I denna litteraturöversikt finns en genomgång av artiklar som behandlar No-området och utomhuspedagogik. Målet var att ta reda på hur närområdet kan användas som stöd i No-undervisningen. Resultatet av denna litteraturöversikt visar att utomhusundervisningen inte är den optimala lösningen ensamt, utan bör användas i kombination med den ordinarie undervisningen för bästa resultat. Precis som med all undervisning finns det problemområden även här. De problemen som lyftes var framförallt den tidskrävande planeringen och lärares osäkerhet. Däremot visade det sig att en kombination av inom- och utomhusundervisning gav positiva resultat hos eleverna. Förslag till vidare forskning är att man undersöker om och i så fall vad det är som ger en positiv påverkan hos eleverna när lektionerna sker utomhus.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vad tidigare historiedidaktisk forskning anser om hur närområdet kan användas som en resurs i historieundervisningen, med särskilt fokus på lokalhistoria. För- och nackdelar med att använda närområdet som komplement till traditionell klassrumsundervisning samt hur närområdesstudier kan påverka elevers lärande har också belysts i studien. Den metod som använts vid denna studie är en systematisk litteraturstudie där vetenskaplig litteratur har sökts i databaser för att sedan ligga till grund för denna studies resultat. Resultatet från litteraturstudien belyser att närområdesstudier förekommer i grundskola såväl som på gymnasium. När närområdet ligger till grund för undervisning är det elevernas egen närhet som undersöks och detta skapar konkretion i undervisningen. Ett antal fördelar framkommer i den granskade litteraturen, däribland tillgången till autentiskt material, samarbete med institutioner och studiebesök, elevers förkunskaper, men även att flera delar ur kursplaner för historia kan belysas ur ett lokalhistoriskt perspektiv. De nackdelar som främst framkommer är ekonomiska problem och att lärare finner det tidskrävande att plocka fram lokalhistoriskt material och att planera för undervisning utanför klassrummet. Tydligt är ändå att lokalhistoria och närområdesstudier genom sin konkretion och koppling till elevers egen verklighet skapar intresse och engagemang.

Syftet med studien var att ta reda på hur lärare ser på närområdet och hur de bedriver undervisning i närområdet utanför klassrummet inom de samhällsorienterande ämnena i årskurs 1-3. Vidare var syftet att undersöka vad lärare hade för åsikter om undervisningens inverkan på elevers lärande i årskurs 1-3 samt vad de såg för möjligheter och problem med undervisningsformen. För att besvara studiens syfte intervjuades sex lärare genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en innehållsanalys där mönster söktes i informanternas svar. Resultatet visade att samtliga lärare anser att undervisning i närområdet utanför klassrummet har en positiv inverkan på elevers lärande men att alla lärare inte bedriver undervisning i denna form. Problem som hindrar lärare från att bedriva undervisning i närområdet är tids- och ekonomibrist samt bristen på forskning inom ämnet och vissa lärare saknar även viljan till att bedriva undervisning på detta sätt. I resultatet presenteras även några olika exempel på hur lärare undervisar i närområdet utanför klassrummet och vad de ser för möjligheter med denna undervisningsform. / <p>SO</p>

I Skolverkets läroplan (2011) för ämnet geografi nämns det att fältstudier och exkursioner ska integreras i geografiundervisning på gymnasiet och i grundskolans senare år årskurs 7-9. Geografi är ett skolämne som är relativt nytt i sin nuvarande form och har under en period varit uppdelad inom naturkunskaps- och samhällskunskapsämnena i skolan. Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt fältstudier och exkursioner används inom geografiämnet av lärare i gymnasiet och i årskurs 7-9 i grundskolan i Kalmar kommun. Studien är kvalitiativ där semistruktuerade intervjuer av geografilärare och litteraturstudier har varit till hjälp för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Egenkonstruerade fallstudier användes för att ge en fördjupning till studien, där torg och järnvägsstationen i Kalmar valdes ut, för att undersöka om det är platser i närområdet som lärare eventuellt kan använda i sin geografiundervisning med fokus på fältstudier och exkursioner. I studiens resultat framkommer det att alla lärare i undersökningen är positiva till att använda sig av fältstudier i deras undervisning, men att det krävs planering i god tid, samt att man för en god dialog med kollegor för att kunna vara flexibel i om det finns ett behov av att flytta lektioner. De uppger alla en positiv bild av närområdet i Kalmar som plats för utförande av fältstudier och exkursioner, och fältstudier är något de använder sig av i olika utsträckning inom sin geografiundervisning. Två lärare nämner att de låter eleverna studera bostadsområden i närområdet och hur Kalmars framtida stadsutveckling planeras. En lärare nämner närheten till kusten där eleverna får studera erosion och vittringsfenomen. Alla talar positivt om närheten till Öland och att det är en bra plats för fältstudier och exkursioner.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare resonerar kring lokalhistorisk undervisning, hur närområdet kan utnyttjas i sådan undervisning och vad den kan tänkas ge eleverna. Då det finns lite forskning kring lokalhistoria i grundskolans tidiga del är det just dessa årskurser som varit av intresse i studien. Metoden för den empiriska studien har varit kvalitativa intervjuer med ett antal lärare om deras tankar och erfarenheter kring lokalhistorisk undervisning. I resultatet från intervjuerna framkommer att lärare lägger upp sin undervisning på olika sätt, beroende på de förutsättningar de har för stunden och den elevgrupp de har. Bristen på läromedel med lokalhistorisk anknytning innebär att lärare får kompensera för detta genom egenproducerat material eller genom att utgå från mer allmänna läromedel. I studien framkommer att lärare främst ser fördelar med lokalhistorisk undervisning, som att närområdet erbjuder möjlighet att besöka platser, att kunna berätta på rätt plats anses viktigt. Att elever har förkunskaper i ämnet är en annan fördel som tas upp. De nackdelar som framkommer är främst att planering av lokalhistorisk undervisning är tidskrävande och mer praktiska problem kopplade till studiebesök. Lokalhistoria genom dess direkta koppling till elevernas närhet anses påverka elevernas motivation och intresse positivt.

The purpose of this paper is to investigate in which aspects the public library is affected by its local community. This is re-searched by means of an exemplified case study of a Swedish public library in which we analyze governing documents and the library website with respect to environmental scanning and mar-keting of library services.The research questions are: How are the local community’s demands on the public li-brary being described in the governing document? How is the public library’s response to the demands of the local community being described in the operational plan? How are the demands of the local community, as shown in the governing document and the operational plan, re-flected in the marketing of library services on the library website?Our conclusions are that:The demands of the local community are described in a general fashion in the governing document, but there is a lack of concrete political guidelines.The public library&apos;s response to the demands of the local commu-nity is described to some length in the operational plan, but not with respect to economical factors.The demands of the local community are reflected to some length in the marketing of library services on the library website. Many of the overall themes that we identify in the governing document and the operational plan can be found in the marketing directed towards important target groups. / Program: Bibliotekarie

Syftet med studien är att få förståelse för hur närområdet används i SOundervisningen i årskurs F-3. Vår frågeställning lyder: Hur resonerar lärare kring att använda närområdet i SO-undervisningen i åk F-3? För att besvara forskningsfrågan används en kvalitativ metod och ramfaktorteorin som teoretiskt perspektiv. Studiens resultat och slutsats visar på att lärarna anser att det finns flertalet möjligheter och fördelar med att använda närområdet i SOundervisningen, men att det finns ramfaktorer som kan påverka hur närområdet kan utnyttjas i undervisningen.

Mitt arbete har kretsat kring begreppet hembygd. Jag har bland annat tittat närmre på hurämnet hembygdskunskap såg ut då det mellan 1919 och 1955 fanns som fristående skolämnesamt vilken relevans ämnet har för dagens skola. Genom en enkätundersökning ochlitteraturstudier har jag undersökt på vilket sätt dagens styrdokument betonar studier av och inärmiljön samt på vilket sätt pedagoger i Kävlinge arbetar med detta. Fokus har legat påmetod och material.Trots styrdokumentens tydliga krav på verklighetsnära undervisning visar min undersökningatt undervisning i och om närmiljön är tydligt eftersatt i Kävlinges låg- ochmellanstadieskolor. Enligt pedagogerna är detta bland annat ett resultat av penga-, material-,idé- och tidsbrist. En del av mitt arbete har därför handlat om att färdigställa den bifogadeidékatalogen Kävlinge i skolan, en användarvänlig tipssamling lämplig att använda inför ochunder ett eventuellt arbete om och i Kävlinge.

Hög tillit till samhällets institutioner är viktigt för ett välfungerande samhälle, både ekonomiskt och socialt. I Sverige har vi generellt sett hög tillit till samhällets institutioner, men den höga tilliten kan utsättas för en negativ spiral om det finns grupper i samhället med låg tillit. Hög tillit till polisen medför bland annat ett mer effektivt polisarbete. Tidigare forskning visar att människors tillit till polis i Sverige skiljer sig åt beroende på härkomst. Således verkar det vara så att tillitsnivån till polisen ser olika ut beroende på om du tillhör gruppen infödd svensk, invandrare eller andragenerationens invandrare. Syftet med denna studie är att studera vilka härkomstskillnader det finns i Sverige gällande tillit till polis samt vilka faktorer som kan förklara dessa skillnader. Denna studie är en kvantitativ studie som baseras på ett datamaterial med 1497 respondenter från European Social Survey. Den bivariata analysen mellan härkomst och tillit till polisen visar att andragenerationens invandrare har lägre tillit till polisen i jämförelse med infödda svenskar och invandrare har en högre tillit till polisen i jämförelse med infödda svenskar. Baserat på tidigare forskning studerar vi olika faktorers påverkan på härkomstskillnader i tillit till polisen. Resultatet visar att faktorer som socioekonomi, trygghet i närområdet, synen på i vilken omfattning polisen diskriminerar, synen på polisens bemötande i allmänhet och social tillit inte kan förklara härkomstskillnaderna. Det var endast uppfattningen kring polisens arbetssätt som till en viss del kunde förklara skillnaderna i tillit till polisen mellan infödda svenskar och andragenerationens invandrare.

Denna studie har tagit sin utgångspunkt i att undersöka hur elever och undervisande historielärare i årskurs sex upplever, erfar och förstår den lokala historien i historieundervisningen samt föra en diskussion angående huruvida elevernas historiemedvetande kan påverkas av en lokalhistorisk undervisning. Detta för att kunna jämföra elever och lärarnas syn och uppfattning av lokalhistorisk undervisning. Data till studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer vilka sedan analyserades med hjälp av en fenomenografisk ansats för att sedan ytterligare analyseras utifrån teorier som historia, lokalhistoria, historiebruk och historiemedvetande. Studiens resultat visar skillnader utifrån vad gäller elever och undervisande historielärares formulering av lokalhistoria i historieundervisningen. Skillnaden är att historielärarna talar om lokalhistoria som ett allmänt och näst intill vardagligt fenomen i historieundervisningen medan övervägande elever upplever att de aldrig ens hört talas om begreppet lokalhistoria. Studiens resultat visar likheter i eleverna och historielärares uppfattning om att lokalhistoria kan bidra till ökade kunskaper och förståelse för närområdet samt att det kan levandegöra historien för eleverna i historieundervisningen. Slutligen visar studiens resultat att elevernas historiemedvetande inte påverkas nämnvärt av en lokalhistorisk undervisning. Detta eftersom att lokalhistorien främst är inriktad på det förflutna samt att eleverna endast får ta del av lärarens egen historieskrivning utan att ges förutsättning att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till lärarens tolkning. Vilket resulterar i att tolkande och rekonstruerande aspekter av historien utelämnas.