Det pågår just nu en debatt i Sverige kring huruvida eget bruk av narkotika bör avkriminaliseras eller inte, och argumenten för och emot en avkriminalisering är många. Syftet med den här studien var därför att undersöka hur socialarbetare som arbetar inom missbruk- och beroendevården ställer sig till debatten kring huruvida eget bruk av narkotika bör avkriminaliseras eller inte. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med socialarbetare som på olika sätt arbetar med missbruk- och beroende av narkotika. Resultatet visade att socialarbetarna i huvudsak såg mycket stora fördelar med att avkriminalisera eget bruk av narkotika. Fördelarna med att avkriminalisera eget bruk av narkotika beskrevs vara att stigmatiseringen av narkotikamissbrukare skulle minska, fler skulle våga söka hjälp för sitt missbruk samt att fokus skulle flyttas från att lagföra missbrukare till att ge dem adekvat vård och behandling. Vidare beskrevs den nuvarande lagstiftningen som problematisk, då den inte är anpassad utifrån hur Sveriges narkotikasituation ser ut idag. Nackdelar med en eventuell avkriminalisering av eget bruk av narkotika beskrevs vara att det skulle kunna bidra till en normalisering av narkotika, som i sin tur skulle kunna innebära att fler testar och därmed brukar narkotika. En annan nackdel som belystes var att en eventuell avkriminalisering skulle kunna innebära att det blir svårare att upptäcka de som missbrukar narkotika. / There is currently an on going debate in Sweden on whether personal use of drugs should be decriminalized or not, and there are several arguments both for and against it. The aim with this study was therefore to examine social workers, who work with addiction in different ways, view on the debate about whether personal use of drugs should be decriminalized or not. Four semi-structured interviews were conducted with social workers that work with addiction of drugs in different ways. The result shows that the social workers mainly saw great advantages with a decriminalization of personal use of drugs. They described that the advantages with a decriminalization of personal use of drugs, would be that the stigmatization of drug addicts would decrease, more people would dare to seek help for their addiction and also that the focus would be shifted from prosecuting addicts to make sure that they get adequate care and treatment. Furthermore, the present legislation was described as problematic since it is not adjusted to how the current drug situation in Sweden looks like. The disadvantages with a decriminalization of personal use of drugs, was described as that it could contribute to a normalization of drugs, which in turn could lead to that more people would test and use drugs. Another disadvantage that was mentioned was that a decriminalization could lead to a difficulty in identifying people who abuse drugs.

The purpose of this study is to investigate how Swedish drug policy is problematized. In order to accomplish that this study investigates the directives to what is said to be the most comprehensive investigation in the field of drugs in several decades. Narcotics, like other policy areas, are based on a problematization of identified problems in society. According to the policy, drugs generate a breeding ground for inequalities in the health of the population and consumption therefore needs to be prevented and treated. Furthermore, it is specifically the problematization that establishes and legitimizes the policy's action and decision-making. This study draws upon Bacchi (2017, 3) who questions the use of the concept of problems as objective in alcohol and drug studies and theory, one should rather focus on problematizations. Further, Bacchi (2017, 5) believes that the traditional understanding of politics as a reaction can be replaced by an understanding that politics establishes and constitutes problems with inherent causes and effects. This Bacchi-approach is used in previous studies to, among other things, question deep-rooted assumptions and display how people-categorizations enables subtle disciplinary mechanisms that govern the categorized. The focus of the analysis is on the 10 central points of the directive, and I conclude that politicians emphasizes that narcotics in themselves are the considered factor in the categorization of people. According to the Committee Directive, it can thus be stated that narcotics is still the most central of the problems. An unproblematized phenomenon I identify is this conceptual use of the umbrella concept of narcotics. That is, the umbrella concept generates a binary categorical aggregation and irresponsible representation that controls the subjects through their categorization. Through the dogmatic moral understanding of narcotics as something self-evidently bad, specific types of handling are both limited and forced. It is not necessarily the substances that are the problem, it could also be people's meaningless existence that leads to abuse and overconsumption. Further the users become excluded from the group “normal” and gets retitled in terms of “addicts”, “criminals” and the “sick”. Specifically, the constitution of narcotics as self-evidently bad produces lived effects for the user such as stigma, exclusion, marginalization among other things. In the study I identify two perspectives, one that frames drug use as a health problem and one that frames it as a criminal act. Further I notice that Swedish drug policy is on a balance scale of these perspectives with its feet on each side in the hope of not tipping over. One side generates a policy of high death rates and the other an irreversible moral shift in a more neutral form.

Underhållsbehandling. En redogörelse för de olika faktorer som haften avgörande rollför behandlingsformen. / Drug-substitution treatment. A report of the various factors which have had asignificant role for this form of treatment.

This thesis examines the ideas shaping Swedish drug policy through an analysis of theofficial party programs of the parliamentary parties. The results indicate distinctideological orientations among seven out of eight parties, influencing their approachesto drug-related issues. Social Democrats and Moderates demonstrate a certain balancebetween ideological and scientific considerations, while Sweden Democrats and theLeft Party emerge as clearly ideological and scientific, respectively. The Centre Partycontributes a pragmatic dimension by balancing ideological principles with practicalmeasures to address drug-related challenges. The study underscores the importance ofunderstanding and integrating both ideological and scientific perspectives to formulateholistic and effective strategies for managing drug-related issues.

This anthropological essay investigates the meaning for a recovering drug addictto be free from drugs. The paper includes three semi-structural interviews withrecovering addicts as well as material from one podcast, to investigate theconcept of being free from drugs from recovering addicts perspectives. To helpinvestigate the subject further, research regarding dominating Swedish politicalnorms is being presented in this paper. The essay consists of a theory- andliterature overview regarding addiction and recovery to help understand whatbeing clean from drugs means for a recovering addict. This essay ultimatelyargues that being free from drugs can mean being functional, living withouthighs and spirituality and meaning.

The aim of this study is to, in view of theories about deviance and social control, examine how cannabis users are experiencing and relating to their own use and the society’s perception on this use. Qualitative interviews with six users or former users of cannabis were performed.  Sociological concepts of deviance and normality, social control, roles, role distance and stigma were used to analyze the results. The study shows that the cannabis users experience deficiencies in the Swedish drug policy. They feel like the picture of cannabis as a dangerous substance is unanimous in society and that it is not accepted to question it. They also believe that issues related to narcotics are being handled inadequately in Sweden and that this may lead to people suffering from addiction not seeking help. The cannabis users in this study also felt like other people perceived them as addicts and junkies, while the users themselves separated use and abuse. Lastly, we discovered three different strategies to deal with the attitudes and norms in society. These strategies were: resistance and questioning, hidden use and secretiveness, adapting social circle and adoption of different roles.

Syftet med denna studie var att undersöka hur läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende (LARO) skildras i svensk media. Materialet till studien består av 82 stycken artiklar.  57 artiklar från perioden innan verksamheten byggdes ut år 2004 och 25 artiklar från de senaste tre åren. LARO-verksamheten har sedan den startade setts som kontroversiell och dessa tidsperioder valdes ut för att undersöka hur skildringarna har förändrats över tid. Från en tidsperiod där LARO-diskussionen är extra aktuell, till hur den ser ut idag. Hur LARO-verksamheten skildras i media blir intressant, då synen på missbruk och personer med missbruksproblematik påverkar vilka typer av insatser och behandlingar som används. Det blir även viktigt för socialarbetare inom missbruksvården att veta hur debatten förs i svensk media. Detta eftersom debatten kan påverka politiska beslut samt klientens och närståendes förväntningar på missbruksvården. En tematisk analys har gjorts och tre teman framträder från första perioden vilka är: Stort behov, En behandling med många fördelar samt Svensk ideologi förhindrar hjälp. Utöver detta framkommer två teman ur materialet från andra perioden vilka är: Svensk narkotikapolitik i förändring samt Förändringarnas baksida. De teorierna som använts för att förstå resultatet är systemteori och stigmateori. Viktiga slutsatser som dras är att de tidigare artiklarna fokuserar mestadels på behov som personer med opioidberoende har samt positiva effekter av behandlingen. Klienterna beskrivs här i en beroendesituation och medias skildring kan här bidra till stigmatisering. Materialet från den senare perioden fokuserar mer på ideologi och en förändrad narkotikapolitik. I dessa artiklar kommer klienter och närstående oftare till tals och läsare får ett inifrånperspektiv som kan gynna behandlingens klientel. Utöver detta talas det här om läckage och läckagets konsekvenser, vilket kan leda till att behandlingen samt dess klienters karaktär ifrågasätts. Likaså kan detta skapa oro att behandlingsmetoden återigen kommer att bli mer restriktiv.

<p>Harm reduction som insats, har för avsikt att minska de negativa konsekvenserna som tenderar att följa missbruket. Konceptet härstammar från 1920-talets England där grunderna för behandlingsformen utvecklades efter att läkarkåren ansåg att underhåll av missbruk i flera fall kan vara nödvändigt. Metadonbehandling och sprututbytesprojekt är två exempel på Harm reduction relaterade insatser. Grunderna för metadonbehandlingen utvecklades i USA av Marie Nyswander och Vincent Dole och lanserades 1966 i Sverige av professor Lars Gunne, aktiv vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Läkemedelsassisterad behandling är dokumenterat effektiv och visar goda resultat som t.ex. en ökad livskvalitet. Den svenska narkotikapolitiken har genom historiens gång haft inslag av både repressiv, liberal, och restriktiv karaktär, och även kombinationer av dessa. Idag bedriver Sverige en restriktiv narkotikapolitik där inslag av Harm reduciton relaterade insatser accepteras allt mer genom den nya lagstiftningen angående läkemedelsassisterad behandling(2005) och sprututbytesverksamhet(2006). Genom en kvalitativ enkätstudie baserad på sju enkätintervjuer via e-post och en personlig halvstrukturerad intervju är syftet i denna studie att undersöka om ny lagstiftning av Harm reduction karaktär kan ses som ett tecken på förändring inom den svenska narkotikapolitiken. Genom en teoretisk överblick innehållande relevanta teorier önskar studien även att öka förståelsen för missbrukssituationen hos läsaren. Resultatet har inte varit helt entydigt och generalisering av materialet är svårt eftersom studien varit av kvalitativ art. Dock kan en förändring i synen på och inställningen till exempelvis underhållsbehandlingar urskiljas. Det finns även en frustration bland respondenterna över att verksamheter ute i landet inte lever upp till sina åtaganden och att individer med beroende- och missbruksproblematik prioriteras bort. Trots att direktiven är tydliga kan i dagsläget ca hälften av alla landsting inte hålla vårdgarantin för den berörda patientgruppen, detta visar en granskning Socialstyrelsen genomfört. Behandlingen skall vara lättillgänglig, något som uppenbarligen inte efterlevs.</p>

Harm reduction som insats, har för avsikt att minska de negativa konsekvenserna som tenderar att följa missbruket. Konceptet härstammar från 1920-talets England där grunderna för behandlingsformen utvecklades efter att läkarkåren ansåg att underhåll av missbruk i flera fall kan vara nödvändigt. Metadonbehandling och sprututbytesprojekt är två exempel på Harm reduction relaterade insatser. Grunderna för metadonbehandlingen utvecklades i USA av Marie Nyswander och Vincent Dole och lanserades 1966 i Sverige av professor Lars Gunne, aktiv vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Läkemedelsassisterad behandling är dokumenterat effektiv och visar goda resultat som t.ex. en ökad livskvalitet. Den svenska narkotikapolitiken har genom historiens gång haft inslag av både repressiv, liberal, och restriktiv karaktär, och även kombinationer av dessa. Idag bedriver Sverige en restriktiv narkotikapolitik där inslag av Harm reduciton relaterade insatser accepteras allt mer genom den nya lagstiftningen angående läkemedelsassisterad behandling(2005) och sprututbytesverksamhet(2006). Genom en kvalitativ enkätstudie baserad på sju enkätintervjuer via e-post och en personlig halvstrukturerad intervju är syftet i denna studie att undersöka om ny lagstiftning av Harm reduction karaktär kan ses som ett tecken på förändring inom den svenska narkotikapolitiken. Genom en teoretisk överblick innehållande relevanta teorier önskar studien även att öka förståelsen för missbrukssituationen hos läsaren. Resultatet har inte varit helt entydigt och generalisering av materialet är svårt eftersom studien varit av kvalitativ art. Dock kan en förändring i synen på och inställningen till exempelvis underhållsbehandlingar urskiljas. Det finns även en frustration bland respondenterna över att verksamheter ute i landet inte lever upp till sina åtaganden och att individer med beroende- och missbruksproblematik prioriteras bort. Trots att direktiven är tydliga kan i dagsläget ca hälften av alla landsting inte hålla vårdgarantin för den berörda patientgruppen, detta visar en granskning Socialstyrelsen genomfört. Behandlingen skall vara lättillgänglig, något som uppenbarligen inte efterlevs.

Studien undersöker förekomsten av brukarinflytande vid implementeringen av det första sprututbytet i Stockholms län. I studien ges en bakgrund till Sveriges narkotikapolitik och hur dess utvecklingen har sett ut från 70- talet fram till idag. I bakgrunden till studien presenteras ett governace-perspektiv på brukarinflytande och de deliberativa processer där brukarinflytande är en naturlig del av policyprocessen. Syftet med studien är undersöka förekomsten av brukarinflytande i implementeringsdelen av den besluts- policyprocess som ledde fram till sprututbytets öppnande i april 2013. Studiens teoretisk ramverk består av teorier som ifrågasätter givenheten i governance-synsättet på brukarinflytande genom hänvisning till svårigheter med aktörskap och risken med konstruerat brukarinflytande. Forskningsstrategin som studien utgår ifrån är intervjuer med utvalda respondenter som har varit delaktiga vid implementeringen av sprututbytet samt brukarorganisationer som representerar och företräder sprututbytets målgrupp. Resultatet av studien visar på en svag förekomst av brukarinflytande vid implementeringen av sprututbytet. Det brukarinflytande som kan anses har förekommit har varit på en individuell nivå och icke-formaliserat. I analysen presenteras tre möjlig förklaringar till den svaga förekomsten av brukarinflytande vid implementeringen av sprututbytet samt en analys om svårigheter med aktörskap vid implementeringen kopplat till studiens teoretiska ramverk. / This study examines the occurrence of user influence during the implementation of the first Needle and Syringe exchange Programme (NSP) in Stockholm County. The survey in his study consists of interviews conducted with persons that have been involved during the process and debate around the NSP in Stockholm County. The interviews have been conducted with two different groups of actors: User organizations and public actors. The first group called user organizations consists of actors from three different user organizations representing and organizing the target group for the NSP. The second group called public actors consists of public actors which have been involved under and/or before the implementation of the NSP in Stockholm County. The study contains a description of the background of NSPs in Sweden. The study describes the development of the Swedish drug policy from 1970 until today. Further it covers the development of the NSPs in other parts of Sweden as well as the development of harm reduction as a general strategy for drug addiction management. Several definitions to the terms user and user influence are presented. Four are conventional definitions of the term user, together with a fifth one which is then used within in the context of the study. The study presents definitions of the term user influence by a model dividing user influence in three categories: individual level, operational level and system level. Another division of the term user influence presented is formalized and non-formalized user influence. These different classifications are used in the analysis of the results. The study also presents a background to the governance view on user influence as a natural and unproblematic part in the policy process. The theoretical framework in the study consists of two parts: The first part questions governance and the given of user influence within a policy process. The study highlights the problems with a governance view on actorhood and user influence. The second part of the theory chapter presents a model for the policy process. The policy process is described in five stages: Initiation, processing, decision making, implementation and evaluation. The results of the survey show little occurrence of user influence during the implementation of the NSP. By using the classification with the three different levels of user influence the result is that the occurrence of user influence found in the investigation has the characteristics of individual level user influence. The study also shows that the user influence found can be classified as non-formalised influence. The analysis first discusses the factors of why there has been little occurrence of user influence during the implementation of the NSP and proposes three different plausible explanations: Politically sensitive question, structural difficulties and users view was already known. The analysis also discuss the problem with a governance view on actorhood and user influence in relation to the study. The study concludes that there has been little occurrence of user influence during the implementation of the NSP in Stockholm County and that the occurrence of user influence found can be classified as individual level user influence, with one plausible exception.