About a hundred years ago, Sweden became a democracy when women could vote. But what has happened since then? This study aims to investigate how the democratization process has developed with a gender perspective and in a municipal context. Through using political protocols and comparing two municipalities, Markaryd and Ljungby, gender distribution and women´s influence in political decisions from 1971 to 2000 will be studied. Some main result is that representation of women increased during the period of investigation. As this happened, women started to make more claims in the municipality councils. Moreover, the female presence in political parties can be understood through a context of popularity. If a party´s popularity increases, so does the representation of women.

This essay investigates the centralization of schools in the municipalityFridlevstad between 1952-1973. Both a quantitative and qualitative method is used for the research, quantitative regarding the statistic part about population and age composition in the parishes. The qualitative method is used with the handle of the protocols from the municipal council and the local school board.The conclusion of this study is that the politicians were rarely under conflict during the process of school-centralization between these years. Between 1952-1973 the numbers of schools in Fridlevstad municipality went from 14to 3, which more or less got positive effects on the education, in some respects.

Denna uppsats vetenskapliga grund hämtas främst från ekofeminism med tanken om jämställdhetsarbetets samband med miljövård, samt närvarons politik med teorier kring representationens betydelse för den politik som förs. Ekofeministisk teori menar att det finns betydelsefulla samband mellan förtrycket av kvinnor, icke-vita människor, och fattiga på ena sidan och den icke-mänskliga naturen på andra sidan. Detta innebär att kvinnor på ett bättre sätt förstår det förtryck som finns mot icke-mänsklig natur än män. Teorin om närvarons politik menar att det styrande idéfokuserade politiska systemet går miste om viktiga perspektiv och kunskaper som en mer representativ politik kan ge. Närvarons politik utgår från att politiskt underrepresenterade sociala grupper kan bidra med perspektiv och kunskaper som annars förblir ohörda. Utifrån grunden i dessa två vetenskapliga teorier syftar denna uppsats till att undersöka det potentiella sambandet mellan kvinnorepresentationen i EUländernas parlament och EU-ländernas miljöprestanda i Yale University Environmental Performance Index. Detta samband testas med sambandsmåttet Pearsons r samt en multipel regression där fler förklaringsvariabler kontrolleras. Resultatet visar att ett positivt samband existerar och kvarstår även vid kontroll av andra förklaringsvariabler med multipel regression. Dock kan endast 45,8% av den multipla regressionsmodellens variation förklaras av de oberoende variablerna. Det finns alltså relativt stort utrymme för felmarginal, samt att andra faktorer påverkar den beroende variabeln EPI. Resultat ger en statisk bild av verkligheten och kan endast ge svar om sambandet mellan de utvalda variablerna med de avgränsningar som satts och kan inte ge några allmänna sanningar om kvinnorepresentationens betydelse för miljöarbetet i allmänhet. Denna uppsats har belyst sambandet mellan kvinnorepresentationen i EU-ländernas parlament samt deras miljöprestanda utifrån Yale Univeristy Environmental Performance Index. Studien bidrar med intressanta indikationer om kvinnorepresentationens betydelse för det nationella miljöprestanda arbetet samt ger inspiration och stöd för ny kvalitativ forskning inom ämnet.

Det finns ytterst få beskrivningar av kvinnliga musiker och deras musicerande genom historien. I dag syns fler kvinnor på musikfältet, men männen dominerar fortfarande musikmedierna i stort, både vad gäller artister och journalister. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ofta och hur mycket kvinnliga respektive manliga artister syns i musiktidningarna Sonic och Lira musikmagasin, i radioprogrammet Mitt i musiken och i tv-programmet PSL- på festival. Vidare vill jag undersöka hur många av texterna och inslagen som är gjorda av kvinnliga respektive manliga journalister. Med hjälp av dessa två representationsstudier undersöker jag sedan om det finns ett samband mellan artisternas kön och journalisternas kön. Fokus riktas då i huvudsak mot kvinnliga musikjournalisters rapporterande. Vidare vill jag fånga musikjournalisters funderingar kring kvinnor och mäns representation i musikmedierna och hur de ser på sin egen roll som förmedlare av musikjournalistik. Metod: för att mäta frekvensen av artister och journalister har jag använt mig av en kvantitativ innehållsanalys. Vid intervjuerna med musikjournalisterna har jag använt mig av en samtalsintervjuundersökning. Resultat: Det syns fler män än kvinnor i de undersökta analysenheterna. Kvinnliga journalister rapporterar procentuellt mer om kvinnliga än om manliga artister. De intervjuade musikjournalisterna är medvetna om underrepresentationen av kvinnor i musikmedier och menar att den främsta orsaken är att utbudet av artister redan från början är ojämnt. Många av de intervjuade påpekar också att deras urval av artister i första hand styrs av vilka artister de själva tycker är bra.

The purpose of this thesis is to examine in what ways female representation in municipal councils in Sweden has an influence on the quality of eldercare. The theory of the politics of presence constitutes the theoretical framework. The theory suggests that eldercare is one of several issues that are in women’s interest and hence is best represented by female politicians. According to Statistics Sweden (SCB), the elder part of the population will increase with 76 percent over the coming 20 years. It is a remarkable demographic change and, therefore, it is of interest to map out what influence female politicians have on eldercare as a political matter. To do this, statistical analysis, primarily multiple regression, is used as the methodological tool. The results indicate that female representation does not have a significant effect on the quality of eldercare. After controlling for institutional and structural variables, it appears that the portion of elderly amongst the population is what has the most evident effect on the quality of eldercare. Some final words are given on how to interpret the results, and when placing this study in relation to earlier research, it is however argued that there is not sufficient support to question the relevance of the theory of the politics of presence.