The aim with this study is to through a research summary review experiences of growth and the parents caring ability among children who has grown up with parents having intellectual disabilites, and by empirical data illustrate how these persons today describe their childhood, their parents caring ability and other cicumstances that have affected the growth. The results from the research summary are then to be compared with the results from the empirical data in purpose to review similarities and discrepancies. The study has a qualitative approach and it is based on foundings from earlier research and interviews with four women whos mothers have intellectual disabilities. In the existing research of this issue there is a clear dichotomy between whether the researchers have focused on either the children or the parents. In both perspectives there are different conceptions about whether a person with intellectual disabilities have the capacity to care for and raise a child, as there is about how the parents intellectual disaparment affects the child. The womens stories of the childhood are obviously unique, but they also have many experiences in common, both among themselves as with what has been found in research. Children of parents with intellectual disabilities have been classified as a risk group, wich has been shown by reversed roles for child and parent, lack of attachment to the parents and by insufficient care. Despite the difficulties that the women have faced, they describe many parts of their lives in positive terms today. There seems to be other influences in addition to the parents intellectual capacity that affect theese childrens outcomes. The informal network has been pointed out as an important factor of how theese families cope with their daily lives, both by other research and the women participating in this study. Close contact to at least one other adult beside the biological parents is also considered promotive, as well as higher education. Key words: Intellectual disability, child, parenting, attachment, network, dichotomy.

Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om deltagande föräldrars upplevelser av projektet ”Aktiv Förälder”. Studiens frågeställning var: Hur upplever deltagande föräldrar i projektet ”Aktiv Förälder” dess innehåll och mening? För att besvara frågeställningen tillämpades en kvalitativ metod där intervjuer genomfördes med fem deltagande föräldrar och projektledaren. Gemensamt för föräldrarna var upplevelsen av att nätverket kring dem hade påverkats och utökats, och att det nu utgjorde ett stort stöd för föräldrarna. Deras kognitiva tankebanor tycks ha påverkats genom tillägnande av nya kunskaper hos föräldrarna och de har stärkts i sina föräldraroller. Studiens resultat analyserades utifrån en hermeneutisk vetenskapsfilosofi där analysverktygen var systemteori, med dess nätverks- och rolltänkande, kognitiv teori och empowermentteori. En möjlig tolkning av resultaten kan vara att deltagande i projektet ger föräldrarna en möjlighet att bli just aktiva föräldrar. De får verktyg som hjälper dem att bli mer aktiva i sin föräldraroll, beträffande relationen till alkohol och droger ibland deras ungdomar. Resultaten ligger i linje med liknande diskussioner som finns i forskningslitteraturen.

Bakgrund: Ett industriellt nätverk definieras som ett nät av företag och relationer har kommit att bli en viktig del av de industriella nätverken. En relation har vuxit fram när kunden anser att kund och leverantör tänker på samma sätt. En individs sociala identitet frambringas mellan individens identitet och den image som omvärlden har och återspeglar. Detta medför att relationer kan skapa olika varianter av identitetsskapande inom företag men även mellan företag. Identitet kan ses som att den skapas genom relationer till omgivningen och dessa relationer involverar personliga kontakter. Syfte: Med denna uppsats avser vi att påvisa de mekanismer i en industriell tjänsterelation, vilka en leverantör styr över, som kan leda till att företagskunden identifierar sig med leverantören. Genomförande: Studien bygger huvudsakligen på teorier som behandlar nätverk, relationer och företags- och individers identitetsuppbyggande. Uppsatsen är skriven ur ett leverantörsperspektiv och sex intervjuer från leverantören Hilton har genomförts samt två kundintervjuer från Skandia och BTI Nordic. Resultat: Industriella relationer existerar på individnivå. Detta är mycket framträdande i en tjänsteleverantörs agerande då produkten skapas i interaktion med kunden. Av detta kan man urskilja att även identitet skapas i individ och inte i företag som helhet. Två mekanismer i en industriell tjänsterelation har påvisats som leder till att företagskunden kan identifiera sig med leverantören; anpassning och internt identitetsskapande. För att leverantören ska kunna skapa identitet i sin kund krävs det att denna gör en anpassning av de identitetsgenererande faktorerna, vilka tar sig uttryck i relationen. Det handlar om att sammanfoga och anpassa de identitetsdrivare som skapar identitet; gemensamma värderingar, personifiering, befogenhet, varumärke, professionalism, prioritet, engagemang, kommunikation och lojalitet. Det har framkommit att kundföretaget söker leverantörens företagsidentitet, men att denna trots det överförs på individnivå. Således är det avgörande att individen inom leverantörsföretaget genom sin relation till kund kan överföra företagsidentiteten. Det är därför av vikt att leverantörsindividen identifierar sig med sitt företag.

Cluster is a term that during the 70-, 80- and 90ties has come to be of increasing interest due to the globalisation of the economic society. A cluster is defined as a geographically limited area where a number of companies and other organisations/institutions whom collectively create an environment signified by innovation and progress. Our initial browse of the available theories concerning clusters showed an abundance of research in the area, albeit with more focus on national economics. The roll, the motives and the company’s perspective on a cluster environment however, was an area lacking in research. The main purpose of the study was thus defined as addressing these factors and presenting them from the view of the individual company. Furthermore the study results in the formulation of a model which is to act as a form of roadmap to a cluster environment. The purpose of which is to aid companies in their awareness of the components of a cluster and in their interactions within the cluster. The paper is based on a qualitative study which focuses on a Swedish cluster environment, namely Kista Science City located in Stockholm, which by many is considered to be the “Silicon Valley” of Sweden. Several interviews, combined with a thorough study of the available theories concerning clusters, constitute the basis of our analysis and conclusions. The paper identifies several types of roles and motives emphasizing the advantages of being located in a cluster environment. These and a more comprehensive mapping of a cluster environment and the factors therein, relevant to the companies, are presented in the CICE model (Corporate Integration in a Cluster Environment). Keywords Cluster Network Network organization The CICE model / Kluster är ett begrepp som blivit alltmer aktuellt i takt med att ekonomin globaliserats under 70-, 80- och 90-talen. Ett kluster är ett geografiskt begränsat område där ett antal företag och andra aktörer gemensamt skapar en innovativ och framgångsrik utvecklingsmiljö. Vår initiala litteraturstudie visade på att det fanns en mängd forskning inom området, dock på en mer nationalekonomisk nivå. Det enskilda företagets roll, motiv och klusteromgivningsperspektiv var en vinkling som negligerats. Studiens syfte blev därmed att identifiera just dessa faktorer utifrån ett företags perspektiv. Vidare resulterar studien i en modell som ska fungera som en form av karta över klustermiljöer. Genom denna ska de bli mer medvetna om sin omgivning och på ett bättre sätt utnyttja de fördelar som en klustermiljö kan innebära. Uppsatsen har en kvalitativ inriktning och fokuserar på ett specifikt klusterområde, nämligen Kista Science City vilket av många anses vara Sveriges svar på Silicon Valley. Ett flertal intervjuer kombinerat med en grundlig litteraturstudie utgör basen för analys och slutsatser. Studien lyfter fram ett flertal typer av roller samt motiv till att företag bör agera i klustermiljöer, samt de fördelar som detta innebär. Dessa och en grundligare kartläggning av en klustermiljö och de faktorer som är relevanta för företag presenteras i CICE modellen (Corporate Integration in a Cluster Environment).

Globaliseringen har bidragit till svenska företags etablering på utländska marknader och en etablering kan ibland vara en riskfylld process där företagen möter diverse svårigheter som kan bero på hinder i form av nya förutsättningar och regelverk som företag inte är vana vid från hemmamarknaden. Det här har lett till frågeställningen om hur detaljhandelsföretag hanterat den osäkerhet som uppkommer i samband med en utlandsetablering. Genom att studera några detaljhandelsföretags etableringsprocesser i Ryssland var syftet att identifiera de förutsättningar på den nya marknaden som har påverkat företagen samt hur de i praktiken har hanterat dessa för att minska osäkerheten under etableringen. Representanter för Gul & Blå, IKEA, Oriflame, Terrakultur och Swedfund intervjuades angående deras etableringar i Ryssland. Utifrån de valda teorierna rörande internationaliseringsprocesser, vilka härrör från Dunnings OLI-teori, transaktionskostnadsteorin, Uppsalaskolans nätverksteori, Porters etableringshinder samt teorier om kulturavstånd, genomfördes analysen i förhållande till empirin. De förutsättningar som påverkar företagen på den nya marknaden är främst byråkrati, korruption och nödvändigheten att ha relationer med andra aktörer på marknaden. Undersökningen har visat att företagen hanterar osäkerhet genom att ha kontroll över verksamheten där närvaro på den nya marknaden genom nybildning av bolag är en väsentlig del. Genom att företag har kunskap om och erfarenhet från marknaden sedan tidigare, tillgång till goda relationer, anpassning till gällande marknad, engagemang och tålamod samt med uppdatering av de snabba lagförändringarna, kan de justera sitt agerande i osäkerhetsreducerande syfte.

The purpose of this essay is to contribute to an extensive understanding of former criminals and addicts. These people are facing several difficulties and possibilities during childhood, adolescence, the active period, the turning-point and life after the turning-point and we have examined what they might consist of. In this survey we have applied a qualitative method and collected our basis from interviews with former criminals and addicts. Criminality and addiction is a complex problem. There are many different factors which contribute to develop this. The most differential factors are; insecure childhood, low self-esteem and wrong kind of friends. We have discovered that it is a long process filled with difficulties which leads to weary of the lifestyle and ultimately to a turning-point (maturing out). Further we found the importance of a non criminal network connected to the turning-point and the life after that.

I min undersökning granskar jag tillsättandet av församlingstjänster, såsom pastor, församlingsföreståndare, äldste etc., och ledarskapsfrågor inom den svenska pingströrelsen. Frågeställningarna, vilka har besvarats med hjälp av kvalitativa intervjuer, observationer och skriftliga frågeställningar via e-post, är hur och av vem/vilka kallas och görs urvalet av sökande till en församlingstjänst? Vidare frågas: är utbildning avgörande för att erhålla en tjänst och hur ser man på Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium (PTS) och spelar sociala nätverk någon roll vid en urvals- och tillsättandeprocess samt och hur ser aktiva ledare inom pingströrelsen på ledarskap idag? Förutom dessa ovannämnda frågeställningar är ett annat syfte att, utifrån Pierre Bourdieus fältbegrepp (fält, habitus och kapital) och förklaringsmodellen sociala nätverk, undersöka och kartlägga om den svenska pingströrelsen ett autonomt religiöst fält. Undersökningens resultat uppvisar att Bourdieus teorier både bidrar med förståelse för och att de förklarar hur och av vem/vilka som kallar kandidater till församlingar och hur tillsättande av tjänster görs samt vad som avgör om en person skall erbjudas tillträde. Fält- och kapitalteorierna, samt förklaringsmodellen sociala nätverk, klarlägger även rådande attityder och tillämpning angående utbildning, ledarskapssyn samt explicit kartlägger att den svenska pingströrelsen är ett religiöst, implicit heterogent, autonomt fält.

Demenssjukdomar är mycket utbrett och hör till de stora folksjukdomarna i Sverige. Den mest vanliga är Alzheimers sjukdom. Ofta då vi tänker på sådana tragiska livsöden är det lätt att relatera dem till människor som är i åldern sextiofem år eller äldre. Dessvärre finns det även personer som drabbas i ett tidigare skede i livet vilket kan vara redan vid femtio års ålder. Syftet med denna studie är att studera livssituationen för dessa ”yngre” personer med demens eller demensliknande symptom boende på en gruppbostad. Vi kommer dessutom att diskutera förändringen av livssituation i dagsläget jämfört med innan denna verksamhet startades. I vår kvalitativa studie har vi genomfört tre intervjuer med anhöriga till dementa personer som bor på detta gruppboende samt en fokusgruppsintervju med fyra medarbetare på detsamma. Detta har vi gjort med anledning av att få en förståelse för hur livet kan se ut för demenssjuka personer både innan och efter inflyttning till den aktuella boendeverksamheten. I analysen av våra informanters utsagor har vi bland annat utgått från Goffmans teori och begreppet stigma. Denna teori anser vi vara mest lämpad i relation till vår studie. I våra intervjuer med anhöriga samt medarbetare framkom tydligt hur livssituationen ser ut i dagsläget jämfört med tiden innan inflyttning till det aktuella boendet. Samtliga var enhälligt överens om att livssituationen i dagsläget är mer tillfredställande nu, jämfört med hur den var innan. Vår slutsats av informanternas beskrivning är att det skett en positiv förändring gällande de demenssjukas omvårdnad, boendemiljö samt sociala nätverk.

Utvecklingen och marknadsföringen av ett samhälle som turistdestination, kan generera många fördelar, bland annat genom ökad sysselsättning och infrastrukturella förbättringar. Samtidigt kan en okontrollerad exploatering leda till negativa konsekvenser utifrån kultur- och naturmiljöaspekter. Utifrån denna vetskap har planeringsperspektivet till stor del fått en dominerande roll inom diskussioner och forskningslitteratur. Det finns dock fler faktorer som bör beaktas i destinationsutvecklingssammanhang, varav samarbete och nätverk samt destinationsmarknadsföring utgör viktiga aspekter. Med fokus på, och en teoretisk förförståelse för dessa begrepp angriper denna studie de två fallstudieobjekten Ornö och Utö i Stockholms södra skärgård i syfte att utröna hur begreppen påverkat de skilda utvecklingar som skett på öarna. Utö präglas av ett starkt samarbetsklimat där aktörer, med turistbyrån som samordnande funktion, skapat en gemensam identitet och en enad marknadsföringskanal utåt. Genom att samordna resurser skapas även ett nätverk där kunskapsspridning och samarbete leder till positivt resursutnyttjande. Lokalbefolkningen på Utö känner en delaktighet i den utveckling som sker och en positiv attityd råder, inte minst genom att de flesta är direkt anknutna till näringen genom sina eller anhörigas arbetsplatser. På Ornö råder å andra sidan en brist på kommunikation aktörer emellan, liksom avsaknad av entreprenörskap och kunskap om näringen, vilket lett till att försök till fungerande samarbeten stagnerat. Dessutom leder ett bristande förtroende till turistbyråns kunskap och erfarenhet till att en position som samordnare inte kunnat utvecklas. Detta har i sin tur lett till en svag och fragmenterad marknadsföring liksom att lättillgängligheten för besökare försvårats då det saknas ett lättöverskådligt helhetserbjudande. / The development and marketing of a destination can contribute with benefits such as employment growth and infrastructural improvements. At the same time, uncontrolled exploitation can have the reverse effect and work negatively on sensible cultural- and natural environments. Knowledge about these effects has, in discussions and literature about destination development, led to the dominating roll of the perspective of planning. Meanwhile there are other important factors to consider when looking to the big spectra. In this context collaboration, networking and destination marketing becomes significant aspects to review. With a focus on, and theoretical preunderstanding for, these concepts this thesis will focus on the two case-studies of Ornö and Utö, two neighbouring islands in the archipelago of Stockholm, Sweden. In spite of their physical similarity the two islands have undergone very different developments as tourism destinations. The purpose with this thesis will therefore be to determine how the concepts of collaboration, network and destination marketing have influenced the development of the islands.

A conference is not only a meeting but an experience as well. The purpose of this study was to analyze and evaluate four conference organizers within the area of Stockholm Sweden, and to identify their range of activities. Studies were made regarding these conference organizers and how they cooperate with other companies to offer a wider aspect of range. The purpose was also to find out how the demand side of the market appears. The demand side of the market could give an implication of how the conference organizers appear from their perspective and how the conference organizers adjust to their demand. This study attempted to find out if and how these four conference organizers had power to be competitive on the fierce market of conference.A qualitative method was chosen where interviews with conference organizers and conference participants were performed. The conclusion of the study is that one-day -conferences are more often held at geographical more central conference facilities and overnight conferences are usually held at less central conference facilities. These less central facilities are the ones that are in a bigger need of a cooperative scheme to be able to offer competitive conferences. Though the four conference organizers are using different methods they are all successful. By taking advantage of their respective geographical position and networks they provide their own conditions for success