Tunnelbanan knyter ihop stora delar av staden. Det finns människor som gärna vill bo kvar runt den t-banelinje de bor på. I denna uppsats analyseras intervjuer med fem personer som bor i stadsdelar dit den Gröna t-banelinjen går. Det undersöks hur t-banan medverkar till att bygga upp identiteten var och en skapat sig under tiden som boende på platsen. Undersökningen tar reda på hur varje person blivit en del av platsen de bor på, och hur platsen har blivit en del av dem. Med hjälp av intervjuerna tas det också reda på vad tunnelbanan kan ha för betydelse utöver att vara ett transportmedel. Studiens resultat visar att tunnelbanan bidragit till platstillhörighet, trivsel och identitetsbygge, men att platsen kan vara rörlig. Personerna kan känna tillhörighet till flera platser, genom möjlighet till rörlighet som tunnelbanan bidragit med. Resultatet visar också att tunnelbanan kan betyda något mer än att vara ett transportmedel, den är såväl landmärke som markör för urbanitet.

Detta är en kvalitativ studie om hur lärare arbetar med skolans närområde i sin undervisning,samt vilken påverkan närområdet har på lärares förutsättningar för undervisning. Studien byggerpå 7 stycken semi-strukturerade intervjuer med lärare på landsbygd och i stadsmiljö. Studienvisar på att lärare på landsbygden använder utomhusmiljön i närområdet mer i sin undervisningän lärare i stadsmiljö. Lärarna i stadsmiljö har däremot större förutsättningar för att göra olikatyper av studiebesök. Utifrån den mer heterogena etniska sammansättningen i stadsmiljöpåverkas lärarnas undervisning i svenska och religion på olika sätt. Förutsättningarna kan alltsåskilja sig åt på olika sätt, men lärare är vana och skickliga på att anpassa sig efter deförutsättningar de har och nyttja dem på bästa sätt.

Syftet med och användningen av Kinda kanal har förändrats sedan kanalens tillkomst. Den kanal som det en gång i tiden planerades för, att transportera varor på och verka för ökad kommunikation har idag fått en annan betydelse. Kinda kanal är fortfarande en kommunikationsled men inte av samma karaktär som vid dess invigning år 1871. Idag fungerar kanalen som en turistbåtled och magnet för näringar som valt att etablera sig i dess närområde för att på ett eller annat sätt direkt eller indirekt dra nytta av närheten till kanalen. Det vackra natur- och kulturlandskapet som omger kanalen lockar varje år många besökare som valt att turista där. Områdets besökare färdas antingen på kanalen med fritidsbåt eller med ett av de två rederierna som trafikerar den eller så besöker de någon av de upplevelser eller attraktioner som finns intill kanalen. Till grund för denna uppsats ligger en förstudie som gjordes sommaren 20051. Denna förstudie ger en översiktlig beskrivning över Kinda kanal som upplevelseområde samt en kartläggning av näringar som attraherar turister. Författaren till förstudien kom fram till att upplevelser kring Kinda kanal bör identifieras dels för att attrahera och locka flera besökare till området och dels för att få turistnäringen kring kanalen att blomstra genom samarbete de olika aktörerna sinsemellan och via gemensam marknadsföring. Förstudien fick mig att fatta intresse för att skriva om upplevelseturism och hur upplevelseturism kan utvecklas i den valda regionen.

<p>Syftet med och användningen av Kinda kanal har förändrats sedan kanalens tillkomst. Den kanal som det en gång i tiden planerades för, att transportera varor på och verka för ökad kommunikation har idag fått en annan betydelse. Kinda kanal är fortfarande en kommunikationsled men inte av samma karaktär som vid dess invigning år 1871. Idag fungerar kanalen som en turistbåtled och magnet för näringar som valt att etablera sig i dess närområde för att på ett eller annat sätt direkt eller indirekt dra nytta av närheten till kanalen. Det vackra natur- och kulturlandskapet som omger kanalen lockar varje år många besökare som valt att turista där. Områdets besökare färdas antingen på kanalen med fritidsbåt eller med ett av de två rederierna som trafikerar den eller så besöker de någon av de upplevelser eller attraktioner som finns intill kanalen.</p><p>Till grund för denna uppsats ligger en förstudie som gjordes sommaren 20051. Denna förstudie ger en översiktlig beskrivning över Kinda kanal som upplevelseområde samt en kartläggning av näringar som attraherar turister. Författaren till förstudien kom fram till att upplevelser kring Kinda kanal bör identifieras dels för att attrahera och locka flera besökare till området och dels för att få turistnäringen kring kanalen att blomstra genom samarbete de olika aktörerna sinsemellan och via gemensam marknadsföring. Förstudien fick mig att fatta intresse för att skriva om upplevelseturism och hur upplevelseturism kan utvecklas i den valda regionen.</p>

Skolan existerar i en globaliserad värld och eleverna ska utbildas till framgångsrika globala medborgare. Skolans samhällsorienterade ämnen fokuserar bland annat på hur vi människor lever tillsammans, dels i vårt närområde och dels i vår globala värld. Syftet med forskningsöversikten är att undersöka vad som kännetecknar forskningen om global undervisning i grundskolans samhällsorienterade ämnen. Det här är en systematisk litteraturstudie där primärkällorna (sju artiklar och en avhandling) kartläggs, syntetiseras och analyseras. Arbetsprocessen började med litteratursökningar och ett urval av primärkällor. Kartläggning och fördjupad analys av forskningsfältet grundades på kodning och syntetisering av primärkällorna. Kvalitativa metoder används i alla studier och deltagarna är vanligen lärare, i vissa fall i kombination med deras elever. Flera studier i det undersökta forskningsfältet visar att lärare är osäkra på betydelsen av begreppet global undervisning. I det undersökta forskningsfältet är det flera artiklar visar på hur lärares bakgrund, diskurs eller perspektivmedvetenhet påverkar implementerandet av global undervisning. Lärares syn på global undervisning verkar dock inte påverka implementerandet. Ett annat vanligt sätt att närma sig global undervisning i det undersökta forskningsfältet är fallstudier där effekten av ett projekt om internationell kommunikation mellan skolor undersöks. Projektens utfall visar att deltagarna har breddat sina perspektiv och dessutom lärt sig mer om sitt eget närområde och sin egen kultur i samband medgenomförandet av projektet.

Studiens syfte är att utifrån ett lärarperspektiv undersöka hur lärare förhåller sig till att använda närområdets platser och byggnader i sin undervisning. Metoden vi har valt att använda är en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer i form av en enkät, då det är informanternas erfarenheter och tankar vi är intresserade av. För att uppnå studiens syfte har vi använt ett konstruktivistiskt perspektiv utifrån Jean Piagets teori om konstruktivismen, samt ett ramfaktorteoriperspektiv. Resultatet av studien visar att lärarna tolkar begreppet närområde olika och att tolkningarna kan delas in i två kategorier: skolans omnejd och staden och kommunen. Vidare visar resultatet att lärarna anser att närområdets platser och byggnader bidrar till att eleverna får en ökad förståelse och begriplighet för sin omvärld, men att det finns flertalet olika faktorer vilka påverkar lärarnas användning av närområden. Slutsatsen är att lärarnas användning av närområden i SO-undervisning har betydelse för elevernas lärande.

Denna studie undersöker hur lärare i ämnet geografi använder sig av fysiska och virtuella fältstudier i sin undervisning. Forskning har påvisat att fältstudier sker i en minskande grad i skolan. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer på tre verksamma lärare i årskurserna 4–6. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan för att ställa mot vad forskningen påvisat. Studien visar att lärarna inte genomför många fältstudier som kräver en längre resa, dock visar studien att lärarna använder sig av fältstudier i närområdet frekvent. Däremot visar studien att lärarnas användning av virtuella fältstudier varierar mycket på grund av varierande kunskap inom området. / This study investigates how geography teachers use physical and virtual field studies in their teaching. Research has shown that field studies are decreasing in school. In the study, semi-structured interviews were conducted with three practicing teachers in grades 4–6. The interviews were transcribed and analyzed to compare with the existing research. The study shows that teachers do not conduct many field studies that require longer trips; however, the study reveals that teachers´ use of virtual field studies varies greatly due to varying knowledge in the field. / <p>2023-06-11</p>

Hälsoskillnader förekommer mellan individer som bor i städer och på landsbygden och en orsak till dessa är fysisk aktivitet. Individers förutsättningar för fysisk aktivitet och hälsa påverkas av den närmiljö där de bor. Syftet var att göra jämförelser mellan stad och landsbygd gällande vuxna invånares upplevelser av samhällsplaneringen för fysisk aktivitet i sin hemkommun och i sitt närområde. En kvantitativ empirisk tvärsnittsstudie gjordes med 321 vuxna invånare som bodde i ett landskap med både stad och landsbygd i Finland. En webbenkät som studerade respondentens bakgrund och upplevelser gjordes, piloterades och delades på Facebook under två veckor våren 2023. Jämförande analyser gjordes med chi-två test mellan stad och landsbygd och upplevelserna samt mellan olika bakgrundsfaktorer och upplevelserna. Multivariata logistiska regressioner gjordes för att utesluta påverkan av andra möjliga samband. Respondenterna var överlag nöjda med samhällsplaneringen gällande både motionsmöjligheterna och rörelsemöjligheterna i sina hemkommuner och närområden. Skillnader förekom mellan respondenterna som bodde på landsbygden och dem som bodde i en stad men utanför centrum (OR: 2,1 95% KI: 1,13-4,06) samt dem som bodde centralt i en landsbygdskommun (OR: 2,4 95% KI: 1,21-4,65) i att uppleva att de kunde utöva den motion som önskas. Skillnaderförekom mellan dem som bodde på landsbygden och dem som bodde centralt i en landsbygdskommun (OR: 3,4 95% KI: 1,39- 8,30) gällande trygghet att motionera i sitt närområde. Invånarna verkar överlag nöjda med samhällsplaneringen gällande både motionsmöjligheterna och rörelsemöjligheterna i hemkommunen och närområdet. / <p>Betyg i Ladok 231010.</p>

De konfessionella friskolorna har de senaste åren varit ett hett diskuterat ämne med omfattande debatter och medial uppmärksamhet som följd. Kritiker har menat att skolorna bedriver en verksamhet som inte är förenlig med de värderingar det är avsett att skolan skall förmedla, medan försvarare har hävdat att skolorna är nödvändiga för att uppfylla kravet på religionsfrihet. Denna studie undersöker om och på vilket sätt de konfessionella friskolorna kan sägas svara mot de krav som ställs på dem utifrån de centrala styrdokumenten. Detta görs genom en idéanalys och kategorisering av de centrala styrdokumenten vilket resulterade i dimensionerna jämställdhet, funktion och kunskapssyn som särskilt viktiga pelare i skolans arbete. Detta kopplas sedan till en systematisk morfologisk analys av samtliga konfessionella skolors senaste tillsynsärende och samtliga anmälningar dessa skolor fått emot sig mellan 2013 och 2016. Studiens resultat visar att även om det finns flera områden där de konfessionella skolorna kan anses sköta sin verksamhet helt i linje med de centrala styrdokumenten så finns det också flera områden, särskilt inom jämställdhet, identitet, innehåll samt verklighetsorientering där de uppvisar allvarliga brister. Vidare bidrar studien med en analysmetod som framgångsrikt kan appliceras inom studiet av ideologiska värdekonflikter.