och i så fall hur, svensk nationell identitet förmedlas genom läroböcker skrivna för gymnasieskolans Samhällskunskap A. Detta gör vi genom att utföra en semiotisk bildanalys av utvalda bilder från tre läroböcker. I en sådan analys läses bilder på samma sätt som text. Vi grundar vår analysmodell på Barthes semiotiska metod för att analysera bilder och deras myter. Vi kommer fram till att den svenska nationella identiteten är starkt förknippad med socialdemokratin och folkhemmet. I folkhemmet vävs tre centrala begrepp samman vilka utgör grunden för den svenska nationella identiteten. Dessa tre är demokrati, medborgarskap och modernitet. I vår analys kommer vi fram till att böckernas bilder förmedlar en svensk nationell identitet baserad på dessa tre begrepp. Vidare finner vi att den svenska nationella identiteten visar sig tydligast i jämförelse med bilder som representerar andra nationer och deras medborgare. Detta betyder att ett kollektivt vi framträder i kontrast till framställningarna av dem i läroböckerna. I den avslutande diskussionen reflekterar vi kring de problem som kan uppstå när den svenska identiteten manifesteras genom att man utmålar den andre som stereotyp. Vi lyfter fram att detta ställer krav på pedagogen att ha ett kritiskt förhållningssätt till de läroböcker som används i undervisningen. / The aim of this essay is to sort out what the Swedish national identity is said to consist of. Further, we aim to examine if, and how, Swedish national identity is conveyed through textbooks written for the course Samhällskunskap A in the Swedish gymnasieskola. In order to do this, we perform a semiotic analysis of selected images from three textbooks. In an analysis of this kind one reads the images as text. Our model for the analysis is based on Bathes’ semiotic model for analysing images and the myths they convey. We come to the conclusion that the Swedish national identity is strongly connected to social democracy and folkhemmet. In folkhemmet three central concepts form the foundation of the Swedish national identity. These three concepts are democracy, citizenship and modernity. In the analysis we come to the conclusion that the textbooks’ images convey a Swedish national identity based on these three concepts. Further, we find that the Swedish national identity is made clearest in a comparison to images representing other nations and their citizens. This means that a collective us is visible in contrast to the representations of them in the textbooks. We reflect upon the problems that can arise when the Swedish identity is manifested through stereotyping the other, in our closing discussion. We focus on the demands that this puts on the teacher to have a critical approach towards the textbooks that are used in the education.

Den här uppsatsen undersöker myten om skogsrået och hur skogsrået gestaltas i nordiska folkhorror-filmer under 2000-talet. I analysen granskas relationen mellan filmerna och gamla sägner, myter och berättelser om skogsrået genom att identifiera vilka likheter och skillnader som finns. De aspekter som diskuteras är skogsråets utseende, karaktär och symbolik och hur filmerna förhåller sig till de gamla berättelserna. Till analysen har använts forskning om skogsrået och Jens Eders karaktärsklocka som metod för en karaktärsanalys. De filmer som har undersökts är moderna tolkningar av gamla myter om skogsrået och bara några få aspekter av myter och av skogsråets karaktär, utseende och symbolik används i dem. Undersökningen visade att det finns några folkloreelement i filmerna, men det saknas mycket av de element som finns i de gamla sägnerna. Det finns därför utrymme att använda flera element på ett mer detaljerat sätt. De gamla myter, sägner och berättelser som finns i Norden är intressanta och komplexa. Det finns potential att de kan användas för att skapa spännande berättelser och samtidigt föra vidare Nordens kultur och traditioner.