<p>Att vara emotionell intelligent innebär att kunna hantera och anpassa känslor till en situation så att det blir ändamålsenligt. Ett flertal studier som gjorts visar att den emotionella intelligensen har betydelse för framgång i arbetslivet både för organisationers verksamhet som helhet och för enskilda individer. Hur stor betydelse är än så länge omtvistat men det finns forskare som hävdar att den emotionella intelligensen har en positiv påverkan på arbetsprestationer. Emotionell intelligens kan därmed vara något som utmärker effektiva anställda.</p><p>Denna uppsats vill bidra till en djupare förståelse för den emotionella intelligensens betydelse i arbetslivet. Syftet med studien är att undersöka vilka kompetenser eller förmågor som är utmärkande för är en effektiv anställd samt studera om dessa kan kopplas till emotionell intelligens.</p><p>Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Resultatet visar att formell kompetens och erfarenhet betraktas som en plattform för effektiva anställda. Det kan inte kopplas till emotionell intelligens. Fyra kategorier av förmågor har kunnat urskiljas som kan kopplas till begreppet. Dessa är förmåga att samarbeta internt, förmåga att samarbeta externt, förmåga att vara självständig och förmåga att använda sina inre drivkrafter. Det innebär att emotionell intelligens kan vara en faktor som påverkar anställdas effektivitet men kan inte förklara en anställds totala förmåga.</p><p>Resultatet visar även att det troligtvis krävs vissa förutsättningar för att en anställd ska kunna använda sin totala förmåga. De förutsättningar som identifierats är ledningen och ”vi andan” men det finns förmodligen fler.</p>

Att vara emotionell intelligent innebär att kunna hantera och anpassa känslor till en situation så att det blir ändamålsenligt. Ett flertal studier som gjorts visar att den emotionella intelligensen har betydelse för framgång i arbetslivet både för organisationers verksamhet som helhet och för enskilda individer. Hur stor betydelse är än så länge omtvistat men det finns forskare som hävdar att den emotionella intelligensen har en positiv påverkan på arbetsprestationer. Emotionell intelligens kan därmed vara något som utmärker effektiva anställda. Denna uppsats vill bidra till en djupare förståelse för den emotionella intelligensens betydelse i arbetslivet. Syftet med studien är att undersöka vilka kompetenser eller förmågor som är utmärkande för är en effektiv anställd samt studera om dessa kan kopplas till emotionell intelligens. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Resultatet visar att formell kompetens och erfarenhet betraktas som en plattform för effektiva anställda. Det kan inte kopplas till emotionell intelligens. Fyra kategorier av förmågor har kunnat urskiljas som kan kopplas till begreppet. Dessa är förmåga att samarbeta internt, förmåga att samarbeta externt, förmåga att vara självständig och förmåga att använda sina inre drivkrafter. Det innebär att emotionell intelligens kan vara en faktor som påverkar anställdas effektivitet men kan inte förklara en anställds totala förmåga. Resultatet visar även att det troligtvis krävs vissa förutsättningar för att en anställd ska kunna använda sin totala förmåga. De förutsättningar som identifierats är ledningen och ”vi andan” men det finns förmodligen fler.

När vi har läst om motivation så uppfattar vi att motivation är något som anses självklart. I och med att vi ser det som en självklarhet kan det föda en rädsla för att inte känna sig motiverad. Är det så att vi skall se tillvaron och världen utifrån motiverad och icke-motiverad? Eftersom vi upplever att ordet motivation används lite för lättvinligt och att det i och med det kan ha tappat lite av sin innebörd ämnar vi ta reda på hur ordet motivation kan få tillbaka sin ursprungliga innebörd. Vidare ämnar vi även ta reda på varför det är ett begrepp som anses självklart i vår vardag. Våra tankar kring detta ämne handlar om att vi vill ”klä av” ordet motivation för att få tillbaka dess konkreta innebörd och återskapa förhoppningen.Tanken är att framställa detta på ett så intressant sätt som möjligt, att försöka sammanfatta varje intervjupersons berättelse till en intressant sammanhängande text. För att sedan gå djupare in i texten och se vad den döljer. Detta för att få en ökad förståelse för vårt valda ämne. Vårt syfte är beskrivande på så sätt att vi åskådliggör olika teorier och olika intervjupersoner och deras olika förhållanden. Vi kommer också att gå på djupet för att hitta olika motiv till varför ordet motivation har blivit ett så självklart begrepp. Detta kommer vi att göra genom att se på ordet motivation med kritiska ögon och ifrågasätta det.Det är lätt att vi människor fastnar i våra egna tankemönster och förblindar oss för andra verkligheter än vår egen. I och med att vi låser oss i tanken så tror vi att vårt eget synsätt är det ”rätta”. Detta tror vi påverkar synen på motivationsbegreppet och dess innebörd. Om det fanns ett bra recept för hur vi människor får och skapar motivation skulle vi inte då endast omges av motiverade människor?I denna uppsats vill vi skapa en intressant läsupplevelse. Detta har vi gjort genom att vi har använt oss av en narrativ metod. Vi vill ge läsaren utrymme att själv kunna reflektera kring vår berättelse. Då vi inte är ute efter någon sanning och inte kommer att dra några slutsatser har vi använt oss av en abduktiv metod. Vi har valt att inte avslöja för mycket i denna sammanfattning utan vill bjuda in läsaren till vår berättelse.

<p>Syftet med denna studie är att genom fem livsberättelser tolka och förstå problematiken kring studieavbrott på fordonsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. Dessa gymnasieutbildningar är överrepresenterade i den statistik som visar avhopp i den undersökta kommunen. Rektorer och studievägledare för dessa program har intervjuats för att presentera en bakgrund kring problematiken. Som undersökningsverktyg används så kallad narrativ metod, vilket innebär att informanterna, fem ungdomar som hoppat av sina gymnasieutbildningar vid någon tidpunkt, fritt och med så liten styrning som möjligt får berätta om sina livsöden. Resultatet som analyserats utifrån tidigare forskning visar att det finns många olika anledningar och att det inte alltid är negativt att hoppa av sin utbildning. Dock visar sig två faktorer tydligare än andra, nämligen individuell mognad och skolans förmåga att upptäcka och diagnosticera elever som får svårigheter i utbildningen.</p>

En livsstilsförändrings motivationsprocess ser olika ut för människor beroende på deras förändring, mål och motiv. Syftet med undersökningen var att belysa livsstilsförändringar genom att tolka människors livsberättelser mot motivationsteorier. Undersökningen genomfördes med en narrativ metod där människors livsberättelser tolkades mot motivationsteorier.  Tre motivationsteorier, Maslows behovstrappa, Självbestämmandeteorin och Transteoretiska modellen tillämpades parallellt för att åskådliggöra förändringsprocessen. I resultatet framkom att tillämpning av flera motivationsteorier gav bredare förståelse för förändringsprocessen då det visade sig att teorierna kunde användas som kompletterande verktyg eller för att framhäva olika händelser under en process.

Begreppet utanförskap har hörts i den politiska debatten sedan 2006 då den borgerliga Alliansregeringen lanserade termen för att prata om människor utan arbete. Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska den politiska diskursen kring begreppet utanförskap i mötet med kvinnors berättelser från ett så kallat utanförskapsområde. Med narrativ metod lyfts kvinnornas berättelser fram vilkas röst fungerar som motståndsberättelser mot den diskurs som ges makt och hörs i Sverige idag. Kvinnornas berättelser bryter upp en stereotyp bild av människor i ”utanförskapsområden” som en passiv homogen grupp som står utanför samhället på grund av arbetslöshet. Berättelserna synliggör istället engagemang, självständighet, gemenskap och motstånd. Slutsatsen blir ur ett postkolonialt synsätt att utanförskapsbegreppet och den politiska diskursen kring termen blir den retorik som förespråkare för en essentiell syn, ett kolonialt arv och en tanke om nationell gemenskap, håller fast vid för att kunna utöva makt mot ”andra” i ett uppdelat samhälle. Kvinnornas berättelser visar istället på ett helt annat perspektiv, ett komplext mönster av olika typer av gemenskap och tillhörighet i ett transkulturellt samhälle där nationalstatens gemenskap och ”innanför” eller ”utanför” på grund av arbete eller arbetslöshet är en alldeles för enkel analys av samhället.

Syftet med denna studie är att studera samspelet mellan socialarbetaren och det sociala arbetet. Detta görs utifrån fem pensionerade socialarbetares egna berättelser från sitt yrkesliv. Kritiska händelser och situationer som socialarbetaren sett som betydelsefulla har stått i fokus, samt hur dessa händelser och situationer har påverkat yrkesidentiteten och synen på sig själv. Studien är kvalitativ med en induktiv ansats och utgår från en narrativ forskningsmetod med inslag av Critical Incident metoden. Studien vilar på en fenomenologisk tolkningstradition. Resultatet visar att socialarbetaren i olika utsträckning utvecklar strategier och förhållningssätt för att möta, hantera samt fungera i det sociala arbetet. Dessa strategier och förhållningssätt presenteras i studiens analysdel utifrån fyra idealtyper; Den Krigande, Trädgårdsmästaren, Den Distanserade samt Den Sörjande.

Målet med studien är att presentera hur elever på gymnasiesärskolan upplever delaktighet, med fokus på sin nutid och den framtid som följer efter studenten. Studien har ett narrativt förhållningssätt och resultatet har uppnåtts genom att två elever, som snart tar studenten från ett specialutformat program på gymnasiesärskolan, delger oss sina livsberättelser. Studiens teoretiska ram är hämtad från Foucaults tankar kring maktförhållanden som är till den s.k. normales fördel. Att vara en avvikare innebär därmed en svagare ställning i samhället. Samtalen med eleverna fokuserar på deras upplevelse av livet nu och deras förhoppningar och planer för framtiden. Begreppet delaktighet är utgångspunkt eftersom detta begrepp kan ses som en hörnsten för ett så självständigt liv som möjligt. Studien utgår frånföljande frågeställningar: Hur är upplevelsen av delaktighet hos elever på gymnasiesärskolans nationella/specialutformadeprogram när det gäller deras nutid och deras framtidsplaner? Vilka tankar om framtiden har elever inom gymnasiesärskolans nationella/specialutformadeprogram för tiden närmast efter studenten? Resultatet visar att elever inom gymnasiesärskolan har ett ganska komplext förhållande till sin egen livssituation. Särskoleplaceringen, som i dessa elevers fall, gjordes relativt sent har en central och i vissa sammanhang avgörande betydelse för hur de ser på sin livssituation nu, men också framgent. De kämpar mot att bli stämplade som avvikare och mot att andra ska styra deras framtid samtidigt som de kan berätta om att just bli exkluderad och erbjuden en plats på särskolan varit positivt i andra avseenden. De berättar om upplevelser där skolan är det sammanhang som lär dem och gör dem delaktiga men samtidigt är den plats som krymper deras möjligheter till detsamma.

Syftet med denna studie är att genom fem livsberättelser tolka och förstå problematiken kring studieavbrott på fordonsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet. Dessa gymnasieutbildningar är överrepresenterade i den statistik som visar avhopp i den undersökta kommunen. Rektorer och studievägledare för dessa program har intervjuats för att presentera en bakgrund kring problematiken. Som undersökningsverktyg används så kallad narrativ metod, vilket innebär att informanterna, fem ungdomar som hoppat av sina gymnasieutbildningar vid någon tidpunkt, fritt och med så liten styrning som möjligt får berätta om sina livsöden. Resultatet som analyserats utifrån tidigare forskning visar att det finns många olika anledningar och att det inte alltid är negativt att hoppa av sin utbildning. Dock visar sig två faktorer tydligare än andra, nämligen individuell mognad och skolans förmåga att upptäcka och diagnosticera elever som får svårigheter i utbildningen.

The thesis aims to increase our understanding about parents reasoning about the elementary school choice by studying which factors parents perceive as important during the decision making process and also by giving meaning to Pierre Bourdieu’s concept of capital through the parents perspective. The empirical material comes from seven BNIM-interviews made with parents, which has been analyzed according to the thematic field analysis. The results show that the parents are not especially concerned about making an active school choice. Stability, closeness, friends, rumors, development and adaptability to the reality are the factors that are perceived as the most important in the decision making process. The school choice has a limited meaning as an investment in social capital, from Bourdieu’s perspective. The cultural capital has a somewhat more prominent meaning for the school choice, but the parents’ seems to mainly use the school choice as a reproduction strategy.