Uppsatsen går igenom ritualer i det digitala. I ett försök att finna teologiska belägg för huruvida det är genomförbart att uppnå måltidsgemenskap på en digital plattform, i Svenska kyrkans ordning. Uppsatsen berör olika typer av digitala rum/plattformar och utforskar gemenskap inom det digitala och om något går förlorat där. Metoden som används är semistrukturerade intervjuer, som sedan jämförs med vad tidigare forskning säger inom områdena; ritualer och digital religion. Resultat som författaren finner efter genomförda intervjuer visar på vikten att klargöra vilken typ av digitalt rum som används då det är avgörande för att uppnå en gemenskap. Även att handlingen utförs i realtid. Dessutom visar empirin på att nattvardsliturgin är i ständig förändring. Svaret på hur nattvarden skulle kunna utföras för att stämma överens med Svenska kyrkans ordning, är något som behöver ligga på fördjupande framtida forskning för att ha fullt teologiskt stöd.

This essay aims to study the Eucharist in three Protestant church traditions, based with a special interest in its openness and consequences. Are there any restrictions who can receive communion? What importance do these traditions attach to the Lord's supper; what consequences does it have? The essay is based on four documents, an ecumenical document from the World Council of Churches, and a document each from the United Methodist Church, the Church of Sweden and the Uniting Church in Sweden. The investigation concludes that the Church of Sweden is not completely consistent in its view of the Eucharist - the Eucharist is a meal for the baptized, but practice can vary. The presence of the Holy Spirit and the connection between the Eucharist and sanctification are less emphasized in the Church of Sweden, while it is stressed in the Uniting Church in Sweden and the UnitedMethodist Church. The author concludes that the communion table should be open to all who seek it. He also longs for a communion revival in his own Church community, which is The Uniting Church in Sweden.

In Christian contexts, the meal is usually connected to the sacrament of the Eucharist. In this essay, the aim is to explore the everyday meal in which people gather, both at home and in church settings. What are the theological meanings of a meal, and what are people experiencing around the table? The essay poses the question Which theological meanings are expressed concerning the meal in Christian contexts? To answer this question, the essay has two theoretical frameworks, which are “body theology” and “lived religion”. The method used in the essay is a two-part analysis. The first part is a content analysis, with focus on the writers’ emotions and experiences. The second part is a dialogue with Norman Wirzba. The material contains primary and secondary material, which are books by Kendall Vanderslice, Lina Mattebo (red.), and Norman Wirzba.   This essay concludes that the meal in Christian contexts has many different, mostly positive, meanings. The most prominent meanings of the meal are community and relationship building, identity, spiritual exercise, and a strong sense of the significance of the body. Many of the authors express a feeling of connection to God in the meal, even in the everyday situation. The concept of “exile” is also explored. For future research it would be interesting to aim focus towards meals in non-Western countries, and to investigate the effects of gender and what power dynamics that meals may have.

<p>Den här uppsatsen är en studie av nattvardssynen hos Sveriges förste evangeliske ärkebiskop Laurentius Petri. I huvudsak behandlas hur Laurentius Petri ser på Kristi närvaro i nattvarden och vilken roll som prästen har vid nattvardsfirandet. Utgångspunkten är Laurentius Petris syn på det allmänna prästerskapet. Genom det allmänna prästerskapet menar Petri att varje döpt har möjlighet att konsekrera nattvarden, men att man för ordningens skull ska utse vissa som har offentlig tjänst i församlingen. För Kristi närvaro i nattvarden krävs bröd, vin och instiftelseorden. Det är vid instiftelseordens detta är min kropp och detta är mitt blod som Kristi närvaro inträder. Kristi närvaro är, enligt Laurentius Petri, bestående fram till dess att alla kommunikanter har tagit emot sakramentet. Kristi närvaro betecknar Laurentius Petri som verklig men obeskrivlig. Han ser nattvarden som ett heligt gästabud, där prästen tjänar gästerna, vilka är kommunikanterna och kommunikanternas uppgift blir att som gäster ta emot måltiden, Kristi kropp och blod samt att tacka värden som är Kristus själv.</p>

Den här uppsatsen är en studie av nattvardssynen hos Sveriges förste evangeliske ärkebiskop Laurentius Petri. I huvudsak behandlas hur Laurentius Petri ser på Kristi närvaro i nattvarden och vilken roll som prästen har vid nattvardsfirandet. Utgångspunkten är Laurentius Petris syn på det allmänna prästerskapet. Genom det allmänna prästerskapet menar Petri att varje döpt har möjlighet att konsekrera nattvarden, men att man för ordningens skull ska utse vissa som har offentlig tjänst i församlingen. För Kristi närvaro i nattvarden krävs bröd, vin och instiftelseorden. Det är vid instiftelseordens detta är min kropp och detta är mitt blod som Kristi närvaro inträder. Kristi närvaro är, enligt Laurentius Petri, bestående fram till dess att alla kommunikanter har tagit emot sakramentet. Kristi närvaro betecknar Laurentius Petri som verklig men obeskrivlig. Han ser nattvarden som ett heligt gästabud, där prästen tjänar gästerna, vilka är kommunikanterna och kommunikanternas uppgift blir att som gäster ta emot måltiden, Kristi kropp och blod samt att tacka värden som är Kristus själv.

The aim of this essay is to examine the eucharist in three denominations of Christianity, namely Svenska kyrkan, Pingst and Jehovah’s witnesses. These groups are examined individually, followed by a comparison of the different views of the eucharist. The information the examination is based on are different official documents provided by the named denominations’ theologians and elders for both members of the church as well as the public. The comparison is followed by a discussion about the relationship between the denominations’ view on eucharist and their ecclesiology, i.e. their view of the church.    The results show that the differences between them are much due to the sources they use to support their claims as well as their individual history. The similarities are found to be due to a general desire to unite all members of the congregation and to let everyone take part in a collective connection with Christ regardless of whether or not the partakers roles in the church. The discussion about the relationship between the three denominations’ relationships between eucharist and ecclesiology show that the eucharist is a somewhat good representation of the general denominations’ views. This conclusion aligns with the view of Scott W. Bullard’s research about the relationship between the eucharist and the church, where the result is that the eucharist is a foundation of the church’s construction and organization.