Studien behandlar specialpedagogiskt stöd i nätbaserad vuxenutbildning. Syftet är att bidra med ökad kunskap om hur man kan möta och stödja eleven för att eftersträva ökad tillgänglighet. Problempreciseringen handlar om på vilket sätt ökad tillgänglighet eftersträvas genom att lärare, studie- och yrkesvägledare, kurator och specialpedagog möter och stödjer elever. Dessutom identifieras utvecklingsområden. Inledningsvis genomfördes en enkät med eleverna och denna låg till grund för två fokusgruppintervjuer. Den ena gruppen bestod av lärare och den andra gruppen utgjordes av studie- och yrkesvägledare, kurator samt specialpedagog. Resultatet visar att det finns flera sätt att uppmärksamma och identifiera behov av extra anpassningar samt olika former av anpassningar, men även några utvecklingsområden. Sådana exempel är att vid bristande studieaktivitet bör lärare undersöka orsaken till detta samt rutiner för systematiskt arbete med uppföljning och utvärdering behöver skapas.

Undersökningen klargör föräldrars olika uppfattning om förskolans dokumentationsarbete och gjordes utifrån en kvalitativ metod med ett sociokulturellt perspektiv som forskningsbakgrund.Resultaten visar att föräldrar känner sig mer delaktiga i sina barns vardagar genom att ta del av förskolans dokumentation. Ur ett sociokulturellt perspektiv kan dokumentation ses som en artefakt som samspelar mellan föräldrar, barn och pedagoger. Pedagoger och föräldrar har olika syfte med dokumentation. Undersökningens resultat visar också på stor spridning i vad föräldrar vill ha ut av dokumentation och hur de använder sig av den.

Syftet med uppsatsen var att ur ett pedagogiskt perspektiv utveckla mer kunskap kring vad som kan föranleda avhopp i nätbaserad utbildning och hur relationen till utbildningskontexten ser ut. Det empiriska materialet utgörs både av intervjuer med lärare och studenter. Både studenter och lärare kom från nätbaserade kurser i tre olika ämnen. Dessutom genomfördes en observation av de lärplattformar som användes i kurserna med avseende på den kommunikation som hade ägt rum. Studenterna som intervjuades var dels sådana som funderat på avhopp men också de som hoppat av. Till studenterna ställde jag frågor kring kurssituationen och deras tankar kring avhopp och använde mig av frågeteman, där jag hämtade inspiration från tidigare gjorda studier om avhopp för att hitta lämpliga teman. Lärarna fick berätta om sina tankar dels kring hur de strukturerat upp sina kurser men också hur de såg på avhopp. Slutligen jämfördes alla tre aspekter: observationen, studenters och lärares svar. Resultatet visade att fenomenet avhopp var mångfacetterat och att det går att undersöka detta vidare ur flera olika perspektiv. Dialogen var av stor betydelse för avhopp, dock såg behoven olika ut. Det visade sig att både oerfarna och erfarna studenter hade behov av dialog och samarbete med andra. I denna studie var det inte självklart att erfarna studenter skulle vara mer självgående än andra. Både studenter och lärare tycktes vara överens om att det förelåg en attityd om att nätbaserade kurser var en enklare variant jämfört med campuskurser.

I takt med att samhället utvecklas skapas nya möjligheter vad gäller utbildningsformer. Detta arbete syftar till att ur ett specialpedagogiskt perspektiv analysera och problematisera nätbaserad utbildning. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där fokus var på att identifiera faktorer kopplade till inkludering samt hur den digitala miljön kan förstås i förhållande till andra miljöer inom tillgänglig lärmiljö. Resultatet visar att det finns flera faktorer som påverkar inkludering både på organisations-, grupp- och individnivå samt att den digitala miljön kan förstås på flertalet olika sätt i förhållande till de andra miljöerna.

The aim of this study is to better understand how oracy education is viewed by a selection of active intermediate-school teachers in the school-subject Swedish. Oracy in the intermediate-school level of education is a subject which is rarely researched and this study thus seeks to broaden the base of knowledge available to future studies. Data was gathered through internet-based interview questions sent to respondents from a selection of Swedish schools as well as teacher students. This was then analysed through a discourse-analytic method. Through the use of this method, common themes were identified within many of the respondents’ answers which in turn pointed to some discourses about oracy. What I found was that common topics circled around the pupils and the classroom climate, Oracy in education and time in both a resource- and fairness perspective. These made up for three main discourses in the material: A preparatory-activities discourse concerning how the pupils are to be prepared for oracy education. This was separated into two discussions about: (1) the maturity of the pupils and (2) teaching proper preparation strategies. A benefits discourse centring on how the student benefit from oracy education. The respondents’ statements point towards there being two benefits of oracy education: (1) its role in providing a well-rounded education and (2) it acting towards their own personal maturity as speakers. A resource discourse which addresses the time-aspect of a teacher’s practice. Two main parts of this discourse focused on: (1) how teachers save time by taking notes during oral examination forms and (2) The problems with fairness faced when time constraints force an oral exam to be split into more than one period.

Den här uppsatsen handlar om muntlig lärarrespons för vuxna inlärare i svenska som andraspråk i en nätbaserad undervisningskontext. Syftet med uppsatsen är att undersöka muntlig lärarrespons i en nätbaserad undervisningskontext för vuxna inlärare i svenska som andraspråk genom att rikta fokus mot lärares såväl uttalade användning av respons som uppfattningar om respons. Tidigare forskning (Jakobson, 2019;Hyland, 2001; Hirsh & Lindberg, 2015; Skolforskningsinstitutet, 2020; Åkerfeldt &Hermansson, 2020) belyser vikten av interaktion för lärande och framför allt i en kontext där de studerande inte befinner sig i ett fysiskt klassrum. Denna uppsats utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv eftersom den relationella aspekten av respons betonas. I denna uppsats används en kvalitativ enkätundersökning som metod. I undersökningen deltar fyra lärare som undervisar vuxna inlärare i svenska som andraspråk i en nätbaserad undervisningskontext vid ett svenskt lärosäte. Sammantaget visas i undersökningens resultat att det är vanligare att ge muntlig respons i grupp än individuellt i en nätbaserad undervisningskontext för vuxna inlärare i svenska som andraspråk och att den muntliga responsen oftast ges i stunden. Detta kan vara ett sätt för lärarna att främja och öka interaktionen i det virtuella klassrummet, vilket indikerar att lärarnas respons präglas av undervisningsmiljöns kontext och att interaktion är en förutsättning för lärande. Resultatet visar även vikten av tydlighet när lärare ger muntlig respons i en nätbaserad undervisningskontext. Lärarna i undersökningen upplever att de studerande föredrar att få muntlig respons på grammatiska strukturer, ordval och uttal via ett förslag, ett specifikt beröm och en specifik kritik.

Studien har genomförts med stöd i en kvantitativ enkät om vad som påverkar inställningen till online-utbildning. Genom Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) samt tidigare forskning har 5 faktorer valts att undersökas som möjliga faktorer till vad som påverkar inställningen till online-utbildning. Dessa är kön, ålder, attityden till teknologi, upplevd läs- och skrivförmåga samt upplevd autonomi. Av dessa faktorer påvisar framför allt upplevd läs- och skrivförmåga, upplevd autonomi och attityden till teknologi kunna påverka inställningen till online-utbildning. Även ålder tenderar att påverka inställningen till online-utbildning. Ovannämnda faktorer kan anses särskilt viktiga vid arbete med online-utbildningar. Slutsatser av studien är fortsättningsvis uppmärksammandet av en utmaning i att utveckla online-utbildning, som verktyg, till att kunna bidra med samma inlärningsmöjligheter som vid traditionell/klassisk utbildning samt att motivation är ett fält som borde vara väl utforskat vid utformningen av online-utbildning för att maximera lärresultatets möjligheter vid online-utbildning.

In recent years, distance courses combining online studies with physical meetings on campus have become increasingly common as an alternative to regular campus courses, even in vocational training programs with extensive practical skills components. This thesis is focused on the implementation of distance firefighter training in Sweden and the ways in which this intervention has affected training activities and participants, as well as on the impact that historical and contextual training aspects have had on the implementation process. Based on a sociocultural and activity theory framework, a longitudinal, comparative study was made of the distance and campus study modes, focusing on those challenges, contradictions and changes resulting from this intervention that have had the greatest impact on the students’ learning processes, the instructors’ teaching roles and the basic training program as a whole. Four data collections were made over a period of about five years. The data consisted of interviews with students and instructors, observations of practical exercises, logbook notes and general documents pertaining to the training programme. Three phases were identified in the implementation, viz. an introduction phase, an extension phase and a consolidation phase. The introduction phase was characterized by a focus on instructor-driven approaches where the instructors’ traditional one-way knowledge transfer approach to teaching was gradually re-assessed, which made possible the introduction of a technology-supported, more process-oriented and student-centered course design. This resulted in the distance students beginning to take greater individual responsibility for their studies than the campus students, who proved to be more dependent on the knowledge imparted by their instructors. The extension phase, during which other instructors, usually with little experience of technology-supported teaching, and additional student groups were included in the distance training, was characterized by a normalization of the changes brought about during the introduction phase, meaning that, to some extent, they tended to shift in the direction of the traditional knowledge transfer and practice-oriented approaches of the campus training mode. This tendency can be attributed to conflicts between the instructors’ conceptions of the online learning environment and their views of how vocational training should be conducted. The manner in which they dealt with these conflicts can be summarized as quiet resistance, manifested by reduced online presence, less support to the distance students and a continued focus on their commitments on the campus program. Over time, this appears to have resulted in the distance students adapting their study strategies to the dominating attitudes in the training program and spending less time interacting online. Although these patterns also occurred in the consolidation phase, it would appear that during this phase the distance students developed their own goal-oriented and self-directed learning strategies. An important conclusion of this thesis is that the traditional attitudes commonly found in the firefighter profession had less impact on the distance students’ learning processes than on those of the campus students. Furthermore, it was found that the implementation of the distance mode was a catalyst that brought to light conflicting views about the program’s goals and core content, and contributed to established attitudes to teaching and learning being challenged. However, it also contributed to some extent to changes in the approaches to teaching. Finally, the thesis demonstrates that the gradual changes in course design and the division of responsibility between instructors and students in the technology-supported distance mode resulted in the students becoming more goal-oriented, more focused on exercise preparations and better able to participate in exercises in a manner that deepened their understanding of the complexity of exercises.

Detta projekt fokuserar på distansstudenter och deras studiesituation i tre nätbaserade kurser. Genom en empirisk studie bestående av samtal med studenter och lärare, samt deltagande observation, har vi försökt finna lösningar för att förbättra studenternas lärandemiljö. De sociala faktorerna visade sig vara av stor betydelse i en studieform som tidigare kännetecknats av isolation mellan studenter och lärare. Projektet visar på hur en nätbaserad utbildningsplattform genom enkla tekniska lösningar kan ta hänsyn till studentens behov i fråga om att stödja kommunikation och samarbete.

A system to regulate both quality and sustainability regarding Swedish tourism industry is under way. In order for the system to be successfull it needs to be accompanied by an education, in this case a net based education is studied. High requirements are demanded for a successful net based education for a sustainable tourism industry. This is valid both for the didactic area,  which is how an education is structured and planned and in the organisational area, which is how and education best is implemented in a company. The aim with this study is to increase the understandings of which aspects that are important for  developers  if this net based education. The study was conducted at three hostels in Stockholm with surrondings.  Both managers and  employees participated in the study.  The managers where interviewed and got to answer a questionniare. The employees participated in a workshop. The outcome of this study indicates that education is  needed for  a successful system. Following the resut an analysis and discussion from where a  couple of  conclusions and recommendations is derived  for a successful  development  of a net based education in quality and sustainability for hostels. These are in summary  that: The education should consist to a great amount social activities. The education should promote questioned reflections in collaboration with others. The education should be relevant for every participant. It should exist a common part which is the same for every participant. Good leadership is of most importance when implementing a new education. The education should be attached with sufficient implementation information. A net based forum should be established as a complement to the education. / För svensk besöksnäring utvecklas ett kvalitets- och hållbarhetssystem som går under namnet Hållbar Besöksnäring. Inom ramarna för det systemet ska en nätbaserad utbildning tas fram. En framgångsrik nätbaserad utbildning för en hållbar besöksnäring ställer höga krav. Dels på det didaktiska planet, dvs hur struktureringen och planeringen av lärandet ska gå till, och dels på det organisatoriska planet, dvs hur en utbildning bäst bör föras in på ett företag. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för vilka aspekter som är viktiga att ta hänsyn till vid framtagandet av en nätbaserad utbildning för en hållbar besöksnäring. Undersökningen genomfördes på tre vandrarhem i Stockholm med omnejd. Både verksamhetschefer och personal deltog i undersökningen. Verksamhetscheferna intervjuades och fick svar på frågor i en enkät. Personal deltog i en workshop. Resultatet pekar på att en utbildning behövs för att kvalitetssystemet ska lyckas. Efteratt resultatet presenterats följer en analys och diskussion varifrån ett antal slutsatser och rekommendationer härleds för en lyckad utveckling av en nätbaserad utbildning inom kvalitet och hållbarhet för vandrahem. Dessa lyder i sin sammanfattning att: Utbildningen bör innehålla en till stor del sociala moment utbildningen bör främja kritisk reflektion i samarbete med andraUtbildningen bör vara ytterst relevant för varje deltagare Det ska finnas en gemensam del som är lika för alla i kvalitetssystemet Ett gott ledarskap är av yttersta vikt vid införandet Utbildningen bör åtföljas av tillräckling implementeringsinformation Ett nätbaserat forum bör upprättas som komplement till utbildningen